{"id":1406,"date":"2026-09-07T13:36:15","date_gmt":"2026-09-07T11:36:15","guid":{"rendered":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/?p=1406"},"modified":"2026-09-07T13:43:04","modified_gmt":"2026-09-07T11:43:04","slug":"rontgenpodden-jodkontrast-och-njurfunktion-vad-finns-det-for-evidens-att-kontrastmedel-ar-harmlost","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/rontgenpodden-jodkontrast-och-njurfunktion-vad-finns-det-for-evidens-att-kontrastmedel-ar-harmlost\/","title":{"rendered":"R\u00f6ntgenpodden \u201dJodkontrast och njurfunktion\u201d – Vad finns det f\u00f6r evidens att kontrastmedel \u00e4r harml\u00f6st?"},"content":{"rendered":"\n

Ulf Nyman (1) och Gunnar Sterner (2)
1: Institutionen f\u00f6r translationell medicin, Divisionen f\u00f6r medicinsk radiologi, Lunds universitet, 205 02 Malm\u00f6.
2: Njurmedicinska kliniken, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Malm\u00f6,
UN och GS \u00e4r f.d. medlemmar av Svensk urogenitalradiologisk f\u00f6renings kontrastmedelsgrupp
UN \u00e4r medlem i European Kidney Function Consortium, endorsed by the European Renal Association<\/em><\/p>\n\n\n\n

Introduktion<\/strong>
I R\u00f6ntgenpodden \u201dJodkontrast och njurfunktion ur nefrologens perspektiv\u201d (https:\/\/youtu.be\/jSIssCY22-c?si=nILh5PunJzDCiG9U<\/a>) har Carin Wallquist (CW, ordf\u00f6rande i guidelineutskottet f\u00f6r Svensk njurmedicinsk f\u00f6rening, SNF) oemotsagd f\u00e5tt f\u00f6rmedla sina synpunkter avseende risken f\u00f6r akut njurskada (AKI, acute kidney injury) fr\u00e4mst i samband med kontrastmedels-(KM)-f\u00f6rst\u00e4rkt datortomografi (DT).<\/p>\n\n\n\n

Budskapet som presenteras \u00e4r att risken \u00e4r mycket liten, \u00e4ven vid GFR <30 mL\/min\/1,73 m2, och att den kreatininstegring som ses hos ett f\u00e5tal patienter \u00e4r \u00f6verg\u00e5ende hos majoriteten utan kliniskt signifikanta komplikationer och l\u00e5ngtidseffekter.<\/p>\n\n\n\n

I brist p\u00e5 prospektiva randomiserade studier (RCT, randomized controlled trials) baseras hennes budskap p\u00e5 en rad retrospektiva s.k. \u201dpropensity-score matched or weighted\u201d (PSM\/W) DT-studier. Dessa studier syftar till att minska risken f\u00f6r selektionsbias genom att p\u00e5 olika s\u00e4tt matcha eller vikta riskfaktorer mellan patienter som t.ex. genomg\u00e5tt DT med KM (DTMK) med de som genomg\u00e5tt DT utan KM (DTUK).<\/p>\n\n\n\n

Det m\u00e4rkliga \u00e4r dock att CW inleder podden med att konstatera att evidensgraden f\u00f6r PSM\/W-studier \u00e4r l\u00e5g och att det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r sv\u00e5rt att dra s\u00e4kra slutsatser samtidigt som RCTstudier saknas. Trots detta anv\u00e4nder CW sedan PSM\/W-studier f\u00f6r att motivera sitt budskap. CW konstaterar ocks\u00e5 att kreatinin inte \u00e4r n\u00e5gon bra mark\u00f6r f\u00f6r njurskada trots att definitionen f\u00f6r akut njurskada enligt det internationella nefrologn\u00e4tverket KDIGO (Kidney Disease, Improving Global Outcome) baseras just p\u00e5 kreatinin (1). <\/p>\n\n\n\n

Ett subjektivt nefrologiskt kliniskt budskap som upprepas \u00e4r att \u201dvi aldrig ser n\u00e5gra fall av KM-inducerad akut njurskada\u201d. Det skulle dock kunna f\u00f6rklaras av att knappast n\u00e5gon utf\u00f6r systematisk kontroll av kreatinin efter DT-unders\u00f6kningar p\u00e5 riskpatienter och att f\u00f6ljsamheten g\u00e4llande Svensk urogenitalradiologisk f\u00f6renings (SURF) rekommendationer \u00e4r god med en stram \u00e5terh\u00e5llsamhet av kontrastmedel till riskpatienter. Vi inst\u00e4mmer dock helt med CW att denna \u00e5terh\u00e5llsamhet i vissa situationer kan medf\u00f6ra risk f\u00f6r diagnostiska missar. <\/p>\n\n\n\n

Vad visar d\u00e5 dessa PSM\/W-studier? En nyligen publicerad svensk kritisk granskning av PSM\/W DT-studier efter en systematisk s\u00f6kning i olika databaser presenteras nedan (2).<\/p>\n\n\n\n

Resultat fr\u00e5n kritisk granskning av PSM\/W-studier<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kohorter med akuta och\/eller inneliggande patienter (n=10)
<\/em>Utfallet av PSM\/W-studier p\u00e5 10 akuta eller inneliggande patientkohorter sammanfattats i tabellen. Den viktade absoluta medelskillnaden och odds ratio var signifikant h\u00f6gre f\u00f6r DTMK- j\u00e4mf\u00f6rt med DTUK-gruppen b\u00e5de vad g\u00e4ller AKI och initiering av njurers\u00e4ttande behandling (NEB) vid GFR <30 och 30-44 mL\/min\/1.73 m2. Totalt fann man en association mellan AKI och DTMK i 8 av 10 kohorter och mellan NEB och DTMK i 5 av 7 kohorter. <\/p>\n\n\n\n

Den viktade genomsnittliga medelrisken f\u00f6r AKI och NEB vid GFR <30 mL\/min\/1,73 m2 var endast f\u00f6rh\u00f6jd med 4 procentenheter (%e) respektive 1,8%e f\u00f6r akuta\/inneliggande patienter i DTMK- j\u00e4mf\u00f6rt med DTUK-gruppen. Man m\u00e5ste dock vara medveten om att risken f\u00f6r selektionsbias kan vara p\u00e5taglig i retrospektiva studier och att valet mellan att anv\u00e4nda och avst\u00e5 fr\u00e5n kontrastmedel vid DT kan p\u00e5verkas av en rad st\u00f6rfaktorer (confounders) som man inte kunnat kontrollera f\u00f6r. I en studie fann man vid retrospektiv genomg\u00e5ng av journalerna hemodynamisk instabilitet hos 88% av patienterna i DTUK-gruppen men endast 8% i DTMKgruppen (3). Det kan allts\u00e5 finnas v\u00e4sentliga riskfaktorer som inte blir kontrollerade f\u00f6r och som p\u00e5verkar valet av att ge eller inte ge kontrastmedel. Bland patienter med h\u00f6gre risk f\u00f6r AKI torde det vara en st\u00f6rre sannolikhet att man v\u00e4ljer att utf\u00f6ra DT utan kontrastmedel. Det skulle i s\u00e5 fall resultera i en sjukare kontrollgrupp som har fler okontrollerade riskfaktorer f\u00f6r AKI \u00e4n f\u00f6r den grupp d\u00e4r radiolog och kliniker bed\u00f6mt att kontrastmedel kan ges trots den
l\u00e5ga njurfunktionen. En j\u00e4mf\u00f6relse mellan grupperna blir d\u00e5 missvisande. Den viktade skillnaden f\u00f6r medelrisken av AKI eller NEB kan allts\u00e5 i sj\u00e4lva verket vara betydligt h\u00f6gre \u00e4n 4%e respektive 1,8%e .<\/p>\n\n\n\n

Kohorter med f\u00f6rmodad instabil njurfunktion (=10)
<\/em>Bland kohorter med f\u00f6rmodad instabil njurfunktion fanns tre kohorter med patienter som inkom med AKI, fyra med sepsis och tre utgjordes av IVA-patienter. Endast i en av dessa kunde en h\u00f6gre incidens f\u00f6r AKI efter DTMK noteras och d\u00e5 endast vid kumulativa KMdoser \u00f6ver 100 mL 320-350 mg I\/mL (4). <\/p>\n\n\n\n

Risken f\u00f6r initiering av NEB studerades i nio av de tio kohorterna. \u00d6kad risk efter DTMK j\u00e4mf\u00f6rt med DTUK s\u00e5gs i tre kohorter; en vid KM-doser >32-35 gram jod, en med IVApatienter n\u00e4r GFR var <45 mL\/min\/1.73 m2 och en med septiska patienter. Risk\u00f6kningen f\u00f6r NEB efter DTMK varierade mellan 2,0 och 6,2%e i dessa studier. <\/p>\n\n\n\n

SURF och internationella radiologiska organisationer (5, 6) betraktar instabil njursjukdom\/akut njursvikt som en riskgrupp f\u00f6r KM-inducerad AKI. Trots detta observerades en \u00f6kad risk f\u00f6r AKI efter DTMK i relativt f\u00e5 studier. Detta skulle kunna f\u00f6rklaras av potentiellt m\u00e5nga okontrollerbara st\u00f6rfaktorer i dessa patientgrupper. En annan f\u00f6rklaring skulle kunna vara s\u00e5 kallad \u201dacute kidney functional recovery (AKR)\u201d (7, 8). Med det menas att en p\u00e5taglig f\u00f6rb\u00e4ttring av njurfunktionen kan ses efter intensiv behandling av sv\u00e5rt sjuka med t.ex. infektionsbehandling, hemdynamisk stabilisering och respiratorisk behandling resulterande i p\u00e5taglig f\u00f6rb\u00e4ttring av GFR. Denna f\u00f6rb\u00e4ttring av GFR var dock signifikant l\u00e4gre efter DTMK j\u00e4mf\u00f6rt med DTUK men utan f\u00f6rs\u00e4mring. F\u00f6ljaktligen har AKR potential att d\u00f6lja en nefrotoxisk effekt av KM.<\/p>\n\n\n\n

Andra brister i studierna
<\/em>Ytterligare faktorer som f\u00f6rsv\u00e5rar bed\u00f6mningen av den verkliga AKI-risken \u00e4r bristen p\u00e5 analys av tidigare ansedda riskgrupper som diabetiker och patienter med kardiovaskul\u00e4r sjukdom. I flera studier har man inte heller stratifierat f\u00f6r GFR-grupperna 30-44 och 45-59 ml\/min\/1,73 m2.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5ngtidsuppf\u00f6ljning<\/em>
Det h\u00e4vdas ocks\u00e5 i podden att det inte finns n\u00e5gon evidens f\u00f6r best\u00e5ende skador med h\u00e4nvisning till en studie p\u00e5 patienter som inkom med AKI (9). Studien anges ha visat att det inte finns n\u00e5gon koppling mellan DTMK och endera kvarvarande njurskada eller NEB efter 6 m\u00e5nader. Studien analyserade mycket riktigt initiering av NEB inom 6 m\u00e5nader (2,1% i DTMK- och 3,1% i icke KM-gruppen). Best\u00e5ende njurskada analyserades d\u00e4remot endast vid utskrivningen (drygt 20% i b\u00e5da grupperna). Detta \u00e4r en PSW-studie med dess inneboende risker f\u00f6r selektionsbias med potentiellt sjukare patienter i DTUK-gruppen och har s\u00e5ledes l\u00e5g evidensgrad.<\/p>\n\n\n\n

I en annan studie av akuta patienter fann man att sannolikheten att utveckla kronisk njursjukdom inom 6 m\u00e5nader var densamma i DTMK- respektive DTUK-gruppen men tyv\u00e4rr saknas stratifiering f\u00f6r GFR-intervall (10). I den systematiska s\u00f6kningen fann man ytterligare tre artiklar som studerade l\u00e5ngtidseffekter av DTMK men som av olika anledningar inte uppfyllde inklusionskriterierna.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5ledes saknas adekvata studier f\u00f6r att bed\u00f6ma risken f\u00f6r best\u00e5ende njurskador efter DTMK.<\/p>\n\n\n\n

Dialyspatienter<\/em>
Podden tar ocks\u00e5 upp hantering av patienter i dialys och d\u00e4r finns ingen skillnad i uppfattning. Kontrastmedelsgruppen har sedan flera \u00e5r rekommenderat att det inte beh\u00f6vs n\u00e5gon dialys f\u00f6r att filtrera bort KM direkt efter en unders\u00f6kning. Unders\u00f6kningar med KM g\u00e5r \u00e4ven att genomf\u00f6ra \u00e4ven p\u00e5 dialyspatienter med restfunktion.<\/p>\n\n\n\n

Kontrastmedel och toxicitet
<\/em>Det h\u00e4vdas i podden att det inte finns n\u00e5gon evidens f\u00f6r en dos-toxicitet relation vid IV KMunders\u00f6kningar, dvs. DTMK, med h\u00e4nvisning till American College of Radiology (ACR) Manual of Contrast Media (5). Det ifr\u00e5gas\u00e4tts \u00e4ven vid intra-arteriella unders\u00f6kningar trots att ACR menar att h\u00e4r finns data som talar f\u00f6r en relation. Problemet med DTMK \u00e4r att bland de 26 granskade PSM\/W-kohorterna analyserades en dos-AKI relation i endast en studie. I den fann man en \u00f6kad incidens av MAKE (major adverse kidney events; sjukhusmortalitet, njurers\u00e4ttningsterapi och dubblering av kreatinin vid utskrivning) vid kumulativa IV KMdoser \u00f6ver 100 mL 320-350 mg I\/mL p\u00e5 patienter med AKI (4). I \u00f6vrigt saknades uppgifter om KM-koncentration och -dos i 14 respektive 5 studier och i tv\u00e5 studier saknades t.o.m. uppgift om typ av KM. I den b\u00e4sta av v\u00e4rldar skulle associationen till njurskador g\u00f6ras baserat p\u00e5 KM-dos\/GFRabsolut (mL\/min) ratio, ett m\u00e5tt p\u00e5 systemisk exposition, vilket generellt korrelerar med toxicitet (11, 12). F\u00f6r att minska risken f\u00f6r selektionsbias i PSM\/W-studier har det f\u00f6reslagits att begr\u00e4nsa analyserna till DTMK-gruppen och stratifiera patienterna efter gram-jod\/GFRabs ratio vid olika GFR-kategorier (13).<\/p>\n\n\n\n

S\u00e4nkta kontrastmedelsdoser vid l\u00e5ga GFR
<\/em>Podden citerar ett konsensusuttalande fr\u00e5n ACR och National Kidney Foundation (14) som h\u00e4vdar att det inte finns n\u00e5gon anledning av s\u00e4nka KM-doserna vid DT p\u00e5 patienter med l\u00e5g njurfunktion pga. av risken f\u00f6r suboptimal kvalit\u00e9. Skulle den diagnostiska kvalit\u00e9n \u00e4nd\u00e5 vara tillr\u00e4cklig, ja d\u00e5 ska man s\u00e4nka dosen p\u00e5 alla patienter. H\u00e4r har man uppenbarligen inte f\u00f6rst\u00e5tt den svenska modellen sedan 20 \u00e5r, dvs. anv\u00e4ndandet av l\u00e5g-kilovoltteknik f\u00f6r att s\u00e4nka KM-doserna med 40-50% utan att KM-uppladdning i k\u00e4rl och v\u00e4vnader f\u00f6rs\u00e4mras (Datortomografi-med-lag-kilovoltteknik-2025-12-15.pdf<\/a>). Det kr\u00e4ver dock \u00f6kad r\u00f6rstr\u00f6m f\u00f6r att bruset i bilden inte ska \u00f6ka och d\u00e4rmed \u00f6kar str\u00e5ldosen till patienten. Tekniken kan d\u00e4rf\u00f6r
inte anv\u00e4ndas som rutin p\u00e5 patienter med acceptabel njurfunktion men str\u00e5ldos\u00f6kningen kan anses acceptabel vid l\u00e5g njurfunktion och risk f\u00f6r njurskador, som framf\u00f6r allt drabbar \u00e4ldre individer och med l\u00e5g risk f\u00f6r str\u00e5linducerade tum\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n

Polikliniska patienter
<\/em>PSM\/W-studier saknas f\u00f6r polikliniska patienter. Det beror f\u00f6rmodligen p\u00e5 bristande uppf\u00f6ljning av njurfunktionen i denna patientgrupp inklusive potentiella riskpatienter. Polade resultat (15) fr\u00e5n fyra RCT hydreringsstudier vid elektiv DTMK, angiografi eller intervention visade p\u00e5 3-4% risk att utveckla AKI och 1% risk f\u00f6r best\u00e5ende njurfunktionsneds\u00e4ttning vid GFR 30-44 eller 45-59 mL\/min\/1.73 m2, d\u00e4r samtliga patienter i det senare intervallet hade diabetes eller minst tv\u00e5 andra definierade riskfaktorer. Medeldoserna var 29-36 gram jod. Ingen patient kr\u00e4vde NEB. I en studie po\u00e4ngterades att man hittade ingen annan orsak till AKI \u00e4n kontrastmedlet.<\/p>\n\n\n\n

I en annan studie genomgick polikliniska patienter med stabilt tillst\u00e5nd och GFR <60 mL\/min\/1,73 m2
ett profylaktiskt program f\u00f6re DTMK (16). Incidensen AKI var 10,4%, 2,4% och 2,4% vid GFR <30, 30-44 respektive 45-59 mL\/min\/1,73 m2 och medeldosen omkring 650 mg I\/kg. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med 500 mg I\/kg som torde vara en t\u00e4mligen vanlig dos i Sverige vid abdominell DTMK. En multivariatanalys uppskattade GFR-tr\u00f6skeln f\u00f6r AKI till 37 mL\/min\/1,73 m2. Med tanke p\u00e5 att det r\u00f6rde sig om polikliniska patienter med stabilt h\u00e4lsotillst\u00e5nd kanske dessa siffror kan vara realistiska f\u00f6r KM-inducerad AKI, \u00e5tminstone som ett v\u00e4rsta t\u00e4nkbart scenario.<\/p>\n\n\n\n

Prospektiva studier
<\/em>Prospektiva randomiserade DTMK-DTUK studier har inte kunnat genomf\u00f6ras av uppenbara sk\u00e4l, dvs. pga. risken f\u00f6r missade diagnoser f\u00f6r de som randomiserats till DTUK. Det finns dock en potentiell grupp f\u00f6r prospektiva studier, n\u00e4mligen onkologiska patienter som vid kontroller unders\u00f6ks med b\u00e5de DTUK och DTMK. Dessa patienter skulle d\u00e5 kunna unders\u00f6kas med DTUK och DTMK med en veckas intervall och upprepade kreatininprovtagningar. H\u00e4rigenom skulle patienten ocks\u00e5 bli sin egen kontroll.<\/p>\n\n\n\n

Underl\u00e5tenhet att utf\u00f6ra DTMK
<\/em>CW argumenterade f\u00f6r att r\u00e4dslan f\u00f6r KM-inducerad AKI och d\u00e4rf\u00f6r enbart utf\u00f6ra DTUK kan resultera i att viktiga diagnoser missas vilket ocks\u00e5 st\u00f6ds av en nyligen publicerad studie (17). H\u00e4r \u00e4r vi helt \u00f6verens med podden, dvs. om fr\u00e5gest\u00e4llningen inte kan besvaras p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt \u00e4n med DTMK s\u00e5 skall det utf\u00f6ras oavsett njurfunktion, dock helst med l\u00e5gkilovoltteknik f\u00f6r att reducera KM-dosen. En m\u00f6jlighet kan i vissa fall vara att f\u00f6rst utf\u00f6ra DTUK och omedelbart granska unders\u00f6kningen f\u00f6r att se om fr\u00e5gest\u00e4llningen kan besvaras, om ej forts\u00e4tt med DTMK i samma seans. F\u00f6r onkologiska patienter med nedsatt njurfunktion, speciellt de som kontrolleras var 3-4 m\u00e5nad, skulle DTUK thorax-buk kunna kombineras med MR eller ultraljud av buken, speciellt levern, vid samma tillf\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

SURF:s kontrastmedelsgrupp och SNF har ocks\u00e5 gjort ett gemensamt uttalande enligt f\u00f6ljande (Gemensamt uttalande SNF SURF jodkontrastmedel och njurfunktion<\/a>): \u201dAkuta kontrastmedelsunders\u00f6kning skall inte f\u00f6rdr\u00f6jas av kreatininbest\u00e4mning, hydreringsprocedur eller uts\u00e4ttning av metformin n\u00e4r det f\u00f6religger potentiellt allvarligt eller livshotande tillst\u00e5nd som kr\u00e4ver omedelbar unders\u00f6kning eller d\u00e4r f\u00f6rdr\u00f6jd diagnostik kan leda till potentiellt allvarliga skador\u201d. Om tid finnes \u00e4r det dock viktigt att optimera patientens tillst\u00e5nd, dvs. v.b. stabilisera patients hemodynamik, korrigera dehydrering, etc.<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattning<\/strong>
I R\u00f6ntgenpodden \u201dJodkontrast och njurfunktion ur nefrologens perspektiv\u201d framf\u00f6r Carin Wallquist (ordf\u00f6rande i Svensk njurmedicinsk f\u00f6renings guidelineutskott) att risken f\u00f6r akuta njurskador \u00e4r praktiskt taget negligerbar baserat p\u00e5 de sedan 2013 introducerade retrospektiva kontrollerade PSM\/W-studierna och klinisk erfarenhet. <\/p>\n\n\n\n

Den publicerade kritiska granskningen av PSM\/W-studier visar dock att det finns en association mellan AKI respektive initiering av NEB och DTMK bland akuta och inneliggande patienter med GFR <45, speciellt <30 mL\/min\/1,73 m2. PSM\/W-studier som inte visar n\u00e5gon \u00f6kad risk av AKI efter DTMK m\u00e5ste tolkas med f\u00f6rsiktighet med tanke p\u00e5 risken f\u00f6r selektionsbias pga. okontrollerbara st\u00f6rfaktorer som g\u00f6r DTUK-gruppen sjukare \u00e4n DTMK-gruppen samt maskeringseffekter av koncept som \u201dacute kidney functional recovery\u201d hos patienter med instabil njurfunktion. I motsats till CWs \u00e5sikter h\u00e4vdar vi s\u00e5ledes att det saknas solid evidens f\u00f6r hur stor eller liten risken f\u00f6r DTMK-inducerad AKI \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Att man som nefrolog knappast ser n\u00e5gra fall av KM-inducerad AKI skulle kunna f\u00f6rklaras av radiologernas f\u00f6ljsamhet avseende SURFs rekommendationer med risker \u00e4ven vid GFR \u226530 mL\/min\/1,73 m2 (15, 18). N\u00e4r nu SURFs kontrastmedelsgrupp s\u00e4nker GFR-tr\u00f6skeln till <30 mL\/min\/1,73 m2
(2026-01-30-Lathund-for-kontrastmedel-vid-DT.-version-4.pdf) i likhet med internationella organisationer (5, 6) och i kombination med r\u00f6ntgenpoddens budskap finns en potentiell risk f\u00f6r att \u201danden sl\u00e4pps ur flaskan\u201d (ur Tusen och en natt).<\/p>\n\n\n\n

Det saknas stratifiering i PSM\/W-studierna f\u00f6r tidigare ansedda icke-renala riskfaktorer som diabetes och kardiovaskul\u00e4r sjukdom, adekvata l\u00e5ngtidsuppf\u00f6ljningar och DT-studier som relaterar KM-dos eller hellre KM-dos\/GFRabs ratio till risken f\u00f6r AKI.<\/p>\n\n\n\n

Det finns potential att utf\u00f6ra prospektiva unders\u00f6kningar p\u00e5 onkologiska patienter f\u00f6r att studera KM-inducerad AKI.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gest\u00e4llning som inte kan besvaras p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt \u00e4n med DTMK skall utf\u00f6ras oavsett njurfunktion, helst med l\u00e5gkilovoltteknik f\u00f6r att reducera KM-dosen.<\/p>\n\n\n\n

Referenser<\/h3>\n\n\n\n
    \n
  1. KDIGO Clinical Practice Guideline for Acute Kidney Injury. Kidney Int Suppl 2012;2:1-
    138.<\/li>\n\n\n\n
  2. Nyman U, Bj\u00f6rk J, Hellstr\u00f6m M, et al. Contrast-enhanced CT-Nephrotoxic or not? A
    critical review of propensity-score-adjusted studies. J Intern Med 2026;300:5-25.<\/li>\n\n\n\n
  3. Chaudhury P, Armanyous S, Harb SC, et al. Intra-Arterial versus Intravenous Contrast
    and Renal Injury in Chronic Kidney Disease: A Propensity-Matched Analysis. Nephron
    2019;141:31-40.<\/li>\n\n\n\n
  4. Chua HR, Low S, Murali TM, et al. Cumulative iodinated contrast exposure for
    computed tomography during acute kidney injury and major adverse kidney events. Eur
    Radiol 2021;31:3258-3266.<\/li>\n\n\n\n
  5. American College of Radiology. ACR Manual on contrast media.
    https:\/\/wwwacrorg\/clinical-resources\/clinical-tools-and-reference\/contrast-manual 2025.<\/li>\n\n\n\n
  6. European Society of Urogenital Radiology. Contrast Media Safety Committee.
    Guidelines. https:\/\/www.esur.org\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/Guidelines-2025-ESURvf-1.pdf. 2025.<\/li>\n\n\n\n
  7. Gorelik Y, Bloch-Isenberg N, Heyman SN, et al. Renal Functional Recovery
    Confounding the Assessment of Contrast Nephropathy: Propensity Score Analysis. Am J
    Nephrol 2021;52:76-83.<\/li>\n\n\n\n
  8. Heyman SN, Gorelik Y, Khamaisi M, et al. Contrast Agent Induced Nephropathy
    Following Computed Tomography in Patients with Advanced Chronic Kidney Disease:
    Myth or Reality? The Israel Medical Association journal : IMAJ 2023;25:713-715.<\/li>\n\n\n\n
  9. Ehmann MR, Mitchell J, Levin S, et al. Renal outcomes following intravenous contrast
    administration in patients with acute kidney injury: a multi-site retrospective propensityadjusted analysis. Intensive Care Med 2023;49:205-215.<\/li>\n\n\n\n
  10. Hinson JS, Ehmann MR, Fine DM, et al. Risk of Acute Kidney Injury After Intravenous
    Contrast Media Administration. Ann Emerg Med 2017;69:577-586.<\/li>\n\n\n\n
  11. Chen M-L, Lekso L, Williams R. Measures of exposure versus measures of rate and
    extent of absorption. Clin Pharmacokinet 2001;40:565-572.<\/li>\n\n\n\n
  12. Nyman U, Leander P, Liss P, et al. Absolute and relative GFR and contrast medium
    dose\/GFR ratio: cornerstones when predicting the risk of acute kidney injury. Eur Radiol
    2024;34:612-621.<\/li>\n\n\n\n
  13. Nyman U, Aspelin P, Jakobsen J, et al. Controversies in Contrast Material-induced Acute
    Kidney Injury: Propensity Score Matching of Patients with Different Dose\/Absolute
    Glomerular Filtration Rate Ratios. Radiology 2015;277:633-637.<\/li>\n\n\n\n
  14. Davenport MS, Perazella MA, Yee J, et al. Use of Intravenous Iodinated Contrast Media
    in Patients with Kidney Disease: Consensus Statements from the American College of
    Radiology and the National Kidney Foundation. Radiology 2020;294:660-668.<\/li>\n\n\n\n
  15. Nyman U, Brismar T, Carlqvist J, et al. Revised Swedish guidelines on intravenous
    iodine contrast medium-induced acute kidney injury 2022: A summary. Acta Radiol
    2023;64:1859-1864.<\/li>\n\n\n\n
  16. Park S, Kim MH, Kang E, et al. Contrast-Induced Nephropathy After Computed
    Tomography in Stable CKD Patients With Proper Prophylaxis: 8-Year Experience of
    Outpatient Prophylaxis Program. Medicine (Baltimore) 2016;95:e3560.<\/li>\n\n\n\n
  17. Shaish H, Ream J, Huang C, et al. Diagnostic Accuracy of Unenhanced Computed
    Tomography for Evaluation of Acute Abdominal Pain in the Emergency Department.
    JAMA surgery 2023;158:e231112.<\/li>\n\n\n\n
  18. Nyman U, Ahlkvist J, Aspelin P, et al. Preventing contrast medium-induced acute kidney
    injury : Side-by-side comparison of Swedish-ESUR guidelines. Eur Radiol
    2018;28:5384-5395.
    <\/li>\n<\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Ulf Nyman (1) och Gunnar Sterner (2)1: Institutionen f\u00f6r translationell medicin, Divisionen f\u00f6r medicinsk radiologi, Lunds universitet, 205 02 Malm\u00f6.2: Njurmedicinska kliniken, Sk\u00e5nes universitetssjukhus, Malm\u00f6,UN och GS \u00e4r f.d. medlemmar av Svensk urogenitalradiologisk f\u00f6renings kontrastmedelsgruppUN \u00e4r medlem i European Kidney Function Consortium, endorsed by the European Renal Association IntroduktionI R\u00f6ntgenpodden \u201dJodkontrast och njurfunktion ur nefrologens … L\u00e4s hela<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[24],"class_list":["post-1406","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kontrastmedel"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1406","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1406"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1406\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1413,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1406\/revisions\/1413"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1406"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1406"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}