Som l\u00e4kare kan vi skriva recept, best\u00e4lla under\u00ads\u00f6kningar och utf\u00e4rda intyg, saker som kan vara \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda f\u00f6r en patient. Hur reagerar vi n\u00e4r vi inte \u00e4r \u00f6verens med patienten om vad som \u00e4r det medicinskt r\u00e4tta? Ingen vill ha en missn\u00f6jd pati\u00adent som skriver brev till verksamhetschefen. Men att l\u00e4gga sig platt och g\u00e5 patienten till m\u00f6tes kan ibland vara skadligt f\u00f6r patientens h\u00e4lsa \u2013 det kan skapa eller underh\u00e5lla ett l\u00e4kemedelsberoende, f\u00f6rsv\u00e5ra patientens \u00e5terg\u00e5ng till arbetslivet eller \u00f6ka h\u00e4lso\u00e5ngesten p\u00e5 sikt.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
”Det handlar om att h\u00e5lla en lagom r\u00f6stniv\u00e5, lyssna och f\u00f6rklara”<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
”Detta l\u00e4ttaste s\u00e4ttet att bli av med obehaget som uppst\u00e5r n\u00e4r en ledsen eller arg patient kr\u00e4ver n\u00e5got som inte \u00e4r medicinskt indicerat \u00e4r att g\u00e5 patienten till m\u00f6tes. Ett annat beteende som \u00e4r l\u00e4tt att ta till \u00e4r att st\u00e5 emot p\u00e5 ett h\u00e5rt och auktorit\u00e4rt s\u00e4tt. B\u00e5da fungerar som s\u00e4kerhetsbeteenden eftersom de har f\u00f6rm\u00e5gan att s\u00e4nka sympatikusreaktionen \u2013 i det f\u00f6rsta fallet f\u00f6r att patienten f\u00e5r som den vill, i det andra fallet f\u00f6r att patienten skr\u00e4ms till tystnad\u201d, s\u00e4ger Olle Wadstr\u00f6m, psykolog och f\u00f6rfattare till boken ”Beteendemedicin \u2013 KBT f\u00f6r l\u00e4kare”.”<\/p>\n\n\n\n
Men b\u00e5de flyktbeteendet och det aggressiva beteendet kommer, enligt kognitiv beteendeteori, att g\u00f6ra att du l\u00e4ttare f\u00e5r ett sympatikusp\u00e5slag inf\u00f6r liknande patienter i framtiden. Det kan \u00e4ven generaliseras till att se allt flera patientkategorier som p\u00e5stridiga, aggressiva, hotfulla, ledsna, f\u00f6rkrossade, gr\u00e5tande, v\u00e4djande och kan i f\u00f6rl\u00e4ngningen skapa \u00e5ngest och olust inf\u00f6r arbetet. Ett tredje beteendem\u00f6nster \u00e4r att agera som om sympatikusreaktionen inte fanns d\u00e4r, eller \u00e5tminstone inte l\u00e5ta den styra beteendet \u2013 att lugnt och sakligt lyssna p\u00e5 och bem\u00f6ta argumenten. Olle Wadstr\u00f6m kallar det sunt sj\u00e4lvh\u00e4vdande, och i boken beskrivs hur beteendena som karakt\u00e4riserar det kan \u00f6vas in:<\/p>\n\n\n\n
”Det handlar om att h\u00e5lla en lagom r\u00f6stniv\u00e5, lyssna och f\u00f6rklara. Att anv\u00e4nda ord som ”jag anser”, ”det \u00e4r min fasta \u00f6vertygelse att”, ”jag f\u00f6rst\u00e5r, men”. Man kan summera alla patientens argument, vilket visar att man p\u00e5 lyssnat p\u00e5 ett v\u00e4lvilligt och engagerat s\u00e4tt, innan man sammanfattar sina egna argument. Att bete sig som om man redan har ett bra sj\u00e4lvf\u00f6rtroende, ger b\u00e4ttre sj\u00e4lvf\u00f6rtroende p\u00e5 sikt\u201d, s\u00e4ger Olle Wadstr\u00f6m.<\/p>\n\n\n\n
”Jag \u00e4r oerh\u00f6rt intresserad av hur folk m\u00e5r d\u00e5ligt av sitt eget beteende”<\/em><\/p>Olle Wadstr\u00f6m,<\/strong> pykolog och f\u00f6rfattare.<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n
Transparens bygger f\u00f6rtroende<\/h2>\n\n\n\n
Olle Wadstr\u00f6m har l\u00e5ng erfarenhet av beteende\u00adproblematik. Han b\u00f6rjade sitt yrkesliv som l\u00e4rare, och utbildade sig sedan till psykolog och psykoterapeut. Han har arbetat som beteendeterapeut med \u00e5ngestsyndrom, som skolpsykolog i s\u00e4rskolan, inom habilitering f\u00f6r personer med psykisk funktionsvariation och med d\u00f6va och d\u00f6vblinda med sv\u00e5r beteendeproblematik. I boken ”Beteende\u00admedicin \u2013 KBT f\u00f6r l\u00e4kare” finns de vanligaste \u00e5ngestsyndromen beskrivna, samt hur dessa b\u00e4st bem\u00f6ts och behandlas.<\/p>\n\n\n\n
”Jag \u00e4r oerh\u00f6rt intresserad av hur folk m\u00e5r d\u00e5ligt av sitt eget beteende. Principerna kring sympatikusreaktionen och flyktbeteenden kan appliceras p\u00e5 m\u00e5nga olika situationer. Till exempel kan en annan stressande situation, kanske speciellt f\u00f6r en ung l\u00e4kare, vara k\u00e4nslan av att ens egen kunskap och erfarenhet inte r\u00e4cker till. F\u00f6rsta impulsen kan vara att man vill d\u00f6lja sin okunskap, men sunt sj\u00e4lv\u00adh\u00e4vdande f\u00f6rordar att man erk\u00e4nner att man inte vet. Detta \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n att patienten tror att man hemligh\u00e5ller information, eller att man b\u00f6rjar svamla eller svara sv\u00e4vande. Att svara ”Jag vet inte, men jag ska h\u00f6ra med mina kollegor” \u00e4r en fras som inger f\u00f6rtroende och signalerar \u00e4rlighet.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Hj\u00e4rnan presenterar problem<\/h2>\n\n\n\n
En annan utmaning f\u00f6r en mindre erfaren l\u00e4kare \u00e4r att l\u00e4mna sv\u00e5ra besked. H\u00e4r kan man ocks\u00e5 till\u00e4mpa principen att inte fly, undvika eller sl\u00e4ta \u00f6ver, utan ist\u00e4llet v\u00e5ga vara i det obehagliga tillsammans med patienten.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
”Med saklighet och lugn kommer man l\u00e5ngt”<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
”Klara och tydliga besked uppskattas i slut\u00e4ndan av
patienten, \u00e4ven om de \u00e4r obehagliga. Svepande, otydliga och duckande formuleringar g\u00f6r bara det sv\u00e5ra v\u00e4rre. Sm\u00e4rtsamma besked kan v\u00e4cka ilska eller sorg i stunden, men kommer sannolikt att vara mindre tunga att b\u00e4ra \u00e4n att i efterhand f\u00e5 veta att man inte fick ta del av all tillg\u00e4nglig information.\u201d<\/p>\n\n\n\nOlle har skrivit en l\u00e5ng rad b\u00f6cker genom \u00e5ren. Den som s\u00e5lt b\u00e4st heter ”Sluta \u00e4lta och grubbla \u2013 l\u00e4ttare gjort med kognitiv beteendeterapi”, och introdu\u00adcerar ett nytt s\u00e4tt att tackla varningshj\u00e4rnans olusttankar. Ist\u00e4llet f\u00f6r att distraktionstekniker, som hj\u00e4lper i stunden men underh\u00e5ller beteendet i l\u00e4ngden, ska man l\u00e4ra sig att vara i k\u00e4nslan tills den g\u00e5r \u00f6ver. <\/p>\n\n\n\n
”Modellen g\u00e5r ut p\u00e5 att man inte ska f\u00f6rs\u00f6ka l\u00f6sa ol\u00f6sliga problem och inte f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 det som inte g\u00e5r att begripa. Man ska ist\u00e4llet acceptera att ens hj\u00e4rna hela tiden presenterar problem. Man ska inte f\u00f6rs\u00f6ka tr\u00f6sta sig och inte fr\u00e5ga andra, utan bara v\u00e4nta ut det. D\u00e5 tystnar varningshj\u00e4rnan till slut.\u201d<\/p>\n\n\n\n
”Klara och tydliga besked uppskattas i slut\u00e4ndan av patienten, \u00e4ven om de \u00e4r obehagliga”<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Det r\u00e5d som Olle vill ge till unga l\u00e4kare \u00e4r att st\u00e5 p\u00e5 sig, och tr\u00e4na p\u00e5 att vara sunt sj\u00e4lvh\u00e4vdande i sin yrkesut\u00f6vning. Det kan \u00e4ven g\u00e4lla situationer som n\u00e4r man som ny l\u00e4kare inte f\u00e5r tillr\u00e4ckligt mycket hj\u00e4lp och st\u00f6d av \u00e4ldre kollegor:<\/p>\n\n\n\n
”Det \u00e4r l\u00e4tt att man v\u00e4ljer att prata av sig med sina yngre kollegor, men det kommer ju inte att f\u00f6r\u00e4ndra n\u00e5gonting. Ist\u00e4llet m\u00e5ste man ta det till h\u00f6gre instans och ber\u00e4tta att man inte f\u00e5r den hj\u00e4lp man beh\u00f6ver. Det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt, givetvis, eftersom det inneb\u00e4r att man ska kritisera n\u00e5gon som st\u00e5r ovanf\u00f6r i hierarkin. Men med saklighet och lugn kommer man l\u00e5ngt\u201d, avslutar Olle Wadstr\u00f6m.\u2002<\/p>\n\n\n\n