Räds inte att ta debatten
Magnus Isacson, distriktsläkare på Johannes husläkarmottagning i Stockholm. Foto: Johan Knobe

Distriktsläkaren Magnus Isacson räds inte att ta debatten. Den senaste tiden har han tagit strid i flera frågor.

– Det finns ju bra och dåliga saker med 80- och 90-talister. Vår generation kan ibland vara gnällig och självupptagen, men å andra sidan är vi bra på att säga ifrån när något är fel.

Klockan är strax innan åtta och det är ännu så länge tyst och lugnt i korridorerna på Johannes husläkarmottagning i centrala Stockholm. Magnus Isacson slår sig ner bakom sitt skrivbord och berättar att det kändes ganska nervöst när han i februari i år skickade in sin första debattartikel till Svenska Dagbladet.

– Till en början var det inte alls självklart att ge sig in i debatten, utan det kändes lite jobbigt. Sedan vände det ganska snabbt eftersom det kom positiva reaktioner både från läkare och sjuksköterskor, inte minst fick jag mycket stöd från min egen vårdcentral. Det finns en övertro på vad man kan åstadkomma med digitalisering, att allt funkar bara man gör det på webben. Det enda jag vill är att våra gemensamma skattepengar används på bästa tänkbara sätt. Jag kan tycka att det är mer angeläget att en äldre patient får träffa sin doktor än att en i övrigt frisk person, som har en förkylning, får göra en videokonsultation, säger Magnus.

Läs även: ”Resan mot nära vård har redan börjat”

Samtidigt gör Magnus Isacson klart att han inte är emot en ökad digitalisering, tvärtom. Om sjukvårdens begränsade resurser ska räcka till alla är det nödvändigt med en högre grad av både digitalisering och av egenvård.

– Det är jättebra om patienter själva kan skriva in en del av sin sjukdomshistoria på webben, att till exempel diabetiker kan lägga in sina blodsockervärden eller att man kan chatta med sin husläkare. Problemet i dag är att de system vi har för patientkommunikation och bokningar är gamla och omoderna.

Förslag om utökade öppettider drogs tillbaka efter upprop

Han önskar sig mindre av toppstyrning och mer av genomtänkta förslag, så att vården får tid på sig att ta fram hållbara lösningar som fungerar i längden.

– I grund och botten tror jag att många förslag bottnar i välvilja, till exempel när man vill öka tillgängligheten. Samtidigt är det ganska svårt, till exempel för politiker, att förstå vår verksamhet. Vi inom läkarkåren har tidigare varit alltför plikttrogna och dåliga på att protestera mot ogenomtänkta förändringar. Jag tycker det är väldigt viktigt att vi förklarar vad vi gör och hur vi vill att saker ska fungera, säger Magnus Isacson.

”Tidsbokningar på webben med dagens system riskerar att bli rena vilda västern om vem som helst kan direktboka ett läkarbesök för vad som helst till vem som helst. Då kommer tillgängligheten för dem som är i störst behov av vård försämras drastiskt, inte förbättras”, säger Magnus Isacson.

Som exempel på en ogenomtänkt toppstyrning tar han de förslag om ökade öppettider och att antalet webbokningar ska vara 50 procent, som togs fram av Stockholms läns sjukvårdsområde tidigare i år.

– De utökade öppettiderna skulle genomföras omedelbart, utan riskanalyser och ledde till en sårbar bemanningssituation på väldigt många vårdcentraler. Tidsbokningar på webben med dagens system riskerar att bli rena vilda västern om vem som helst kan direktboka ett läkarbesök för vad som helst till vem som helst. Då kommer tillgängligheten för dem som är i störst behov av vård försämras drastiskt, inte förbättras.

Förslagen drogs också tillbaka och blev frivilliga efter ett upprop som skrevs under av cirka 500 sjukvårdsanställda i Stockholm. Initiativtagare var Magnus Isacson. Han tror att en anledning till att fler läkare säger i från delvis handlar om ett generationsskifte inom vården.

– Det finns ju bra och dåliga saker med 80- och 90-talister. Vår generation kan ibland vara för gnällig och självupptagen, men å andra sidan är det bra att vi säger ifrån när något är fel, säger Magnus Isacson.

Fast läkare bidrar till kontinuitet

På frågan om arbetsmiljön på hans egen vårdcentral säger han att de är förhållandevis lyckligt lottade. Man har full bemanning och är inte beroende av hyrpersonal för att verksamheten ska fungera. Patienterna har också möjlighet att lista sig på en egen läkare, även om 10 000 patienter på fem läkartjänster är i mesta laget.

”Om man pratar i termer av produktion skulle jag säga att man blir dubbelt så produktiv när man känner patienterna. Det kan ta mig en kvart att handlägga en patient jag känner väl jämfört med 30 minuter om jag inte känner patienten i fråga”

– Vissa vårdcentraler listar patienter i stor utsträckning på vårdcentralen och sen kanske varje enskild läkare har 1500 patienter på sin lista. Det kan se bra ut på pappret men vem ska då ta hand om och stå för kontinuiteten för de som bara är listade på vårdcentralen? Om vi skulle kunna ha alla patienter listade på namngiven läkare och att varje läkare har max 1 500 patienter tror jag det skulle fungera jättebra.

”Det gäller att inte gå vilse bland ständigt nya ersättningsmodeller. Man behöver ha en målbild för vad som är bra vård och vad som är bäst för patienterna”

Magnus Isacson menar att det viktigaste argumentet för att alla patienter ska ha en fast läkare är att allting går snabbare och effektivare när man känner varandra.

– Om man pratar i termer av produktion skulle jag säga att man blir dubbelt så produktiv när man känner patienterna. Det kan ta mig en kvart att handlägga en patient jag känner väl jämfört med 30 minuter om jag inte känner patienten i fråga. Det är därför som hyrläkare blir dyra och ineffektiva, utan att det är något fel på deras teoretiska kunskaper.

Han menar också att det måste finnas möjlighet att bestämma lokalt om en vårdcentral ska fungera så bra som möjligt.

– Det gäller att inte gå vilse bland ständigt nya ersättningsmodeller. Man behöver ha en målbild för vad som är bra vård och vad som är bäst för patienterna. Och man måste få tid att diskutera dessa saker med varandra både på vårdcentralen och med kollegor från andra vårdcentraler. Här på Johannes har vi alltid haft bra chefer och en bra dialog om vad vi själva tycker om nya förslag och direktiv uppifrån.

”Jag valde den här specialiteten för att kunna ha en långvarig relation till mina patienter, och det har jag möjlighet till här”

På frågan om han kommer att jobba kvar inom primärvården svarar Magnus Isacson att ett byte av arbetsplats inte är aktuellt för honom inom de närmaste åren.

– Jag valde den här specialiteten för att kunna ha en långvarig relation till mina patienter, och det har jag möjlighet till här. Jag har äldre patienter som kommer till mig med sina journaler från sjukhuset och frågar ”har de gjort rätt nu?” Då känner jag verkligen att jag har någons fulla förtroende och kan göra skillnad.

Båda hans föräldrar är läkare och till en början var det därför det sista yrke som han ville satsa på.

– Först ville jag bli pilot och sen ekonom, men sen kom jag på att det var ju läkare jag ville bli. Det är något som jag aldrig har ångrat eftersom det känns så meningsfullt, både intellektuellt och emotionellt, säger Magnus Isacson.

Carina Järvenhag

Jag vill ha hjälp med fackliga och juridiska frågor

Kontakta medlemsrådgivningen och få kvalificerade råd om allt som rör din anställning.

08-790 35 10
medlemsradgivningen@slf.se

Måndag–torsdag kl 9–16, fredag kl 9–13

Kontakta din lokalförening
Din lokalförening kan ge svar på frågor som rör din anställning på den ort du arbetar.

Hitta förening

Jag har en fråga om mitt medlemskap

Vill du ändra uppgifter i medlemsregistret, ex. byta aktuella kontaktuppgifter, anmäla examen eller byta förening i ditt medlemskap.

Om ditt medlemskap

Jag vill söka i kunskapsbanken

Råd & Stöd är namnet på Läkarförbundets kunskapsbank där du hittar den bästa rådgivningen inom lön, pension, avtalsfrågor med mera.

Till Råd och stöd

Jag vill bli medlem i Läkarförbundet

Om något händer får du personlig rådgivning och experthjälp. Du får också möjlighet att påverka ditt arbetsliv som läkare. En enda del av medlemskapet kan tjäna in hela årsavgiften.

Bli medlem

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används, men framför allt för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Här kan du läsa mer om cookies.