{"id":470,"date":"2024-04-08T19:30:59","date_gmt":"2024-04-08T17:30:59","guid":{"rendered":"https:\/\/slf.dgstage.se\/sfmr\/imago-medica\/?p=470"},"modified":"2024-04-04T19:31:50","modified_gmt":"2024-04-04T17:31:50","slug":"utveckling-och-framtid-inom-muskuloskeletal-mr-diagnostik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/utveckling-och-framtid-inom-muskuloskeletal-mr-diagnostik\/","title":{"rendered":"Utveckling och framtid inom muskuloskeletal MR-diagnostik\u00a0"},"content":{"rendered":"\n

Dagens magnetresonanstomografi (MR) inom det muskuloskeletala systemet domineras av morfologisk bildgivning utan n\u00e4rmare information om fysiologiska v\u00e4vnadsegenskaper (ref 1).\u00a0Under de senaste decennierna har nya MR-metoder utvecklats som erbjuder m\u00f6jligheten\u00a0att visualisera och kvantifiera funktion. Vissa anv\u00e4nds redan till exempel i MR-diagnostik\u00a0av hj\u00e4rnan, hj\u00e4rtat eller levern, men inte inom det muskuloskeletala systemet trots att\u00a0tekniska valideringsstudier har publicerats (ref 2).\u00a0<\/em><\/p>\n\n\n\n

M<\/strong>R utvecklas mot snabbare och mer specifika sekvenser, korta protokoll och mer kvantitativa metoder (ref 3). Nya snabba MR-sekvenser och nya rekonstruktionsalgoritmer kan minska unders\u00f6kningstiden samtidigt som h\u00f6g bildkvalitet bibeh\u00e5lls. Moderna 3- eller 7-Tesla MR-kameror har potentialen att maximera bildkvaliteten som \u00e4r viktigt f\u00f6r att kunna visualisera sm\u00e5 strukturer som handledens ligament och dess skador (ref 4, 5) j\u00e4mf\u00f6rt med 1,5 T. Tredimensionell MR med planar reformation kan erbjuda m\u00f6jligheten till rekonstruktion i alla plan som kan vara viktig f\u00f6r mer komplicerade leder som handled (ref 5) eller fotled (ref 6).\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Den nuvarande f\u00f6rst\u00e5elsen av det muskuloskeletala systemet begr\u00e4nsas av en kunskapslucka avseende det kliniska v\u00e4rdet av nya och avancerade MR metoder vid bed\u00f6mning av tillst\u00e5nd s\u00e5som tum\u00f6rsjukdom, senpatologi, broskskador, eller skador p\u00e5 strukturer som utf\u00f6r ledstabilitet, som ligament eller menisk.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

DIFFUSIONSVIKTAD MAGNETRESONANSAVBILDNING\u00a0<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Diffusionsviktad avbildning (DWI) g\u00f6r det m\u00f6jligt att bed\u00f6ma diffusionen av vattenmolekyler i v\u00e4vnader, vilket relaterar till bland annat cellt\u00e4theten i den unders\u00f6kta v\u00e4vnaden. Den morfologiska grunden \u00e4r det faktum att vattenmolekylernas diffusionsr\u00f6relse hindras av membran och makromolekyler i v\u00e4vnad, vilket kan f\u00f6rv\u00e4ntas ske till h\u00f6gre grad i maligna f\u00f6r\u00e4ndringar som i sarkom som vanligtvis har en \u00f6kad cellt\u00e4thet, j\u00e4mf\u00f6rt med of\u00f6r\u00e4ndrade v\u00e4vnader och godartade f\u00f6r\u00e4ndringar (ref 2). Nyligen publicerade studier har, i linje med detta, visat att DWI har potential att g\u00f6ra det l\u00e4ttare att skilja mellan godartade och maligna f\u00f6r\u00e4ndringar i det muskuloskeletala systemet j\u00e4mf\u00f6rt med konventionella MR-sekvenser (ref 7, 8).\u00a0<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Bild 1. En 20-\u00e5rig patient med en palpabel tumor i omr\u00e5det kring h\u00f6ger h\u00f6ft (a – pilar). MRT visade en f\u00f6r\u00e4ndring med begr\u00e4nsad diffusion (b och c – streckad pil). Biopsi visade osteosarkom. a \u2013 Koronalt snitt, T2 Short Tau Inversion Recovery (STIR), b – Diffusionsviktad bild (b 800), c – Apparent diffusion coefficient. <\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Anv\u00e4ndningen av DWI (Bild 1) skulle kunna minska behovet av kontrastmedel vid kontrollunders\u00f6kningar efter tum\u00f6roperationer eftersom dagens diagnostik med konventionella MR-sekvenser till stor del bygger p\u00e5 bed\u00f6mning av kontrastmedelsuppladdning i suspekta v\u00e4vnader. DWI har dock sina begr\u00e4nsningar, bland annat p\u00e5 grund av magnetf\u00e4ltets inhomogenitet i oj\u00e4mna omr\u00e5den av v\u00e5r kropp (till exempel omr\u00e5det kring axelleden d\u00e4r det finns en disproportion mellan dimensionerna av nacken och axlarna samt n\u00e4rvaron av r\u00f6rliga lungor, stora k\u00e4rl etc.) vilket leder till till exempel bildf\u00f6rvr\u00e4ngningar och artefakter. Diffusion \u00e4r en k\u00e4nslig metod, men dess anv\u00e4ndning inom r\u00f6relseapparatens system \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande inte stor, eftersom det saknas studier p\u00e5 st\u00f6rre material.\u00a0<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Bild 2. En 55-\u00e5rig patient med en palpabel tum\u00f6r i hypothenaromr\u00e5det. MRT bekr\u00e4ftar n\u00e4rvaron av en tum\u00f6r i hypothenarregionen (a, b – pilar). P\u00e5 konventionella sekvenser (a – T1-viktad bild, b – T2-viktad bild) \u00e4r differentiering mellan nervtum\u00f6rer mycket sv\u00e5r. Diffusion tensor imaging (DTI) (c) visade att tum\u00f6ren inte p\u00e5verkar diffusionen och att ulnarnervgrenarna ligger i tum\u00f6rens periferi, vilket underl\u00e4ttar f\u00f6r kirurgen att avl\u00e4gsna tum\u00f6ren. Radiologisk misstanke om schwannom bekr\u00e4ftades intraoperativt och histopatologiskt.\u00a0<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Diffusion tensor imaging (DTI; Bild 2) \u00e4r en variant av DWI som syftar till att avbilda den riktningsberoende signalen hos vattenmolekylernas diffusion i v\u00e4vnaden. Inom r\u00f6relseapparaten kan DTI anv\u00e4nds f\u00f6r att avbilda diffusionen l\u00e4ngs muskelfibrer (ref 9) f\u00f6r att bed\u00f6ma skador p\u00e5 muskler som inte \u00e4r synliga i konventionella sekvenser, vilket kan vara av betydelse f\u00f6r att uppt\u00e4cka mindre, interna muskelskador hos idrottare (ref 10, 11). I utredningen av tum\u00f6rer i, eller i anslutning till, nerver kan DTI anv\u00e4nds f\u00f6r att bed\u00f6ma huruvida diffusionen l\u00e4ngs med nerven \u00e4r p\u00e5verkad och d\u00e4rmed ge information om nervens integritet (Bild 2). Detta \u00e4r relevant i differential-diagnosen tex mellan nervtum\u00f6rer och nervskidetum\u00f6rer (ref 12) eller mellan lokalt v\u00e4xande och infiltrativa tum\u00f6rer (ref 13, 14)\u00a0<\/p>\n\n\n\n

T2-VIKTADE SEKVENSER MED ULTRAKORT EKOTID (UTE)\u00a0<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Diagnostik av senor i konventionella MR-sekvenser som T2-viktade eller protondensitetsviktade (PD) sekvenser till\u00e5ter uppt\u00e4ckt av avancerade f\u00f6r\u00e4ndringar av senor p\u00e5 mikroskop \u00e4r relaxationstiderna f\u00f6r senor och ligament betydligt kortare j\u00e4mf\u00f6rt med muskler. Med UTE-sekvenser kan man p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt uppt\u00e4cka f\u00f6r\u00e4ndringar i senor och stora ligament, vilket anv\u00e4nds f\u00f6r diagnostiken i t.ex. h\u00e4lsenan (ref 15, 16).\u00a0<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Bild 3. En 45-\u00e5rig patient med sm\u00e4rtsymtom i mediala kompartment. T2-mappning av brosk i kn\u00e4et visade f\u00f6rtjockning och f\u00f6r\u00e4ndrad brosksignal (pilar) som \u00e4r f\u00f6renligt med skada\/degeneration. Dock \u00e4r degeneration av brosk i fr\u00e4mre delen (b\u00f6jd pil) ocks\u00e5 synlig, vilket \u00e4nnu inte syns p\u00e5 konventionella sekvenser. Denna unders\u00f6kning m\u00f6jligg\u00f6r bed\u00f6mning av tidiga artrosf\u00f6r\u00e4ndringar innan de blir synliga p\u00e5 konventionella sekvenser.\u00a0<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

MR AV BROSK\u00a0<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Bilddiagnostik av brosk med MR har genomg\u00e5tt en betydande teknisk utveckling. Rutinm\u00e4ssigt anv\u00e4nda sekvenser, s\u00e5som PD-viktad avbildning med fettundertryckning och har kompletterats med nya sekvenser f\u00f6r en mer biokemisk broskbed\u00f6mning. Anledningen till detta \u00e4r att de tidigare anv\u00e4nda sekvenserna endast kunde visualisera anatomiska defekter i broskets tjocklek och inte gav n\u00e5gon information om broskets biokemiska sammans\u00e4ttning. De nya avbildningsmetoderna kan i framtiden komma att anv\u00e4ndas som biomark\u00f6rer f\u00f6r sammans\u00e4ttningen av extracellul\u00e4r broskmatrix. F\u00f6r att visualisera kollageninneh\u00e5ll i brosk anv\u00e4nds T2-mapping och diffusion (ref 17; Bild 3). Proteoglykaner i brosk kan bed\u00f6mas med T1 rho och delayed gadolinium-enhanced MRI of cartilage (dGEMRIC). Glykosaminoglykaner i brosk kan visualiseras genom anv\u00e4ndning av natrium-MR, glycosaminoglycan chemical exchange saturation transfer (gagCEST) och dGEMRIC. Genom att avbilda komponenter i extracellul\u00e4r broskmatrix kan omr\u00e5den med patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar i brosk identifieras tidigt, vilket inte \u00e4r m\u00f6jligt med konventionella sekvenser. De nya sekvenserna, s\u00e4rskilt T2-mapping, anv\u00e4nds f\u00f6r att utv\u00e4rdera brosk som har genomg\u00e5tt kirurgiska ingrepp f\u00f6r att uppt\u00e4cka potentiella komplikationer efter broskreparation (ref 18). T2-mapping och dGEMRIC anv\u00e4nds idag i klinisk rutin p\u00e5 m\u00e5nga sjukhus, medan \u00f6vriga tekniker i huvudsak \u00e4r i forsknings-stadiet.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

DYNAMISK MR\u00a0<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Dynamisk MR m\u00f6jligg\u00f6r bed\u00f6mning av ledens funktion in vivo under r\u00f6relse. Genom denna avbildning kan stabiliteten hos strukturer s\u00e5som menisker, brosk, senor och ligament bed\u00f6mas (ref 19). Dessa sekvenser, som visas som filmer, ger en v\u00e4rdefull insikt i ledens dynamiska aspekter, vilket inte \u00e4r m\u00f6jligt med rutinm\u00e4ssigt anv\u00e4nda sekvenser. Med denna metod kan man bed\u00f6ma hur fettv\u00e4vnaden i kn\u00e4et p\u00e5verkas, hur korsbandsgraft fungerar efter operation och \u00e4ven noggrant bed\u00f6ma meniskerna och meniskstabilitet. Genom denna metod kan skador p\u00e5 meniskers bakre r\u00f6tter, som \u00e4r mycket sv\u00e5ra att identifiera med konventionella sekvenser, uppt\u00e4ckas. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan antalet f\u00f6rbisedda skador p\u00e5 r\u00f6tterna minskas (ref 20). Att uppt\u00e4cka s\u00e5dana skador \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00f6rhindra utvecklingen av degenerativa f\u00f6r\u00e4ndringar.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

MR-SPEKTROSKOPI (MRS)\u00a0<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

MRS \u00e4r en teknik som ger oss insikt i den biokemiska sammans\u00e4ttningen av den unders\u00f6kta v\u00e4vnaden och kan indikera patologiska processer innan dessa kan visualiseras med konventionella MR-metoder. En \u00f6kning av kolin, som \u00e4r en cellmembransmark\u00f6r, kan till exempel indikera maligna processer med h\u00f6g celloms\u00e4ttning b\u00e5de i utrednings- och uppf\u00f6ljningsfasen av tum\u00f6rpatienter (ref 21, 22). En annan till\u00e4mpning av MRS \u00e4r att kvantifiera inlagringen av fett i skelettmuskulaturens intra- och extramyocellul\u00e4ra fettfack, vilket ger b\u00e4ttre kvantifiering av fettatrofi \u00e4n konventionella sekvenser (ref 10).\u00a0<\/p>\n\n\n\n

SAMMANFATTNING <\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Den tekniska utvecklingen av MR har gjort m\u00e5nga framsteg de senaste decennierna vilket har skapat m\u00f6jligheter att till\u00e4mpa nya MR-sekvenser som kan fr\u00e4mja diagnostiken inom tidigare sv\u00e5rbed\u00f6mda omr\u00e5den i det muskuloskeletala systemet. De nya teknikerna har dessutom f\u00f6r\u00e4ndrat v\u00e5r syn p\u00e5 diagnostik med h\u00f6g precision d\u00e5 vi tidigare fr\u00e4mst fokuserade p\u00e5 h\u00f6gkvalitativ morfologisk bildgivning medan funktionella aspekter i framtiden potentiellt kan synligg\u00f6ra patologi, korta ner unders\u00f6kningstider och reducera behovet av kontrastmedel. Emellertid finns det en brist p\u00e5 standardisering och klinisk validering av de nya unders\u00f6kningarna vilket inneb\u00e4r att ytterligare studier beh\u00f6vs f\u00f6r att till\u00e4mpa de nya MR-sekvenserna i en klinisk vardag. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r h\u00f6g tid att en del av radiologisk diagnostik inom det muskuloskeletala systemet centraliseras och bedrivs med specialistkompetens f\u00f6r att kunna utnyttja den potential som den nya tekniken ger m\u00f6jlighet till.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Pawel Szaro\u00a0
\u00d6verl\u00e4kare, Docent\u00a0<\/em><\/p>\n\n\n\n

Gustav Lodeiro\u00a0
L\u00e4karstudent<\/em>\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Katarzyna Bokwa-Dabrowska\u00a0
\u00d6verl\u00e4kare, PhD\u00a0<\/em><\/p>\n\n\n\n

Oscar Jalnefjord\u00a0
Sjukhusfysiker, PhD<\/em>\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Isabella Bj\u00f6rkman-Burtscher\u00a0
Professor, \u00d6verl\u00e4kare\u00a0<\/em><\/p>\n\n\n\n

Samtliga p\u00e5 avdelningen f\u00f6r radiologi\u00a0
Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs universitet\u00a0och Sahlgrenska universitetssjukhuset\u00a0G\u00f6teborg\u00a0<\/em><\/p>\n\n\n\n

Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n

[1] P.J. Basser, C. Pierpaoli, Microstructural and physiological features of tissues elucidated by quantitative-diffusion-tensor MRI, J Magn Reson B 111(3) (1996) 209-19.<\/p>\n\n\n\n

[2] H. Joint, M.R.I.D.C. Neck Radiotherapy, A.S.R. Mohamed, A. Abusaif, R. He, K.A. Wahid, V. Salama, S. Youssef, B.A. McDonald, M. Naser, Y. Ding, T.C. Salzillo, M.A. AboBakr, J. Wang, S.Y. Lai, C.D. Fuller, Prospective validation of diffusion-weighted MRI as a biomarker of tumor response and oncologic outcomes in head and neck cancer: Results from an observational biomarker pre-qualification study, Radiother Oncol 183 (2023) 109641.<\/p>\n\n\n\n

[3] F. Del Grande, R. Guggenberger, J. Fritz, Rapid Musculoskeletal MRI in 2021: Value and Optimized Use of Widely Accessible Techniques, AJR Am J Roentgenol 216(3) (2021) 704-717.<\/p>\n\n\n\n

[4] S. Gotestrand, A. Bjorkman, I.M. Bjorkman-Burtscher, I. Kristiansson, E. Aksyuk, P. Szaro, K. Markenroth Bloch, M. Geijer, Visualization of wrist anatomy-a comparison between 7T and 3T MRI, Eur Radiol 32(2) (2022) 1362-1370.<\/p>\n\n\n\n

[5] S. Gotestrand, A. Bjorkman, I.M. Bjorkman-Burtscher, R. Ab-Fawaz, I. Kristiansson, B. Lundin, M. Geijer, Visualization of wrist ligaments with 3D and 2D magnetic resonance imaging at 3 Tesla, Acta Radiol 63(3) (2022) 368-375.<\/p>\n\n\n\n

[6] R. Kijowski, J. Fritz, Emerging Technology in Musculoskeletal MRI and CT, Radiology 306(1) (2023) 6-19.<\/p>\n\n\n\n

[7] S. Arslan, F.B. Ergen, G.B. Aydin, M. Ayvaz, J. Karakaya, K. Kosemehmetoglu, A.E. Yildiz, U. Aydingoz, Different Attenuation Models of Diffusion-Weighted MR Imaging for the Differentiation of Benign and Malignant Musculoskeletal Tumors, J Magn Reson Imaging 55(2) (2022) 594-607.<\/p>\n\n\n\n

[8] Q. Wang, X. Xiao, Y. Liang, H. Wen, X. Wen, M. Gu, C. Ren, K. Li, L. Yu, L. Lu, Diagnostic Performance of Diffusion MRI for differentiating Benign and Malignant Nonfatty Musculoskeletal Soft Tissue Tumors: A Systematic Review and Meta-analysis, J Cancer 12(24) (2021) 7399-7412.<\/p>\n\n\n\n

[9] C.C. Van Donkelaar, L.J. Kretzers, P.H. Bovendeerd, L.M. Lataster, K. Nicolay, J.D. Janssen, M.R. Drost, Diffusion tensor imaging in biomechanical studies of skeletal muscle function, J Anat 194 ( Pt 1)(Pt 1) (1999) 79-88.<\/p>\n\n\n\n

[10] T. Nozaki, A. Tasaki, S. Horiuchi, C. Osakabe, S. Ohde, Y. Saida, H. Yoshioka, Quantification of Fatty Degeneration Within the Supraspinatus Muscle by Using a 2-Point Dixon Method on 3-T MRI, AJR Am J Roentgenol 205(1) (2015) 116-22.<\/p>\n\n\n\n

[11] M. Froeling, J. Oudeman, G.J. Strijkers, M. Maas, M.R. Drost, K. Nicolay, A.J. Nederveen, Muscle changes detected with diffusion-tensor imaging after long-distance running, Radiology 274(2) (2015) 548-62.<\/p>\n\n\n\n

[12] M. Kronlage, V. Schwehr, D. Schwarz, T. Godel, L. Uhlmann, S. Heiland, M. Bendszus, P. Baumer, Peripheral nerve diffusion tensor imaging (DTI): normal values and demographic determinants in a cohort of 60 healthy individuals, Eur Radiol 28(5) (2018) 1801-1808.<\/p>\n\n\n\n

[13] K.I. Desai, The Surgical Management of Symptomatic Benign Peripheral Nerve Sheath Tumors of the Neck and Extremities: An Experience of 442 Cases, Neurosurgery 81(4) (2017) 568-580.<\/p>\n\n\n\n

[14] E. Istefan, J. Belstock, L.B. Dahlin, E. Nyman, Surgery of Schwannoma in the upper limb – sensitivity and specificity of preoperative magnetic resonance imaging and relation between tumour size and symptoms, BMC Musculoskelet Disord 24(1) (2023) 713.<\/p>\n\n\n\n

[15] A. Foure, New Imaging Methods for Non-invasive Assessment of Mechanical, Structural, and Biochemical Properties of Human Achilles Tendon: A Mini Review, Front Physiol 7 (2016) 324.<\/p>\n\n\n\n

[16] M.D. Robson, M. Benjamin, P. Gishen, G.M. Bydder, Magnetic resonance imaging of the Achilles tendon using ultrashort TE (UTE) pulse sequences, Clin Radiol 59(8) (2004) 727-35.<\/p>\n\n\n\n

[17] M.E. Buchanan, B.K. Markhardt, Systematic review of techniques in cartilage imaging, Journal of Cartilage & Joint Preservation  (2023).<\/p>\n\n\n\n

[18] M.A.I. Alsayyad, K.A. Ali Shehata, R.T. Khattab, Role of adding T2 mapping sequence to the routine MR imaging protocol in the assessment of articular knee cartilage in osteoarthritis, Egyptian Journal of Radiology and Nuclear Medicine 52(1) (2021).<\/p>\n\n\n\n

[19] A.A.A. Qardash, A.A. Hassan, H.A. El kady, H.E.-D.G. Mohammed, M. Abdel-Tawab, N.A.A. Mohammed, Varus stress MRI in diagnosis of medial meniscal posterior root tear, Egyptian Journal of Radiology and Nuclear Medicine 53(1) (2022).<\/p>\n\n\n\n

[20] X. Li, Q. Hou, X. Zhan, L. Chang, X. Ma, H. Yuan, The accuracy of MRI in diagnosing and classifying acute traumatic multiple ligament knee injuries, BMC Musculoskelet Disord 23(1) (2022) 43.<\/p>\n\n\n\n

[21] P.A. Gondim Teixeira, M. Ledrich, F. Kauffmann, J.M. Wamba, J. Felblinger, A. Blum, G. Hossu, Qualitative 3-T Proton MR Spectroscopy for the Characterization of Musculoskeletal Neoplasms: Update on Diagnostic Performance and Indications, AJR Am J Roentgenol 208(6) (2017) 1312-1319.<\/p>\n\n\n\n

[22] F.M. Costa, P.H. Martins, C. Canella, F. Lopes, Multiparametric MR Imaging of Soft Tissue Tumors and Pseudotumors, Magn Reson Imaging Clin N Am 26(4) (2018) 543-558.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagens magnetresonanstomografi (MR) inom det muskuloskeletala systemet domineras av morfologisk bildgivning utan n\u00e4rmare information om fysiologiska v\u00e4vnadsegenskaper (ref 1).\u00a0Under de senaste decennierna har nya MR-metoder utvecklats som erbjuder m\u00f6jligheten\u00a0att visualisera och kvantifiera funktion. Vissa anv\u00e4nds redan till exempel i MR-diagnostik\u00a0av hj\u00e4rnan, hj\u00e4rtat eller levern, men inte inom det muskuloskeletala systemet trots att\u00a0tekniska valideringsstudier har publicerats … L\u00e4s hela<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[16],"class_list":["post-470","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-muskuloskeletalradiologi"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/470","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=470"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/470\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":478,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/470\/revisions\/478"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=470"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/slf.se\/sfmr\/imago-medica\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=470"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}