Att tvivla p\u00e5 sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6rm\u00e5gor till den grad att man upplever sig som en bluff, \u00e4r faktiskt r\u00e4tt vanligt. Fenomenet \u00e4r internationellt k\u00e4nt under beteckningen imposter syndrome, men kallas p\u00e5 svenska f\u00f6r bluffsyndromet. Det \u00e4r ingen ved\u00adertagen diagnos, men en del forskning har gjorts p\u00e5 omr\u00e5det. \u00c4ven om resultaten spretar och det inte g\u00e5r att uttala sig tv\u00e4rs\u00e4kert om hur m\u00e5nga som \u00e4r besv\u00e4rade, tros upp emot 82\u2006% av befolkningen drabbas vid n\u00e5got tillf\u00e4lle under livets g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n
\u201dN\u00e4r fenomenet uppm\u00e4rksammades p\u00e5 70-talet beskrevs det som n\u00e5got som h\u00f6gpresterande kvinnor drabbades av. Idag, n\u00e4r vi tittar p\u00e5 syste\u00adm\u00adatiska \u00f6versiktsartiklar, ser vi att b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor drabbas i ungef\u00e4r lika stor utstr\u00e4ckning. D\u00e4remot ser vi att det \u00e4r vanligare bland minoriteter av olika slag, s\u00e4rskilt etniska minoriteter. Att vara i minoritet p\u00e5 en arbetsplats kan oavsett orsak, skapa en k\u00e4nsla av utanf\u00f6rskap och d\u00e4rifr\u00e5n finns det sedan ett samband med att uppleva bluff\u00adsyndromet i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning\u201d, ber\u00e4ttar Suzan Mobarke Hall.<\/p>\n\n\n\n
Bluffsyndromet pr\u00e4glas av att man k\u00e4nner att man inte passar in i sitt sammanhang. Man f\u00f6r\u00adtj\u00e4nar inte den uppskattning man f\u00e5r och framg\u00e5ngar f\u00f6rklaras b\u00e4st av yttre omst\u00e4ndigheter: tur, duktiga patienter eller hj\u00e4lpsamma kollegor. Motg\u00e5ngar och misstag f\u00f6rklarar man med inre faktorer: att man \u00e4r slarvig, inte duger till eller inte har anstr\u00e4ngt sig tillr\u00e4ckligt. Typiskt \u00e4r att den drabbade g\u00f6r stor skillnad mellan yttre omst\u00e4ndigheter och inre egenskaper beroende p\u00e5 om man m\u00f6ter framg\u00e5ng eller motg\u00e5ng. Att hemligh\u00e5lla tankarna blir viktigt f\u00f6r individen.<\/p>\n\n\n\n
\u201dF\u00f6r en person som lider av bluffsyndromet blir det centralt att hemligh\u00e5lla tankarna f\u00f6r omgivningen s\u00e5 att man inte avsl\u00f6jar sig. Men det hj\u00e4lper ofta att ha ett bollplank som kan normalisera och vali\u00addera k\u00e4nslorna.\u201d<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r en person som lider av bluffsyndromet blir det centralt att hemligh\u00e5lla tankarna f\u00f6r omgivningen s\u00e5 att man inte avsl\u00f6jar sig<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Ett problem som kan komma och g\u00e5<\/h2>\n\n\n\n
Att vara perfektionistiskt lagd, ha l\u00e5g tilltro till sin f\u00f6rm\u00e5ga att hantera specifika situationer och luta mer \u00e5t en neurotisk \u00e4n en emotionellt stabil personlighet, \u00e4r inre faktorer som har visat sig ha ett samband med bluffsyndromet. Att befinna sig i en social kontext som pr\u00e4glas av h\u00e5rd konkurrens, d\u00e5lig acceptans f\u00f6r att fel kan intr\u00e4ffa eller att vara i minoritet p\u00e5 arbetsplatsen, \u00e4r yttre faktorer som kan bidra till att man drabbas. Vidare ber\u00e4ttar Suzan Mobarke Hall att det s\u00e4llan \u00e4r ett konstant tillst\u00e5nd, utan snarare kommer och g\u00e5r genom livet.<\/p>\n\n\n\n
\u201dOftast handlar det just om framg\u00e5ng eller f\u00f6r\u00e4ndringar av olika slag g\u00e4llande karri\u00e4ren. Det kan paradoxalt nog triggas i g\u00e5ng n\u00e4r man uppn\u00e5r framg\u00e5ng, s\u00e5som att f\u00e5 ett jobb eller uppm\u00e4rksammas f\u00f6r sina prestationer. Man ifr\u00e5gas\u00e4tter om det \u00e4r korrekt eller k\u00e4nner att man m\u00e5ste be\u00advisa sig sj\u00e4lv. Man kanske f\u00e5r ta mer ansvar, eller st\u00e4lls inf\u00f6r en pl\u00f6tslig utmaning som g\u00f6r att rutinerna rubbas. Det kan ocks\u00e5 f\u00f6rklara varf\u00f6r det kan komma och g\u00e5 i olika \u00e5ldrar trots att man kanske t\u00e4nker att mer erfarenhet b\u00f6r g\u00f6ra att man blir mindre os\u00e4ker p\u00e5 sig sj\u00e4lv.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Strukturera om tankarna<\/h2>\n\n\n\n
\u00c4ven om det f\u00f6rr var en vedertagen sanning att h\u00f6gpresterande individer var de som drabbades kan man i modern forskning inte hitta n\u00e5gon s\u00e4rskild yrkeskategori som skiljer ut sig. Fenomenet \u00e5terfinns i alla branscher och p\u00e5 samtliga niv\u00e5er inom organisationer. D\u00e4remot har man sett ett negativt samband mellan bluffsyndromet och stigande \u00e5lder.<\/p>\n\n\n\n
I underl\u00e4kares vardag \u00e5terfinns m\u00e5nga av de yttre faktorer som utg\u00f6r en grogrund f\u00f6r att bluff\u00adsyndromet ska kunna sl\u00e5 rot: h\u00f6gt tempo, vetskap om att fel kan f\u00e5 katastrofala f\u00f6ljder och h\u00e5rd konkurrens om utbildningstj\u00e4nsterna. Suzan Mobarke Hall delar med sig om vad man sj\u00e4lv kan g\u00f6ra om bluffsyndromet f\u00e5tt f\u00e4ste.<\/p>\n\n\n\n
\u201dB\u00f6rja med att ringa in vad du har f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningar om dig sj\u00e4lv som \u00e4r negativa. Samla sedan in bevis f\u00f6r och emot varf\u00f6r du skulle vara en bluff eller inkompetent. Fokusera p\u00e5 objektiv information ist\u00e4llet f\u00f6r subjektiva tolkningar. M\u00e5nga brukar d\u00e5 uppt\u00e4cka att det finns m\u00e5nga bevis som talar emot och det kan p\u00e5verka hur du t\u00e4nker om dig sj\u00e4lv.\u201d<\/p>\n\n\n\n
\u201dEtt annat s\u00e4tt att ifr\u00e5gas\u00e4tta sina f\u00f6rest\u00e4llningar \u00e4r att fundera \u00f6ver vad man hade sagt till en n\u00e4ra v\u00e4n som sa s\u00e5 h\u00e4r om sig sj\u00e4lv. Troligtvis hade man ju inte varit lika h\u00e5rd mot den personen. Man m\u00e5ste \u00e4ndra sitt s\u00e4tt att prata om sig sj\u00e4lv och med sig sj\u00e4lv. Inom psykologin kallas det f\u00f6r kognitiv omstrukturering.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Exponering<\/h2>\n\n\n\n
Tyv\u00e4rr kommer man inte alltid hela v\u00e4gen med tankens kraft. Att uts\u00e4tta sig f\u00f6r saker man upplever som obehagliga, \u00e4ven kallat exponering, kan bli n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att komma till r\u00e4tta med k\u00e4nslorna.<\/p>\n\n\n\n
\u201dJu fler g\u00e5nger vi uts\u00e4tter oss f\u00f6r n\u00e5got vi tycker \u00e4r jobbigt, desto snabbare kommer obehagsk\u00e4nslan att klinga av. Det hj\u00e4lper dig att komma till nya insikter om dig sj\u00e4lv n\u00e4r du klarar av att st\u00e5 ut med obehaget. Det \u00e4r kanske ocks\u00e5 utvecklande och inte s\u00e5 farligt som du trodde?\u201d<\/p>\n\n\n\n
Exponering inneb\u00e4r att man gradvis och kontrollerat uts\u00e4tter sig f\u00f6r det som k\u00e4nns jobbigt genom att b\u00f6rja med de situationer som k\u00e4nns l\u00e4ttast och sakta arbeta sig upp\u00e5t. F\u00f6r bluffsyndromet kan det exempelvis handla om att be om hj\u00e4lp, feedback, ber\u00e4tta om ett misstag man har beg\u00e5tt, s\u00f6ka ett jobb som du inte tror att du kan f\u00e5, be om mer ansvar eller dela med sig av sin \u00e5sikt.<\/p>\n\n\n\n
Vad hade du sagt till en v\u00e4n som sa s\u00e5 h\u00e4r om sig sj\u00e4lv?<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
\u00d6ppenhet viktigt f\u00f6r effektiviteten<\/h2>\n\n\n\n
Arbetsgivaren har det prim\u00e4ra ansvaret f\u00f6r den psykosociala arbetsmilj\u00f6n. Om man v\u00e4nder blicken fr\u00e5n individen och i st\u00e4llet riktar uppm\u00e4rksamheten mot yttre faktorer p\u00e5 arbetsplatsen verkar graden av \u00f6ppenhet inom organisationen spela roll f\u00f6r m\u00e5endet och effektiveten bland medarbetare. Att de anst\u00e4llda k\u00e4nner sig trygga med att uttrycka sig utan att bli avvisade eller straffade fr\u00e4mjar b\u00e5de verksamheten och individen. <\/p>\n\n\n\n
\u201dDet kallas ocks\u00e5 f\u00f6r psykologisk s\u00e4kerhet. Inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden har det visat sig vara s\u00e4rskilt viktigt att anst\u00e4llda v\u00e5gar uttrycka obekv\u00e4ma \u00e5sikter, ge feedback och dela med sig av misstag f\u00f6r att ett arbetslag ska vara v\u00e4lfungerande och effektivt.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Det finns hj\u00e4lp att f\u00e5<\/h2>\n\n\n\n
Det finns \u00e4nnu inte n\u00e5gon klarlagd biologisk mek\u00adanism varf\u00f6r bluffsyndromet uppst\u00e5r. M\u00e4nniskor pr\u00e4glas generellt av att l\u00e4ttare ta till sig negativ feedback \u00e4n positiv. Det kan ha haft f\u00f6rdelar evolution\u00e4rt, d\u00e5 utst\u00f6tning fr\u00e5n gruppen var f\u00f6renat med livsfara. Neurokemiska teorier som ber\u00f6r test\u00ado\u00adsteronniv\u00e5ers samband med individens grad av sj\u00e4lvf\u00f6rtroende och \u00f6kad aktivitet i HPA-\u00adaxeln har lagt fram, men ingen korrelation har kunnat bekr\u00e4ftas. Psykolog Suzan Mobarke Hall rekommenderar att man s\u00f6ker hj\u00e4lp om det utg\u00f6r ett stort problem i vardagen.<\/p>\n\n\n\n
\u201dJag t\u00e4nker att man kan b\u00f6rja med att kartl\u00e4gga det f\u00f6r egen del, l\u00e4s p\u00e5, vad k\u00e4nner du igen dig i? P\u00e5verkar det din tillvaro ska du hellre s\u00f6ka hj\u00e4lp tidigare \u00e4n senare. Kanske till och med i f\u00f6rebyggande syfte? Det kan komma och g\u00e5 under livets g\u00e5ng och du kanske inte m\u00e4rker av det n\u00e4r du befinner dig i en bra period. Men det finns risk f\u00f6r att det kommer tillbaka.\u201d<\/p>\n\n\n\n
\u201dJag skulle sl\u00e5 ett slag f\u00f6r att prata med en legitimerad person f\u00f6r att f\u00e5 en bed\u00f6mning av huruvida det \u00e4r det prim\u00e4ra problemet, s\u00e5 att det inte uppst\u00e5tt sekund\u00e4rt till en depression eller p\u00e5 grund av \u00e5ngest. Det finns m\u00e5nga som jobbar med det h\u00e4r, men marknaden \u00e4r inte alltid reglerad. Hj\u00e4lp finns att f\u00e5 via v\u00e5rdcentralen, f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rden eller privat.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Acceptera mera!<\/h2>\n\n\n\n
Kanske \u00e4r bluffsyndromet n\u00e5gon allm\u00e4nm\u00e4nskligt med tanke p\u00e5 hur m\u00e5nga som verkar brottas med den typen av k\u00e4nslor n\u00e5gon g\u00e5ng? Suzan Mobarke Hall vill se mer normalisering och acceptans inf\u00f6r k\u00e4nslorna.<\/p>\n\n\n\n
\u201dM\u00e5nga g\u00e5nger n\u00e4r personer kommer till mig med bluffsyndromet s\u00e5 s\u00e4ger de att de aldrig mer vill k\u00e4nna \u00e5ngest p\u00e5 det h\u00e4r viset. Att helt och h\u00e5llet bli av med \u00e5ngest \u00e4r tyv\u00e4rr inte ett rimligt m\u00e5l att ha. Att f\u00f6r\u00e4ndra tankeinneh\u00e5ll genom kognitiv omstrukturering kan g\u00f6ra att man blir av med snedvridna f\u00f6rest\u00e4llningar och d\u00e4mpar negativa k\u00e4nslor, men bluffsyndromet kan \u00e4nd\u00e5 g\u00f6ra sig p\u00e5mint d\u00e5 och d\u00e5. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att \u00e4ven arbeta med acceptansstrategier och inse att vi inte alltid kan f\u00f6r\u00e4ndra negativa upplevelser som \u00e5ngest, oro eller r\u00e4dsla. Acceptans handlar i det h\u00e4r fallet inte om att ge upp, utan om att acceptera k\u00e4nslor och situationer precis som de \u00e4r utan att v\u00e4rdera och d\u00f6ma det du k\u00e4nner, t\u00e4nker och upplever.\u201d \u2022<\/p>\n\n\n\n
Minska bluffsyndromets omfattning<\/strong><\/h2>\n\n\n\n