![\"\"](\"https:\/\/slf.se\/sfbup\/app\/uploads\/2026\/10\/pxl-20261022-110035768-1140x855.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nL\u00e4kemedel f\u00f6r psykossjukdom \u00e4r, b\u00e5de p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ksdjursniv\u00e5 och humant, utprovade f\u00f6r m\u00e4n. F\u00f6r kvinnor kan det inneb\u00e4ra att dosen blir f\u00f6r h\u00f6g och s\u00e4rskilt i unga \u00e5r. Kvinnor har l\u00e5ngsammare nedbrytning av l\u00e4kemedel och mindre kroppsmassa men ocks\u00e5 hj\u00e4lp av \u00f6strogen f\u00f6r att f\u00e5 effekt av l\u00e4kemedel. Risken f\u00f6r att dosen blir f\u00f6r h\u00f6g g\u00e4ller s\u00e4rskilt risperidon och olanzapin men inte quetiapin eller latuda och det beror p\u00e5 k\u00f6nsskillnader i enzymsystem i levern som respektive l\u00e4kemedel anv\u00e4nder. Det finns nu data, f\u00f6rutom det k\u00e4nda att h\u00f6gt prolaktin riskerar ger osteoporos, att prolaktinstegring hos kvinnor \u00f6kar risken f\u00f6r br\u00f6stcancer. Hon beskrev ocks\u00e5 det moderna s\u00e4ttet att engagera patienter i konsensusprocess f\u00f6r att utforma riktlinjer f\u00f6r behandling, exempelvis de nya riktlinjerna f\u00f6r schizofreni som tagits fram av INTEGRATE n\u00e4tverket. D\u00e5 blir patienters preferens bl a om biverkningar ocks\u00e5 del av hur l\u00e4kemedel rekommenderas. \u00c5sa Konradsson-Geuken \u00e4r ocks\u00e5 ordf\u00f6rande i schizofrenif\u00f6rbundet och en stark f\u00f6rk\u00e4mpe f\u00f6r patienters r\u00e4ttigheter, b\u00e5de nationellt och p\u00e5 EU niv\u00e5. Hon beskrev inlevelsefullt sin storebrors insjuknande i schizofreni d\u00e5 hon var 14 \u00e5r och hur det v\u00e4nde upp och ner p\u00e5 hennes och familjens liv, men ocks\u00e5 hur livet med en n\u00e4rst\u00e5ende som beh\u00f6ver dagligt st\u00f6d b\u00e5de \u00e4r en rikedom och en stor arbetsbelastning. Data p\u00e5 n\u00e4rst\u00e5endes arbetsinsats f\u00f6r patienter med schizofreni visar att det n\u00e4rmar sig ett heltidsjobb p\u00e5 flera plan.<\/p>\n\n\n\n
ST-l\u00e4kare Emma Wiksell beskrev sin forskning om ungdomar med psykossymtom i samband med autism. Det \u00e4r ett sv\u00e5rt och angel\u00e4get omr\u00e5de att hitta r\u00e4tt med bed\u00f6mning och l\u00e4mpliga v\u00e5rdinsatser n\u00e4r det f\u00f6rekommer vissa psykossymtom samtidigt med andra psykiska besv\u00e4r. Uppf\u00f6ljningsstudier har visat att inslag av psykossymtom \u00e4r en allm\u00e4n mark\u00f6r f\u00f6r sv\u00e5righetsgrad och risk . Emma redovisade helt prelimin\u00e4ra intryck fr\u00e5n sitt f\u00f6rsta delarbete d\u00e4r en kohort med uppemot 60 ungdomar med autism som ocks\u00e5 angett att de haft diskreta psykossymtom f\u00f6ljts upp med noggrann diagnostik fem \u00e5r senare.<\/p>\n\n\n\n
Vid f\u00f6reg\u00e5ende n\u00e4tverksm\u00f6te fick vi l\u00e4ra oss om behandlingsprogrammet \u201dFeeling Safe\u201d. Psykolog Daniel Freeman i England har utvecklat ett brett program f\u00f6r vuxna med psykossjukdom, som riktar sig mot att skapa trygghet i vardagen och minska r\u00e4dslor och d\u00e4rmed symtomtyngd. Det har visats ge goda resultat mot vanf\u00f6rest\u00e4llningar. Sk\u00e5neteamet h\u00e5ller p\u00e5 med en \u00f6vers\u00e4ttning av materialet, som man kan f\u00e5 ta del av efter att man deltagit i en femdagars onlinekurs fr\u00e5n England i \u201dFeeling Safe\u201d behandling. Detta \u00e5r ber\u00e4ttade psykolog Mats Svensson och sk\u00f6tare Alf Oredsson om hur man arbetar med metoden inom psykosteamet i Sk\u00e5ne.<\/p>\n\n\n\n
Svensk Psykiatrisk F\u00f6rening med SFBUP p\u00e5 ett h\u00f6rn kommer i dagarna ut med en nya riktlinjer f\u00f6r v\u00e5rd vid bipol\u00e4r sjukdom. Riktlinjen har f\u00e5tt ett kliniskt anv\u00e4ndbart format som ger st\u00f6d i v\u00e5rdsituationen. H\u00e5kan Jarbin, Halland beskrev de viktigaste nyheterna. Riktlinjen sl\u00e5r fast att \u00f6verf\u00f6ring av v\u00e5rd till vuxenpsykiatri b\u00f6r\/ska ske vid ett m\u00f6te d\u00e4r BUP, patient och n\u00e4rst\u00e5ende deltar. En krisplan ska alltid vara aktuell och s\u00e4rskilt uppdateras i samband med \u00f6verf\u00f6ring. Vid ett begynnande \u00e5terfall ska patient och n\u00e4rst\u00e5ende veta precis hur de kommer i kontakt med v\u00e5rden men ocks\u00e5 vad man sj\u00e4lv kan g\u00f6ra och vad v\u00e5rden ska beakta om det blir ett akutbes\u00f6k.<\/p>\n\n\n\n
Axel Nordenskj\u00f6ld, vuxenpsykiater fr\u00e5n \u00d6rebro och ECT expert, gav en stringent genomg\u00e5ng av evidensl\u00e4get f\u00f6r ECT behandling med data p\u00e5 positiva effekter p\u00e5 neurobiologisk\/neurokemisk niv\u00e5 som man kunnat p\u00e5visa. Han lyfte fram att akut och kraftigt insjuknande med psykossymtom eller katatoni \u00e4r den viktigaste prediktorn f\u00f6r god effekt. Vid uttalade symtom \u00e4r ECT f\u00f6rstahandsbehandling och n\u00e5got som ocks\u00e5 socialstyrelsen har givit h\u00f6sta prioritetsgrad. Data p\u00e5 anv\u00e4ndning av ECT inom BUP har visat att det knappt (10-15\/\u00e5r) anv\u00e4ndes f\u00f6re 2020 men att ECT f\u00f6rekommer lite mer d\u00e4refter (20-25\/\u00e5r) men fortsatt \u00e4r kraftigt underanv\u00e4nt och skillnader mellan regioner \u00e4r orimligt stora. ECT ges i princip bara p\u00e5 tre av landets kliniker.<\/p>\n\n\n\n
Presentationerna fr\u00e5n m\u00f6tet finns upplagda h\u00e4r nedan.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rutom presentationer s\u00e5 diskuterades i professionsgrupper och under middagen hur v\u00e5rden kan utvecklas fr\u00e5n Sk\u00e5ne i s\u00f6der till V\u00e4sterbotten i norr. Vi som var i Karlstad kommer nu hem med ny energi och nya ideer. Om ungef\u00e4r ett \u00e5r ses n\u00e4tverket n\u00e4sta g\u00e5ng, prelimin\u00e4rt i G\u00f6teborg. H\u00e5ll utkik efter ny inbjudan framemot sommaren 2027. Medarbetare p\u00e5 BUP som jobbar med eller \u00e4r intresserade av att l\u00e4ra mer om psykos\/bipol\u00e4r \u00e4r v\u00e4lkomna!<\/p>\n\n\n\n
Lena Isaksen
\u00d6verl\u00e4kare BUP avdelning 48 samt BUP Intensiva insatser
Chefs\u00f6verl\u00e4kare BUP Karlstad<\/p>\n\n\n