Hon anser att det redan i grundutbildningen \u00e4r angel\u00e4get att kunskap ges om hur barn kan p\u00e5verkas av att ha en sjuk f\u00f6r\u00e4lder, som \u00e4r patient inom prim\u00e4rv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n
\u201cN\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r sjuka p\u00e5verkas barn negativt och fr\u00e5gar ofta f\u00f6r\u00e4ldern om sjukdomen. F\u00f6r\u00e4ldrarna vet det, men de k\u00e4nner sig ofta of\u00f6rm\u00f6gna att ber\u00e4tta om sjukdomen f\u00f6r sina barn. I f\u00f6rel\u00e4sningarna tar jag upp hur l\u00e5sning i kommunikation upp\u00adst\u00e5r, och vad som beh\u00f6vs f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ldern ska kunna samtala \u00f6ppet med sitt barn om sin sjukdom\u201d, s\u00e4ger Charlotte Oja och forts\u00e4tter:<\/p>\n\n\n\n
\u201cDenna kunskap \u00e4r betydelsefull f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l AT-l\u00e4kare som ST-l\u00e4kare. De beh\u00f6ver ha k\u00e4nnedom om h\u00e4lsans best\u00e4mningsfaktorer, f\u00f6rh\u00e5lla sig till barnkonventionen samt h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd\u00adslagens f\u00f6reskrifter. D\u00e4r \u00e4r r\u00e4tten till information en viktig del, att sjukv\u00e5rdspersonal ska beakta minder\u00e5riga barns behov av information om sin f\u00f6r\u00e4lders sjukdom.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Hon pekar p\u00e5 att hennes f\u00f6rel\u00e4sning bidrar till att uppfylla Socialstyrelsens m\u00e5lbeskrivning f\u00f6r l\u00e4karnas specialisttj\u00e4nstg\u00f6ring g\u00e4llande etik, m\u00e5ngfald och j\u00e4mlikhet. <\/p>\n\n\n\n
Djupintervjuer gav \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else<\/strong> \u201cEn patient till mig som var sjukskriven f\u00f6r utmatt\u00adning kom en dag tillsammans med sitt barn till v\u00e5rdcentralen f\u00f6r att f\u00e5 behandling f\u00f6r hens \u00f6ron\u00adinflammation. Pl\u00f6tsligt sa patienten till sitt barn: <\/p>\n\n\n\n \u2013Det h\u00e4r \u00e4r min l\u00e4kare som hj\u00e4lper mig med min sjukdom, och s\u00e5 b\u00f6rjade vi samtala. Ett samtal som ocks\u00e5 var p\u00e5 barnets villkor, d\u00e4r \u00e4ven barnet b\u00f6rjade st\u00e4lla fr\u00e5gor. Efter att de g\u00e5tt l\u00e5g det kvar n\u00e5got oerh\u00f6rt positivt i rummet. \u2013Vad h\u00e4nde egentligen? fr\u00e5gade jag mig. Lite grovt beskrivet \u00e4r detta upp\u00adrinnelsen till min studie\u201d, f\u00f6rklarar Charlotte Oja. \u00a0<\/p>\n\n\n\n Ansvar \u00f6verf\u00f6rdes till barnen<\/strong> \u201cAv intervjuerna s\u00e5g vi att barnen sj\u00e4lva f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst\u00e5 situationen som uppst\u00e5tt i familjen n\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldern blev sjuk. Barnen tog mer eller mindre \u00f6ver f\u00f6r\u00e4ldrarollen och tog ett orimligt stort ansvar i den situation de befann sig i”, konstaterar Charlotte Oja.<\/p>\n\n\n\n Barn beh\u00f6ver f\u00e5 veta\u00a0<\/strong> \u201cDet \u00e4r viktigt att ha orden f\u00f6r att kunna f\u00f6rklara och \u00e4ven ha den k\u00e4nslom\u00e4ssiga f\u00f6rm\u00e5gan att st\u00f6dja barnet. Att \u00f6nska att kunna vara d\u00e4r f\u00f6r sitt barn, men inte klara det, \u00e4r det absolut v\u00e4rsta. Det \u00e4r n\u00e5got som m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar tyv\u00e4rr lever med\u201d, menar Charlotte Oja. <\/p>\n\n\n\n \u201cDe flesta f\u00f6r\u00e4ldrar klarar inte att vara \u00f6ppna mot sina barn n\u00e4r de sj\u00e4lva \u00e4r sjuka, men barnet m\u00e4rker f\u00f6r\u00e4ndringen. F\u00f6r att komma ur l\u00e5sningen m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ldern ber\u00e4tta om sin sjukdom. De beh\u00f6ver sj\u00e4lva f\u00f6rst\u00e5 sin egen sjukdom och barnens behov av att f\u00e5 veta\u201d, s\u00e4ger hon och pekar p\u00e5 en vanlig f\u00f6rekommande sv\u00e5righet: <\/p>\n\n\n\n \u201cN\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna inte har tillr\u00e4cklig kunskap om sin egen sjukdom eller har de r\u00e4tta orden f\u00f6r att f\u00f6rklara, d\u00e5 blir det extra sv\u00e5rt. Barnen vill f\u00e5 all information, b\u00e5de om sjukdomen och hur f\u00f6r\u00e4ldrar k\u00e4nner kring den\u201d, f\u00f6rklarar Charlotte Oja.<\/p>\n\n\n\n Av studien framkom ocks\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ldrar \u00f6nskar st\u00f6d fr\u00e5n prim\u00e4rv\u00e5rden f\u00f6r att klara av att ber\u00e4tta. <\/p>\n\n\n\n \u201cF\u00f6r\u00e4ldrar vill f\u00f6rst f\u00e5 hj\u00e4lp med sin sjukdom och sedan f\u00e5 hj\u00e4lp att uppr\u00e4tth\u00e5lla sina familjerelationer. De beh\u00f6ver ofta hj\u00e4lp med att s\u00e4tta ord p\u00e5 sin sjukdom och sin situation\u201d, s\u00e4ger Charlotte Oja.<\/p>\n\n\n\n Tar upp konkreta fall under f\u00f6rel\u00e4sningen<\/strong> \u201cSom det \u00e4r idag saknar prim\u00e4rv\u00e5rden struktur f\u00f6r att ta hand om fr\u00e5gor som r\u00f6r kommunikation inom familjen. Min f\u00f6rhoppning \u00e4r att \u00e4ven de styrande kan se f\u00f6rdelar med att skapa de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som beh\u00f6vs inom prim\u00e4rv\u00e5rden f\u00f6r att ge st\u00f6d till sjuka f\u00f6r\u00e4ldrar, s\u00e5 att de kan samtala med sina barn\u201d, s\u00e4ger hon och konstaterar att hon \u00e4r tacksam f\u00f6r m\u00f6jligheten att kunna h\u00e5lla f\u00f6rel\u00e4sningar p\u00e5 olika l\u00e4ros\u00e4ten i landet. F\u00f6r n\u00e4rvarande arbetar Charlotte f\u00f6r Nationellt kompetenscentrum anh\u00f6riga f\u00f6r att sprida kunskap om barn som anh\u00f6riga. <\/p>\n\n\n\n \u201cDet \u00e4r viktigt att vi utvecklar v\u00e5rt arbetss\u00e4tt inom prim\u00e4rv\u00e5rden f\u00f6r barnens och f\u00f6r\u00e4ldrarnas b\u00e4sta. Att som f\u00f6r\u00e4lder f\u00e5 \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sin situation och f\u00e5 k\u00e4nna att man r\u00e4cker till f\u00f6r sina barn kan i sig skynda p\u00e5 ett tillfrisknande och mildra oron hos barnen. N\u00e5got som p\u00e5 sikt, med all s\u00e4kerhet g\u00e5r att r\u00e4kna hem b\u00e5de ur ett individ- och samh\u00e4llsperspektiv\u201d, sl\u00e5r Charlotte Oja fast. \u2022<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Att f\u00f6rs\u00f6ka se saker ur barnets perspektiv inom prim\u00e4rv\u00e5rden, n\u00e4r en f\u00f6r\u00e4lder \u00e4r sjuk, \u00e4r utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r Charlotte Ojas forskning. Genom djupintervjuer med 32 f\u00f6r\u00e4ldrar, som varit sjukskrivna i genomsnitt ett \u00e5r f\u00f6r utmattningssyndrom och 23 av deras barn, i \u00e5ldrarna 11\u201317 \u00e5r, har hon f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rst\u00e5 situationen f\u00f6r barn och deras f\u00f6r\u00e4ldrar inom prim\u00e4rv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/slf.se\/sylf\/moderna-lakare\/app\/uploads\/2022\/05\/charlotte-oja-772x600.jpg\")
I sin studie fann hon att barnen vill f\u00e5 information av sina f\u00f6r\u00e4ldrar om f\u00f6r\u00e4lderns diagnos och att de k\u00e4nner sig belastade och ensamma p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4lderns sjukdom. Det hon s\u00e5g var ocks\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ldrar oftast inte klarar av att informera barnen.\u00a0 \u00a0<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ldrar ska kunna ber\u00e4tta m\u00e5ste de f\u00f6rst\u00e5 sin egen sjukdom och sitt barns behov av information. Hon menar att den st\u00f6rsta sv\u00e5righeten ofta ligger i att inte kunna acceptera sin egen situation.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rutom en introduktion om f\u00f6r\u00e4lders sjukdom som riskfaktor f\u00f6r barns h\u00e4lsa, innefattar hennes f\u00f6rel\u00e4sningar en presentation av forskningsresultat inom omr\u00e5det, samt en sammanfattning av hur prim\u00e4rv\u00e5rden kan bist\u00e5 en sjuk f\u00f6r\u00e4lder i kommunikationen med sitt barn om sin sjukdom, bland annat genom att diskutera konkreta fall. \u00a0<\/p>\n\n\n\n