{"id":307,"date":"2023-10-20T10:00:00","date_gmt":"2023-10-20T08:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/slf.dgstage.se\/sfmr\/imago-medica\/?p=307"},"modified":"2023-10-20T12:34:43","modified_gmt":"2023-10-20T10:34:43","slug":"wilhelm-conrad-rontgen-1845-1923-nagra-minnesord-om-radiologins-fader","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wilhelm-conrad-rontgen-1845-1923-nagra-minnesord-om-radiologins-fader\/","title":{"rendered":"Wilhelm Conrad R\u00f6ntgen 1845-1923. N\u00e5gra minnesord om radiologins fader"},"content":{"rendered":"\n

Det \u00e4r i \u00e5r 100 \u00e5r sedan Wilhelm Conrad R\u00f6ntgen dog. Hans epokg\u00f6rande uppt\u00e4ckt \u00e4r med oss varje arbetsdag, och det \u00e4r om\u00f6jligt att t\u00e4nka sig den medicinska verksamheten utan den.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

W.C. R\u00f6ntgen f\u00f6ddes den 27 mars 1845 i Remscheid-Lennep i norra Tyskland. F\u00f6r\u00e4ldrarna var sysslingar och modern kom fr\u00e5n Nederl\u00e4nderna. N\u00e4r han var tre \u00e5r gammal flyttade familjen till Apeldoorn d\u00e4r han kom att l\u00e4ra sig holl\u00e4ndska. Han tillbringade en period vid Tekniska skolan i Utrecht men efter problem i skolan hade han sv\u00e5rt att komma in p\u00e5 universitetet. Han flyttade till Z\u00fcrich vid 19 \u00e5rs \u00e5lder eftersom det var l\u00e4ttare d\u00e4r. Efter studierna fick han en examen i mekanik 1868 och disputerade 1869 p\u00e5 en avhandling om gaser. Han blev assistent till August Kundt i Z\u00fcrich redan innan examen och n\u00e4r Kundt flyttade till universitetet i W\u00fcrzburg tv\u00e5 \u00e5r senare f\u00f6ljde R\u00f6ntgen med dit, och \u00e5ret d\u00e4refter till Strasbourg. Han gifte sig 1872 med Anna Bertha Ludwig och 1875, vid 30 \u00e5rs \u00e5lder, blev han professor i fysik och matematik vid Hohenheims Jordbruksakademi i W\u00fcrttemberg (1).<\/p>\n\n\n\n

R\u00f6ntgen var inte n\u00f6jd med att inneha en professur vid en andra- eller tredjeklassinstitution, och flyttade efter ett \u00e5r tillbaka till Strasbourg f\u00f6r att inneha en docentur under Kundt. Tre \u00e5r senare, 1879, flyttade han till Giessen d\u00e4r han under nio \u00e5r hade ansvaret f\u00f6r fysikinstitutionen. \u00c5r 1888 flyttade han till W\u00fcrzburg d\u00e4r han erbjudits professuren i fysik och chef f\u00f6r det nya fysikaliska institutet. Familjen flyttade in i den \u00f6versta v\u00e5ningen. Det var i W\u00fcrzburg han gjorde sin stora uppt\u00e4ckt som \u00e4r grunden f\u00f6r allas v\u00e5rt dagliga arbete.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Under 1895 kom R\u00f6ntgen att experimentera med flera olika katodstr\u00e5ler\u00f6r och effekten av elektrisk str\u00f6m genom dem. P\u00e5 fredagskv\u00e4llen den 8 november (datumet numera k\u00e4nt som International Day of Radiology) experimenterade han med ett Hittorff-Crookes-r\u00f6r, t\u00e4ckt med tjock svart papp. Han s\u00e5g flurorescens p\u00e5 en sk\u00e4rm med bariumplatinocyanid en arbetsb\u00e4nk intill och trodde att det var otroligt att katodr\u00f6rsstr\u00e5lar skulle skapa den effekten, som man d\u00e5 k\u00e4nde till dem. Genom att flytta sk\u00e4rmen l\u00e4ngre bort och bryta str\u00e5len med objekt av olika t\u00e4thet och tjocklek ins\u00e5g han att det r\u00f6rde sig om en dittills ok\u00e4nd typ av str\u00e5lar och att intensiteten av fluorescensen berodde p\u00e5 t\u00e4thet och tjocklek p\u00e5 objekten han placerade i dess v\u00e4g. Str\u00e5larna kunde allts\u00e5 passera fasta objekt. Han kunde ocks\u00e5 se skuggorna av handens ben n\u00e4r han h\u00f6ll den i v\u00e4gen f\u00f6r str\u00e5larna. N\u00e4sta steg var att byta ut den fluorescerande sk\u00e4rmen mot en fotografisk pl\u00e5t, och ta den ber\u00f6mda f\u00f6rsta bilden var av hans hustrus hand.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
R\u00f6ntgens f\u00f6delsehus<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Ett par intensiva veckor f\u00f6ljde, d\u00e4r han isolerade sig i laboratoriet d\u00e4r han sov och \u00e5t f\u00f6r att utforskade de nya str\u00e5larna i grunden. I en \u201dprelimin\u00e4r rapport\u201d till Physikalish-Medizinische Gesellschaft<\/em> i W\u00fcrzburg den 28 december presenterade han sina fynd med stor noggrannhet, och den trycktes n\u00e5gra dagar senare i Sitzungsberichte<\/em> (2) d\u00e4r han kallade str\u00e5larna f\u00f6r X-strahlen. Den f\u00f6rsta muntliga rapporten gjorde han vid s\u00e4llskapets f\u00f6rsta m\u00f6te 1896, den 23 januari, med professor Albert von K\u00f6lliker som ordf\u00f6rande. Det var d\u00e5 R\u00f6ntgen tog den andra ber\u00f6mda bilden av von K\u00f6llikers hand, ocks\u00e5 med en ring, men av mycket b\u00e4ttre kvalitet.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
R\u00f6ntgenmuseum<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Nyheten om de ok\u00e4nda str\u00e5larna spreds med blixtens hastighet \u00f6ver v\u00e4rlden trots att internet var l\u00e5ngt borta, telefonen nyligen uppfunnits och inte var i allm\u00e4n anv\u00e4ndning, och man i stor utstr\u00e4ckning var begr\u00e4nsad till telegraf och vanliga brev f\u00f6r kommunikation \u00f6ver l\u00e4ngre avst\u00e5nd. Redan p\u00e5 ny\u00e5rsdagen 1896 hade R\u00f6ntgen f\u00e5tt korrektur till sin artikel och s\u00e4nt 90 brev med en kopia av korrekturet och n\u00e5gra r\u00f6ntgenbilder till v\u00e4nner som ny\u00e5rsh\u00e4lsning. Bilden som v\u00e4ckte st\u00f6rst uppm\u00e4rksamhet var den av hans hustrus hand. En av v\u00e4nnerna var professor Exner i Wien som visade texten och bilderna f\u00f6r fysiker och v\u00e4nner som var p\u00e5 bes\u00f6k hos honom. En av dem var professor Lecher fr\u00e5n Prag som fick l\u00e5na dem en dag. Lechers far var redakt\u00f6r f\u00f6r dagstidningen Die Presse<\/em> i Wien, och skrev en artikel om uppt\u00e4ckten i s\u00f6ndagsnumret den 5 januari (3). Den 6 januari spreds uppt\u00e4ckten med telegrafens hj\u00e4lp fr\u00e5n London och beskrevs i tidningar \u00f6ver hela v\u00e4rlden under de f\u00f6ljande dagarna. Den 23 januari trycktes en engelsk \u00f6vers\u00e4ttning av \u201d<\/em> \u00dcber eine neue Art von Strahlen\u201d<\/em> i Nature.<\/em><\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Bertha R\u00f6ntgens hand<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

R\u00f6ntgen fick m\u00e5nga hedersbetygelser efter sin uppt\u00e4ckt. Den i efterhand fr\u00e4msta utm\u00e4rkelsen \u00e4r det f\u00f6rsta Nobelpriset i fysik 1901. Han reste till Stockholm men h\u00f6ll inget anf\u00f6rande. Prissumman p\u00e5 50 000 kr donerade han till forskning vid universitetet i W\u00fcrzburg. Han ville inte kapitalisera p\u00e5 sin uppt\u00e4ckt utan ans\u00e5g att den skulle fritt vara till m\u00e4nsklighetens b\u00e4sta utan att n\u00e5gon skulle ha patent p\u00e5 den.<\/p>\n\n\n\n

Senare i livet flyttade R\u00f6ntgen \u00e5r 1900 till en professur vid universitetet i M\u00fcnchen. Planer att emigrera till USA gick om intet n\u00e4r f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut 1913 och han blev kvar i M\u00fcnchen under resten av karri\u00e4ren. P\u00e5 grund av hyperinflationen i Tyskland efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget gick han i personlig konkurs och tillbringade de sista \u00e5ren i sitt hus i Weiheim n\u00e4ra M\u00fcnchen. Han avled den 10 februari 1923 av colorektal cancer.<\/p>\n\n\n\n

Mats Geijer<\/em>
Inst. f\u00f6r Kliniska vetenskaper
G\u00f6teborgs universitet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r i \u00e5r 100 \u00e5r sedan Wilhelm Conrad R\u00f6ntgen dog. Hans epokg\u00f6rande uppt\u00e4ckt \u00e4r med oss varje arbetsdag, och det \u00e4r om\u00f6jligt att t\u00e4nka sig den medicinska verksamheten utan den. W.C. R\u00f6ntgen f\u00f6ddes den 27 mars 1845 i Remscheid-Lennep i norra Tyskland. F\u00f6r\u00e4ldrarna var sysslingar och modern kom fr\u00e5n Nederl\u00e4nderna. N\u00e4r han var tre … L\u00e4s hela<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[8],"class_list":["post-307","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-historik"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/307","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=307"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/307\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":314,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/307\/revisions\/314"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=307"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=307"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}