Läkarförbundet i Almedalen 2024

Tillsammans med våra delföreningar bjuder vi på seminarier om primärvården, bristen på utbildningstjänster för läkare på väg mot specialistbevis, hur Sveriges inträde i Nato påverkan sjukvården samt hur den vetenskapliga grunden till rekommendationerna kring små barns skärmtid ser ut, samt mycket mer.

Hitta till Läkarförbundet i Almedalen

Våra seminarier i Almedalen

Här listar vi de seminarier som arrangeras av Läkarförbundet eller någon av våra delföreningar. Alla seminarier livesänds på Läkarförbundets Facebooksida. Samtliga seminarier kan ses i efterhand på denna sida.

Vad innebär Natos krav på svensk sjukvård?

När: onsdag 26 juni kl. 8:40 – 9:30 

Arrangör: Läkarförbundet

Vad innebär det svenska Nato-medlemskapet för svensk sjukvård? Vilka krav ställs och är vi beredda på att leva upp till dem? 

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale samtalar med Generalläkare Claes Ivgren, Socialstyrelsens beredskapschef Taha Alexandersson och cybersäkerhetsexperten Hanna Linderståhl samt en arbetsgivarrepresentant. Ett baskrav på Nato-länderna är att hälso- och sjukvården ska kunna hantera »massolycksfall« på ett rimligt sätt. Med det menas att sjukvården ska kunna hantera stora mängder skadade samtidigt under långa perioder och i en omfattning som överstiger den kapacitet som idag finns på sjukhus och vårdcentraler. Natos regelverk är inte valbart. Hur möter svensk vård de nya kraven? Vilket ansvar har staten och regionerna? Och var ska alla läkare som Försvarsmakten behöver anställa framöver komma från? 

Medverkande: 

• Sofia Rydgren Stale, Ordförande, Läkarförbundet 
• Taha Alexandersson, Beredskapschef, Socialstyrelsen 
• Claes Ivgren, Generalläkare, Försvarsmakten 
• Hanna Linderståhl, Cybersäkerhetsexpert, Earhart Business Protection Agency
• Anna-Lena Hogerud, ordförande Sjukvårdsdelegationen, SKR

God och nära vård – vad är det som inte funkar?

När: torsdag 27 juni kl. 13:00 – 13:50 

Arrangör: Läkarförbundet

Hur kommer det sig att omställningen till en god och nära vård går så långsamt? Saknas det pengar eller är det den politiska viljan som saknas? Eller beror den tröga omställningen på något annat? 

Sjukhusen har historiskt sett utgjort navet i Sveriges hälso- och sjukvårdssystem. Men systemet ansågs vara ineffektivt. 2018 beslutades därför att sjukvården skulle ställa om med primärvården som det centrala navet. Patientströmmarna skulle i första hand styras till primärvården och sjukhusens resurser i stället koncentreras till de riktigt svåra sjukdomsfallen. Satsningen – god och nära vård – har inneburit att landets kommuner och regioner fått ekonomiska tillskott för att kunna ställa om verksamheten. Men enligt Vård- och omsorgsanalys har endast en liten del av pengarna hamnat hos primärvården. I en majoritet av regionerna har primärvårdens resursandel stått stilla eller till och med minskat. I regionernas handlingsplaner för omställningen är det också otydligt om regionerna avser att förstärka primärvårdens resurser framöver, och i så fall hur.

Medverkande:

• Sofia Rydgren Stale, Ordförande, Sveriges läkarförbund
• Mattias Fredricson, Avdelningschef Avdelningen för utveckling av hälso- och sjukvården på systemnivå, Socialstyrelsen
• Lisbeth Löpare-Johansson, Samordnare för Nära vård, SKR
• Christian Carlsson, Ordförande, Socialutskottet (KD)
• Karin Sundin, Riksdagsledamot, suppleant, Socialutskottet (S)
• Sophie Kebede Löfström, ST-läkare på Hemse vårdcentral, Ordförande, Sveriges Yngre Läkares Förening på Gotland
• Lisa Kirsebom, Moderator

Hur kan reglering av specialisttitlar i hälso- och sjukvården och tandvården bidra till bättre vård?

När: torsdag 27 juni kl. 08:40 – 09:30 

Arrangör: Nätverket Saco Hälso- och sjukvård

En alltmer avancerad hälso- och sjukvård och tandvård behöver hög, kvalitetssäkrad kompetens. Idag är både specialistutbildningen och specialisttiteln för många viktiga professioner oreglerad. Det är negativt för såväl professionerna, för verksamheterna och – inte minst – för patienterna. 

Regeringen tillsatte hösten 2023 en utredning för att se över behovet av reglerad specialistkompetens eller utbildning för fler yrkesgrupper. Utredningen ska också se över eventuella krav på kontinuerlig fortbildning. Nu har utredningen kommit ungefär halvvägs. Välkommen till ett samtal om vad problemet egentligen är, och hur något så tekniskt som reglering av titlar och utbildning kan bidra till en tydligare, mer tillgänglig och jämlik vård för patienterna. 

Medverkande:

• Harriet Wallberg, utredare för Behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård
• Johan Hultberg (M), ledamot i socialutskottet
• Moderator: Cecilia Winberg, ordförande Fysioterapeuterna

Nära vård - hur klär vi en naken kejsare?

När: onsdag 26 juni kl. 11:25 – 12:15 

Arrangör: Svenska Distriktsläkarföreningen 

Redan innan rådande ekonomiska kris var ett faktum i Sveriges regioner var frågan kring sunt användande av skattemedel högst aktuell. Trots starkt stöd i forskningen och sedan flera år fattade beslut kring nära vård saknas tecken till överföring av medel till den kostnadseffektiva primärvården. 

Under vårt panelsamtal söker vi svaren på varför överföringen av medlen från slutenvård till primärvård dröjer, trots att koncensus verkar råda om att det är vägen framåt för såväl ökad hälsa som minskade kostnader. Hur länge har vi råd att vänta med omställningen, och hur kan det komma sig att så många pratar om att omställningen redan sker, när inget märkbart faktiskt händer? 

Medverkande:

• Ylva Sandstrom, Ordförande, Svenska Distriktsläkarföreningen
• Thomas Lindén, Avdelningschef för avdelningen för kunskapsstyrningen för hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen
• Ameli Norling, Sektionschef för avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Regioner
• Anna Löfdahl, Tf förbundssekreterare, Pensionärernas Riksorganisation
• Lena Bäckström, Primärvårdschef, Region Gotland
• Daniel Moberg, Moderator, Svenska Distriktsläkarföreningen

Har vi råd att inte prioritera kärnverksamheten i svensk sjukvård?

När: onsdag 26 juni kl. 14:10 – 15:00 

Arrangör: Sjukhusläkarna 

Prioriteringar är vardagen inom sjukvården. Men i tider av röda siffror och tuffa neddragningar ställs medicinska prioriteringar och etiska avvägningar på sin spets. 

Givetvis ska den medicinska professionen stå för dessa bedömningar i vardagen, men det är också viktigt att politiken erkänner behoven av att hårdare bedömningar krävs. Men prioriteringar handlar även om utbildning, forskning och kompetensutveckling. 

Medverkande:

• Johan Alvehus, Professor Institutionen för tjänstevetenskap, Lunds universitet
• Håkan Kalzén, Verksamhetschef, Södertälje sjukhus
• Håkan Wittgren, flera ledande roller, bl a. tidigare hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västmanland
• Mattias Fredricson, Avdelningschef avdelningen för utveckling av hälso- & sjukvården på systemnivå, Socialstyrelsen
• Emilie Orring (m), Regionråd samt ledamot Vårdansvarskommittén, Region Uppsala
• Anna-Lena Hogerud (s), Regionråd samt ordförande SKR's sjukvårdsdelegation, Region Skåne

Lagen säger jämlik vård - men verkligheten är kall och hård

När: onsdag 26 juni kl. 16:30 – 17:20 

Arrangör: Sjukhusläkarna 

Tillgången till akutsjukvård varierar stort över landet - vilket påverkar befolkningens möjlighet till vård i tid och överlevnad vid akut sjukdom. Akutsjukhus läggs ned av regionerna utan nationell samordning trots att lagstiftningen kräver jämlik vård.

Medverkande:

• Thomas Lindén, avdelningschef avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen
• Catharina Ihre Lundgren, tillträdade ordförande, Svenska Läkaresällskapet
• Edvin Bernhardsson, politiskt sakkunnig, Socialdepartementet (KD)
• Filip Reinhag, ordförande, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Gotland (S)
• Jonas Holm, överläkare i kirurgi, Skellefteå lasarett
• Lena Hallengren, gruppledare Socialdemokraterna, Sveriges Riksdag

Medicinskt ledarskap - bara när det är riktig kris får professionen leda

När: onsdag 26 juni kl. 13:00 – 13:50 

Arrangör: Sjukhusläkarna, Sveriges industriläkarförening, Sveriges läkarförbunds chefsförening 

Under pandemin fick den medicinska professionen ta taktpinnen med korta besluts- och kommunikationsvägar. Hur maximerar vi lärdomarna för att bli bättre inför framtiden och hur har förändringskraften från pandemin tagits vidare? 

Sjukvården befinner sig sedan många år i ett kontinuerligt kristillstånd, ett läge som har ställts på sin spets i besparingstider. För att råda bot på de problem som sjukvården står inför är det avgörande att läkare har en central roll i styrningen, från övergripande nivå till verksamhetsnivå. Hur kan vi på bästa sätt ta tillvara på läkares kompetens och bygga en sjukvård som på lång sikt är bra för patienterna. 

Medverkande:

• Thomas Lindén, Avdelningschef avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen
• Björn Eriksson, Generaldirektör, Läkemedelsverket
• Veronica Snoder, Beredskapsöverläkare, Region Gotland
• Håkan Kalzén, Verksamhetschef, Södertälje Sjukhus

Från regionalt misslyckande till nationellt ansvar

När: onsdag 26 juni kl. 09:50 – 10:40 

Arrangör: SYLF - Sveriges yngre läkares förening 

Sveriges specialistläkarbrist går att åtgärda. I dag styrs kompetensförsörjningen av 21 regioner som ser till sina egna intressen snarare än vilka behov som finns i vårt land som helhet. Ska vi fortsätta ha det så här eller är det dags att flytta ansvaret från regionerna? 

För att uppnå målet om en god och jämlik hälso- och sjukvård över hela landet är det avgörande att vi löser problemet med framtida kompetensförsörjning av specialistläkare. Under en lång tid har svensk hälso- och sjukvård kämpat med en påtaglig brist på specialistläkare, vilket har lett till en ökad arbetsbelastning och en pressad arbetsmiljö som drabbar läkare tidigt i karriären hårdast. För att tackla denna utmaning har riksdagen beslutat att öka antalet utbildningsplatser på läkarprogrammen, ett viktigt steg mot att få fram fler läkare. Dock möts detta initiativ av bristande ansvar från regionernas sida, de erbjuder inte ett tillräckligt antal utbildningstjänster för att matcha den ökade tillströmningen av nya läkare. Detta misslyckande från regionerna har skapat stora flaskhalsar som omöjliggör för unga läkare från att komma vidare i karriären och bidrar till att specialistläkarbristen i Sverige ökar. 

Medverkande:

• Anna-Lena Hogerud (S), Ordförande i SKRs sjukvårdsdelegation samt regionråd i Skåne.
• Sofia Rydgren Stale, Ordförande, Sveriges läkarförbund
• Ann-Marie Wennberg Larkö, Ordförande, Nationella vårdkompetensrådet
• Moderator: Emma Wange, politisk redaktör på Eskilstunakuriren

Startskottet går för en nationell kapplöpning mot 1 allmänläkare per 1100 invånare

När: torsdag 27 juni kl. 09:50 – 10:40 

Arrangör: Svensk förening för allmänmedicin 

En trygg och ekonomiskt hållbar sjukvård kräver en välbemannad primärvård. Alla verkar vara överens. Knappast någon är emot. Så, hur når vi målet - fast läkare för alla invånare? Vem ska ta ansvaret för att något alla är överens om verkligen blir verklighet? Vilka beslut har saknats? 

Medverkande:

• Emmy Ahlstedt, regionråd (C), Region Kalmar
• Sara Banegas, chefläkare Praktikertjänst och allmänläkare i Region Stockholm
• Jonas Lindberg, oppositionsregionråd (V), Region Stockholm
• Nicklas Sandström, oppositionsregionråd (M), Region Västerbotten
• Magnus Isacson, ordförande i SFAM och allmänläkare i Region Stockholm, SFAM
• Åke Åkesson, moderator, ledamot i SFAM och allmänläkare i Region Kalmar, SFAM

Klimatet och barns hälsa - kan vi skydda barn från att bli sjuka av klimatet?

När: Onsdag 26 juni kl. 15:20 – 16:10 

Arrangör: Svenska Barnläkarföreningen, Astma och allergiförbundet 

Klimatförändringarna påverkar redan idag barn och ungas hälsa negativt och riskerar påverka än mer i framtiden. Sveriges barn- och ungdomsläkare känner därför en stor oro inför framtiden. WHO beskriver klimatförändringarna som det största hälsohotet för mänskligheten. 

En större insikt om kopplingen mellan klimatet och våra barns hälsa, både globalt och i Sverige, kan utgöra en drivkraft för klimatomställningen. Vetenskapen visar att åtgärder som är positiva för klimatet ofta även får tydligt positiva hälsoeffekter. Minskade luftförorenande utsläpp har visat samband med förbättrad lunghälsa och lägre förekomst av astma hos barn, dessa effekter märks även lokalt. Vi uppfattar att hälsoriskerna av klimatkrisen är underrapporterade i media och det saknas tydlig information från våra myndigheter. Barn och unga är extra utsatta för hälsorisker till följd av klimatkrisen. Klimatförändringarna har tydlig negativ hälsopåverkan globalt, men även i Sverige finns exempel på medicinska konsekvenser av klimatförändringarna som påverkar folkhälsan redan i dag och som riskerar påverka oss ännu mer i framtiden. Svenska Barnläkarföreningen anordnar i samarbete med Astma och allergiförbundet ett seminarium med tema hur klimatförändringar påverkar barn och ungas hälsa 

Medverkande:

• Tobias Alfvén, Professor i global barnhälsa, barnläkare, ordförande, Svenska läkaresällskapet
• Ulrika Ådén, Professor i barnmedicin (neonatologi), styrelseledamot och tidigare ordförande, Svenska Barnläkarföreningen (BLF)
• Karin Neuhaus, Generalsekreterare, Astma och allergiförbundet
• Emma Goksör, Docent i barnmedicin och ordförande BLFs delförening för allergi och lungmedicin
• Anna Bessö, Avdelningschef, Folkhälsomyndigheten
• Kim Winqvist, Ledamot, Unga Allergiker
• Kattis Ahlström, Moderator

Vad är en rimlig skärmtid för barn?

När: torsdag 27 juni kl. 15:20 – 16:10 

Arrangör: Svenska Barnläkarföreningen 

Skärmarnas intåg i samhället har påtagligt förändrat barns levnadsvanor senaste decenniet. Barn har själva ofta svårt att begränsa användandet av skärmar. Skärmtid tar tid från annat som barn behöver för att utvecklas, exempelvis att samspela och utforska. 

Vad kan små barn lära sig från skärmar? Vilka effekter har skärmanvändning på hjärnans utveckling hos små barn? På deras fysiska hälsa? Spelar det någon roll Och hur ska småbarnsfamiljer kunna efterleva rekommendationerna om skärmtid? Barnläkarföreningen rekommenderar att barn under två år inte alls använder skärm och endast begränsat från 2 till 5 år. Barnläkarföreningen bjuder in till ett seminarium där den vetenskapliga bakgrunden till de nya rekommendationerna presenteras och vägen framåt diskuteras. 

Medverkande:

• Jakob Forssmed, Socialminister, Kristdemokraterna
• Ulrika Åden, Professor barnmedicin
• Lisa Sahlin Torp, Barnläkare
• Malin Wollin, Journalist, förälder
• Ylva Tindberg, Barnhälsovårdsöverläkare
• Kattis Ahlström, Moderator

Kan vaccinationsprogram starta under graviditeten?

När: torsdag 27 juni kl. 14:10 – 15:00

Arrangör: Barnläkarföreningens arbetsgrupp barnvaccinationer

Vaccination av gravida ger ett medfött skydd och minskar risken för allvarliga infektionssjukdomar hos barnet och modern. Andelen gravida som vaccineras är generellt låg och varierar stort mellan och inom regionerna. Variationen kan till del bero på om vaccinationer erbjuds inom mödrahälsovården.

Utöver vacciner som erbjuds inom barnvaccinationsprogrammet rekommenderas gravida vaccin mot influensa, covid-19 och kikhosta. Vaccin mot RS-virus är ännu inte rekommenderat och fler vacciner till gravida är under utveckling. Vaccinationer till gravida utvärderas kontinuerligt och är effektiva och säkra. Trots detta är andelen gravida som vaccineras låg och ojämlikt fördelad. Barnläkarföreningen bjuder in till diskussion om hur vi kan nå jämlikhet att erbjuda vaccination för gravida och därmed uppnå jämlikhet för de yngsta barnens skydd mot allvarliga infektionssjukdomar. Hur kan myndigheter, regioner och vårdgivare samverka för att blivande föräldrar erbjuds information och enkel tillgång till vaccinationer under graviditet? Barnläkarföreningen tar sin utgångspunkt i barnkonventionen där barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa och ett tryggt föräldraskap beskrivs. Därför vill vi att alla gravida får möjlighet till vaccinationer som ger ett skydd mot allvarliga infektionssjukdomar. 

Medverkande:

• Eva Östlund, Mödrahälsovårdsöverläkare
• Eva Nordlund, Barnmorska, Svenska Barnmorskeförbundet
• Nina-Mariia Alakulju, Samordningsbarnmorska
• Johanna Rubin, Bitr enhetschef enheten för vaccination, Fohm
• Bernice Aronsson, Specialist i barn- och ungdomsmedicin, Arbetsgruppen barnvaccinationer
• Kathy Falkenstein Hagander, Barnhälsovårdsöverläkare, Ordf Arbetsgruppen barnvaccinationer
• Christian Penno, Specialist i barn- och ungdomsmedicin, Svensk Barninfektionsförening, Arbetsgruppen barnvaccinationer