{"id":1066,"date":"2025-02-12T20:33:58","date_gmt":"2025-02-12T19:33:58","guid":{"rendered":"https:\/\/slf.dgstage.se\/sfmr\/imago-medica\/?p=1066"},"modified":"2025-02-13T10:53:19","modified_gmt":"2025-02-13T09:53:19","slug":"mr-kna-granskning-och-rapportering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/mr-kna-granskning-och-rapportering\/","title":{"rendered":"MR kn\u00e4 – granskning och rapportering"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Svensk F\u00f6rening f\u00f6r Muskuloskeletal Radiologi (SFMSR) vill fr\u00e4mja utveckling av strukturerade och i f\u00f6rl\u00e4ngningen standardiserade metoder f\u00f6r rapportering vid bilddiagnostik, och rekommenderar att nedanst\u00e5ende \u201dminneslista\u201d anv\u00e4nds vid granskning och i till\u00e4mpliga fall som svarsmall f\u00f6r MR kn\u00e4. S\u00e4rskilt i samband med introduktion till granskning av muskuloskeletal MR kan det underl\u00e4tta att man till\u00e4gnar sig ett systematiskt och konformt arbetss\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
MR kn\u00e4 \u00e4r den vanligaste muskuloskeletala MR-unders\u00f6kningen. Svensk F\u00f6rening f\u00f6r Muskuloskeletal Radiologi rekommenderar ett systematiskt arbetss\u00e4tt vid granskning och rapportering.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I sammanhanget f\u00e5r beaktas att MR-unders\u00f6kningar \u00e4r informationsrika och kan anv\u00e4nds vid m\u00e5nga olika fr\u00e5gest\u00e4llningar. En allomfattande svarsmall som passar i alla sammanhang \u00e4r f\u00f6r de flesta unders\u00f6kningstyper en \u201dtulipanaros\u201d som inte kan f\u00f6rverkligas. Alternativa svarsmallar f\u00f6r olika sammanhang kan beh\u00f6vas, och inte s\u00e4llan kan ett delvis modifierat eller helt fritt f\u00f6rfattat utl\u00e5tande vara det b\u00e4sta alternativet. SFMSR uppmanar till diskussion inom \u00e4mnet och mottar g\u00e4rna synpunkter p\u00e5 den rekommenderade metoden liksom f\u00f6rslag p\u00e5 kompletterande ytterligare svarsmallar f\u00f6r MR Kn\u00e4 liksom f\u00f6r andra muskuloskeletala bilddiagnostiska metoder.<\/p>\n\n\n\n

MR kn\u00e4 \u00e4r den vanligaste muskuloskeletala MR-unders\u00f6kningen. Karakteristiskt f\u00f6r flertalet typer av MR-unders\u00f6kningar \u00e4r att de resulterar i ett stort antal bilder, det g\u00e4ller \u00e4ven MR kn\u00e4. Protokollen som anv\u00e4nds kan skilja sig n\u00e5got mellan olika utf\u00f6rare, 3-5 sekvenser om vardera 30-40 bilder \u00e4r vanligt.<\/p>\n\n\n\n

Att tolka bilderna \u00e4r ett betydande arbete som kr\u00e4ver kunnighet och koncentration. Ett s\u00e4tt att strukturera arbetet, och som i n\u00e5got olika tappning kan anv\u00e4ndas p\u00e5 MR-unders\u00f6kningar av alla leder, \u00e4r att granska leden \u201cINIFR\u00c5N-UT\u201d. Man bed\u00f6mer d\u00e5 ledens olika strukturer en i taget, b\u00f6rjar med den mest centralt bel\u00e4gna och arbetar successivt ut\u00e5t, f\u00f6r att sist bed\u00f6ma mjukdelarna kring leden. Alla relevanta bilder f\u00f6r att granska en enskild struktur anv\u00e4nds tills den \u00e4r bed\u00f6md, innan granskning av n\u00e4sta struktur p\u00e5b\u00f6rjas. F\u00f6r MR kn\u00e4 kan ett s\u00e5dant metodiskt arbete utf\u00f6ras genom beaktande av f\u00f6ljande strukturer\/delomr\u00e5den:<\/p>\n\n\n\n

1. Ledv\u00e4tska<\/strong>: Att avg\u00f6ra om m\u00e4ngden v\u00e4tska i leden \u00e4r \u00f6kad \u00e4r ibland sv\u00e5rt d\u00e5 gr\u00e4nsdragningen normalt-patologiskt \u00e4r oskarp. En h\u00e5llpunkt \u00e4r att med patienten i ryggl\u00e4ge finns bara lite ledv\u00e4tska i suprapatell\u00e4ra bursan.<\/p>\n\n\n\n

2. Korsband<\/strong>: Normala korsband kan alltid urskiljas b\u00e5de p\u00e5 sag och cor bilder (vid 3mm snittjocklek). Signal- och formf\u00f6r\u00e4ndringar samt felaktigt f\u00f6rlopp avsl\u00f6jar ruptur. Misstanke om ruptur kan v\u00e4ckas av direkta och indirekta tecken p\u00e5 felst\u00e4llning femur-tibia.<\/p>\n\n\n\n

3. Menisker<\/strong>: Alla delar (mellandel, fram- och bakhorn) av b\u00e5da menisker kan ses som en triangelformad struktur antingen p\u00e5 sag eller cor bilder. Denna triangelformade struktur ska vara normal till storlek, l\u00e4ge, form och signal. Avvikelse kan indikera ruptur. Framhornet \u00e4r mindre \u00e4n eller lika stort som bakhornet. Mediala menisken \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rankrad i ledkapseln, och befinner sig d\u00e4rf\u00f6r n\u00e4ra denna. Triangelns h\u00f6rn och sidor \u00e4r skarpa\/j\u00e4mna in\u00e5t och mot ledytorna, men kan vara oskarpa\/oj\u00e4mna ut\u00e5t mot ledkapseln. En frisk menisk har vanligen l\u00e5g signal, men intermedi\u00e4r signal inuti och \u00e4ven ut mot ledkapseln kan vara normalfynd alternativt degenerativt betingat, och tolkas inte som ruptur. Intermedi\u00e4r\/h\u00f6g signal l\u00f6pande till ledyta \u00e4r ruptur. N\u00e4r man beskriver en ruptur anger man vilka delar (mellandel, fram- och bakhorn) som engageras, om rupturen l\u00f6per horisontellt eller vertikalt (vertikal ruptur kan vara longitudinell eller radiell), samt i h\u00e4ndelse av horisontell ruptur om den l\u00f6per till tibias- eller femurs ledyta. \u00c4r en meniskdel v\u00e4sentligt dislocerad anges det. Det finns ocks\u00e5 ett antal termer s\u00e5som t.ex. Bucket handle-, Parrot beak- och Flappruptur som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r olika specialtyper av rupturer.<\/p>\n\n\n\n

4. Kollateralligament<\/strong>. Mediala kollateralligamentet ses l\u00f6pa fr\u00e5n mediala femurkondylen till mediala tibiakondylen p\u00e5 cor och ax bilder. Det egentliga laterala kollateraligamentet l\u00f6per fr\u00e5n laterala femurkondylen till proximal fibula, men ibland talar man om det laterala ligamentkomplexet och inkluderar d\u00e5 ytterliggare tv\u00e5 strukturer som bidrar till stabilitet p\u00e5 lateralsidan; dels biceps femorissenan vilken ocks\u00e5 f\u00e4ster p\u00e5 proximala fibula och dels tractus iliotibialis som f\u00e4ster p\u00e5 tibias lateralsida. Samtliga dessa strukturer \u00e4r normalt l\u00e5gsignalerande, medan \u00f6dem\/f\u00f6rtjockning\/signalf\u00f6rh\u00f6jning\/kontinuitetsbrott kan ses efter slitning.<\/p>\n\n\n\n

5. Ledbrosk<\/strong>: Signalf\u00f6r\u00e4ndringar i ledbrosk \u00e4r sv\u00e5rbed\u00f6mda och kan b\u00e5de ha och inte ha patologisk val\u00f6r. Normalt ledbrosk har ordin\u00e4r tjocklek och j\u00e4mn yta.<\/p>\n\n\n\n

6. Ben<\/strong>: Spongiosan ses som finmaskigt l\u00e5gsignalerande trabekelverk med mellanliggande fettrik p\u00e5 T1-viktade bilder h\u00f6gsignalerande benm\u00e4rg. Cortex ses som omgivande tjockare l\u00e5gsignalerande v\u00e4gg. Ibland ses inslag av h\u00e4matopoetisk benm\u00e4rg med l\u00e4gre signal p\u00e5 T1-viktade bilder och h\u00f6gre signal p\u00e5 T2-viktade bilder. Det kan f\u00f6rekomma utan bakomliggande patologi, s\u00e4rskilt hos r\u00f6kare, adip\u00f6sa och unga kvinnor.<\/p>\n\n\n\n

7. Extensorseneapparat<\/strong>: Quadricepssenan kan ha ett strierat utseende med inslag av h\u00f6gre signal mellan de l\u00e5gsignalerande fibrerna. Patellarsenan \u00e4r vanligen l\u00e5gsignalerande i hela sitt f\u00f6rlopp, men mindre omr\u00e5den med intermedi\u00e4r signal p\u00e5 bilder med kort TE ses ofta som normalfynd n\u00e4ra patellas spets och vid tuberositas tibiae.<\/p>\n\n\n\n

8. \u00d6vriga mjukdelar<\/strong>: Popliteala cystor av Baker-typ \u00e4r vanliga. De \u00e4r bel\u00e4gna dorsalt-medialt. En \u00e4kta Bakercysta l\u00f6per in till leden mellan mediala gastronemicus\u2013 och semimembranosussenan. F\u00f6rekomst av Bakercysta kan indikera att utgjutning ibland f\u00f6rekommer i leden. Andra typer av cystlika fynd som p\u00e5tr\u00e4ffas \u00e4r t.ex. meniskganglion som f\u00f6rkommer i anslutning till rupturerade menisker, och pes anserinus-bursit vid senf\u00e4sten p\u00e5 proximala tibias medialsida.<\/p>\n\n\n\n

Ovanst\u00e5ende punkter kan ocks\u00e5 avspeglas i utl\u00e5tandet i vilket strukturerna\/delomr\u00e5dena kommenteras i samma ordning f\u00f6reg\u00e5nget av angivande av tillg\u00e4ngligt j\u00e4mf\u00f6relsematerial och f\u00f6ljt av en sammanfattning med viktiga fynd och bed\u00f6mning inklusive besvarande av specifika fr\u00e5gest\u00e4llningar:<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

MR kn\u00e4:<\/h4>\n\n\n\n

J\u00e4mf\u00f6rt<\/em>:<\/p>\n\n\n\n\n\n

Ledv\u00e4tska:<\/p>\n\n\n\n

Korsband:<\/p>\n\n\n\n

Menisker:<\/p>\n\n\n\n

Kollateralligament:<\/p>\n\n\n\n

Ledbrosk:<\/p>\n\n\n\n

Ben:<\/p>\n\n\n\n

Extensorseneapparat:<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vriga mjukdelar:<\/p>\n\n\n\n\n\n

Sammanfattning<\/em>:<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Detta inl\u00e4gg omfattar det allra mest basala inom MR-diagnostik av kn\u00e4led. F\u00f6rst\u00e5s finns mycket mer att l\u00e4ra om de otaliga typer av avvikelser som f\u00f6rekommer. Djupare kunskap uppn\u00e5s b\u00e4st genom en kombination av praktiskt \u00f6vande och litteraturstudier samt diskussioner med erfarna kolleger<\/p>\n\n\n\n

\/ Bj\u00f6rn Lundin, Lund<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Svensk F\u00f6rening f\u00f6r Muskuloskeletal Radiologi (SFMSR) vill fr\u00e4mja utveckling av strukturerade och i f\u00f6rl\u00e4ngningen standardiserade metoder f\u00f6r rapportering vid bilddiagnostik, och rekommenderar att nedanst\u00e5ende \u201dminneslista\u201d anv\u00e4nds vid granskning och i till\u00e4mpliga fall som svarsmall f\u00f6r MR kn\u00e4. S\u00e4rskilt i samband med introduktion till granskning av muskuloskeletal MR kan det underl\u00e4tta att man till\u00e4gnar sig ett … L\u00e4s hela<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[16,11],"class_list":["post-1066","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-muskuloskeletalradiologi","category-svensk-forening-for-muskuloskeletal-radiologi"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1066","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1066"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1066\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1076,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1066\/revisions\/1076"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1066"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1066"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}