Hallands sjukhus Varberg forts\u00e4tter att toppa AT–rankningen. M\u00f6jligheten att p\u00e5verka arbetsmilj\u00f6n, bra handledning och ett kollegialt st\u00f6d \u00e4r avg\u00f6r-ande f\u00f6r sjukhusets resultat. Sjukhuset f\u00e5r h\u00f6ga po\u00e4ng p\u00e5 samtliga block; medicin, kirurgi, psykiatri och allm\u00e4nmedicin. Men varf\u00f6r forts\u00e4tter AT-platserna att vara f\u00f6r f\u00e5, trots regeringens m\u00e5ngmiljonsatsning p\u00e5 375 miljoner? <\/p>\n\n\n\n
Skillnader mellan storst\u00e4derna och resten av landet <\/h2>\n\n\n\n
L\u00e4kare som p\u00e5b\u00f6rjade sin utbildning f\u00f6re 1 juni 2021 m\u00e5ste genomg\u00e5 allm\u00e4ntj\u00e4nstg\u00f6ringen, ofta f\u00f6rkortat AT, f\u00f6r att erh\u00e5lla legitimation. Dimensioneringen av AT sk\u00f6ts av regionerna och inte av staten. Det regionala sj\u00e4lvstyret inneb\u00e4r att det blir upp till de 21 regionernas politiska styren att best\u00e4mma hur m\u00e5nga platser som ska utlysas. Hur snabbt underl\u00e4kare bereds m\u00f6jlighet till AT p\u00e5verkas d\u00e4rmed av 21 olika budgetprioriteringar och niv\u00e5er av ansvarstagande. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte givet att nya statliga miljoner n\u00f6dv\u00e4ndigtvis skapar nya AT-platser. <\/p>\n\n\n\n
”1 av 4 AT-l\u00e4kare \u00f6verv\u00e4ger att byta yrke”<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
En majoritet av regionerna tills\u00e4tter idag f\u00f6r f\u00e5 AT-platser i relation till infl\u00f6det och flaskhalsen som byggts upp under l\u00e5ng tid. Efter flera \u00e5r av k\u00f6bildning beh\u00f6vs nya grepp f\u00f6r att komma \u00e5t v\u00e4ntetiderna till AT. Enligt SYLF:s ber\u00e4kningar kr\u00e4vs det att alla regioner tills\u00e4tter 19,4 AT-platser per 100\u2006000 inv\u00e5nare, f\u00f6r att ligga i niv\u00e5 med infl\u00f6det och generera ett \u00f6verskott som betar av de redan k\u00f6ande l\u00e4karna fram till 2027. Som j\u00e4mf\u00f6relse skulle det kr\u00e4vas 17,3 AT-platser per 100\u2006000 inv\u00e5nare f\u00f6r att tillhandah\u00e5lla tillr\u00e4ckligt med AT-platser f\u00f6r de som utexamineras fr\u00e5n svenska universitet under 2022. Regionerna Dalarna, Gotland, G\u00e4vleborg, J\u00f6nk\u00f6ping, Kalmar, S\u00f6rmland, Norrbotten, V\u00e4sterbotten och V\u00e4sternorrland lever redan idag upp till detta. Tyv\u00e4rr tar flera regi-oner inte sitt ansvar och under 2022 saknas 179 AT-platser i relation till infl\u00f6det av nya l\u00e4kare. <\/p>\n\n\n\n
”Mindre regioner tar st\u00f6rre ansvar \u00e4n de stora”<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Hade enbart Stockholm prioriterat sitt AT-ansvar och \u00f6kat platserna fr\u00e5n dagens niv\u00e5 p\u00e5 10,7 till 19,4 platser per 100\u2006000 inv\u00e5nare, hade 198 fler l\u00e4kare kunnat p\u00e5b\u00f6rja sin allm\u00e4ntj\u00e4nstg\u00f6ring. Det hade t\u00e4ckt hela underskottet f\u00f6r 2022. Ur ett mer l\u00e5ngsiktigt perspektiv kr\u00e4vs det dock att alla regioner drar sitt str\u00e5 till stacken. De mindre regionerna tar f\u00f6rh\u00e5llandevis ett generellt st\u00f6rre ansvar \u00e4n de st\u00f6rre.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4ntetiderna minskar inte<\/h2>\n\n\n\n
V\u00e4ntetiden till AT ligger i paritet med f\u00f6rra \u00e5rets resultat och landar p\u00e5 11,15 m\u00e5nader. Kvinnor v\u00e4ntar idag i genomsnitt 11,18 m\u00e5nader och m\u00e4n 11,09 m\u00e5nader. N\u00e4r v\u00e4ntetiderna presenterades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 2008 l\u00e5g de kring sju m\u00e5nader. Vi konstaterar att v\u00e4ntetiden \u00f6kat med 59 % p\u00e5 14 \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n
I januari gick Nationella V\u00e5rdkompetensr\u00e5det ut med rekommendationer f\u00f6r att hantera \u00f6verg\u00e5ngen till den nya l\u00e4karutbildningen. De rekommenderade bland annat att korta AT-utbildningen till den lagstadgade minimigr\u00e4nsen 18 m\u00e5nader. SYLF har drivit fr\u00e5gan under l\u00e5ng tid och vi ser detta som en klar delseger. Utvecklingen beh\u00f6ver trots det p\u00e5skyndas. I dagsl\u00e4get erbjuder 11 regi-oner 18 m\u00e5naders AT, dock omfattas inte alla sjukhus i tre av regionerna och i en region f\u00f6r AT-l\u00e4karna sj\u00e4lva v\u00e4lja mellan 18 eller 21 m\u00e5naders AT. Ytterligare fem regioner svarar att de \u00f6verv\u00e4ger att st\u00e4lla om till 18 m\u00e5nader. Vi hoppas att V\u00e5rdkompetensr\u00e5dets rekommendationer s\u00e5tt ett fr\u00f6 hos tj\u00e4nste-m\u00e4n och politiker, s\u00e5 att h\u00e4lften av Sveriges regi-oner erbjuder 18 m\u00e5naders AT till slutet av kom-mande \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n
Arbetsmilj\u00f6, hot och diskriminering <\/h2>\n\n\n\n
I \u00e5rets rapport uppger 55 % av l\u00e4karna att de har m\u00f6jlighet att p\u00e5verka sin arbetsmilj\u00f6 och resultatet \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrat j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rra \u00e5rets rapport. Utifr\u00e5n nationella siffror vet vi att 2022 var ett rekord\u00e5r f\u00f6r arbetsmilj\u00f6problem inom v\u00e5rden i och med en kraftig \u00f6kning av 6:6a-anm\u00e4lningar.<\/p>\n\n\n\n
Trots att IVO riktat skarp kritik mot att icke legitimerade l\u00e4kare jobbar ensamma p\u00e5 akutmottagningar runt om i Sverige, rapporterar en betydande andel av l\u00e4karna att de tj\u00e4nstg\u00f6r som ensamma prim\u00e4rjourer p\u00e5 akuten. Hela 36 % uppger att detta skett inom psykiatrin, 23 % vid kirurgin och 21 % inom medicin. Detta p\u00e5verkar inte bara l\u00e4karnas arbetssituation utan inneb\u00e4r ocks\u00e5 risker f\u00f6r patients\u00e4kerheten.<\/p>\n\n\n\n
”29% av kr\u00e4nkningarna beg\u00e5s av v\u00e5rdpersonal”<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Hot och trakasserier \u00e4r ett stort arbetsmilj\u00f6problemen f\u00f6r m\u00e4nniskor som jobbar i v\u00e5rden. I \u00e5rets unders\u00f6kning uppgav 8 % av de som svarade att de utsatts f\u00f6r hot eller trakasserier under arbetstid, vilket ligger i niv\u00e5 med rikssnittet enligt BR\u00c5. Av de som utsatts f\u00f6r hot eller trakasserier uppger l\u00e4karna i AT-rankningen att 59 % av fallen beror p\u00e5 patienter och 29% av kr\u00e4nkningarna kommer fr\u00e5n annan v\u00e5rdpersonal. Det \u00e4r s\u00e4rskilt oroande att en s\u00e5 h\u00f6g andel uppgav att kollegor inom v\u00e5rden \u00e4r roten till deras utsatthet. <\/p>\n\n\n\n
I \u00e5rets enk\u00e4t framkommer att var fj\u00e4rde AT-l\u00e4kare \u00f6verv\u00e4ger att byta yrke. D\u00e5lig arbetsmilj\u00f6, h\u00f6g arbetsbelastning och d\u00e5lig l\u00f6neutveckling n\u00e4mns som de avg\u00f6rande orsakerna. Samh\u00e4llet riskerar s\u00e5ledes att g\u00e5 miste om investeringarna som gjorts i \u00f6kat antal platser p\u00e5 l\u00e4karutbildningen. \u2022<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
![\"\"](\"https:\/\/slf.se\/sylf\/moderna-lakare\/app\/uploads\/2022\/09\/atgraf2022-1600x967.png\")
<\/figure>\n\n\n\n