Hoppa till innehåll

Vår medlemsservice, medlemsrådgivning och reception kommer att hålla stängt under påskhelgen från torsdag den 28 mars klockan 12.00 till tisdag den 2 april klockan 9.00.

Skillnad mellan beredskap A och B

I Specialbestämmelser för läkare finns för beredskap två bundenhetsgrader; a) och b). De Allmänna Bestämmelsernas definition av beredskap är utgångspunkten dvs att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället för att vid behov kunna utföra arbete.

Vid beredskap a) är läkaren skyldig att vara omedelbart möjlig att nå per telefon och kunna svara på frågor omedelbart.

Vid beredskap b) står inte uttryckligen angivet att läkaren ska nås med telefon och det vanliga vid bestämmelsens tillkomst var via personsökaren. Läkaren eller annan person skulle vara möjlig att nå per telefon eller tekniskt hjälpmedel efter överenskommelse med arbetsgivaren. Läkaren kunde befinna sig någonstans utan telefon men skulle vid sökning så snabbt som möjligt dock senast inom två timmar kunna svara på frågor och inställa sig på arbetsplatsen.

Teknisk utveckling

Den tekniska utvecklingen har sedan 1970-talet gått framåt och idag har vi mobiltelefoner som gör att rörligheten för läkaren under båda beredskapsformerna ökat. Trots det kan arbetsgivaren vid beredskap b) inte kräva att läkaren skall vara omedelbart möjlig att nå på samma sätt som vid beredskap a). Vid beredskap b) ska läkaren så snabbt som möjligt dock senast inom två timmar kunna svara på frågor och kunna inställa sig på arbetsplatsen.

Inställelsetiden

En annan skillnad mellan beredskapsformerna är att kraven avseende inställelsetiden till arbetsplatsen är olika. Vid beredskap a) ska läkaren ”snabbt” kunna nå arbetsplatsen, vilket enligt praxis motsvarar en inställelsetid inom 30 minuter. Vid beredskap b) är inställelsetiden inom två timmar efter inkallelse. I samband med införande av skilda bundenhetsgrader för beredskap i Specialbestämmelser för läkare stod att läsa följande:

”Vilken bundenhetsgrad som ska tillämpas i det enskilda fallet ska bedömas utifrån verksamhetens krav och med beaktande av största möjliga bekvämlighet för läkaren. Det bör observeras att kompensationens storlek är beroende av vilken bundenhetsgrad läkaren ålagts. Läkare som  ex ålagts bundenhetsgrad b) är således inte berättigad till ersättning enligt bundenhetsgrad a) eller såsom för jour, om han kan infinna sig omedelbart respektive befinner sig på arbetsstället.”

Mot bakgrund av detta anser Läkarförbundet att verksamheter som kräver omedelbar nåbarhet för att kunna ställa frågor, akuta ställningstaganden och snabb inställelse bör ha beredskap a). Om verksamheten inte kräver omedelbar nåbarhet för att kunna ställa frågor och snabb inställelse ska beredskap b) väljas. Om arbetsgivaren väljer att förlägga läkare i beredskap b) kan arbetsgivaren inte förvänta sig samma omedelbara nåbarhet för att kunna ställa frågor som vid beredskap a).

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Trygghet på jobbet
  2. Unika försäkringar
  3. Lönestatistik för läkare