fbpx
Hoppa till innehåll

Specialiseringstjänstgöring, ST

En legitimerad läkare som vill ansöka om specialistkompetensbevis behöver göra en specialiseringstjänstgöring (ST).
Läkare tillsammans med patient

Specialiseringstjänstgöringen sker under minst 5 eller 5,5 år (beroende på föreskrift) för att erhålla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en specialistläkare behöver. Under din specialiseringstjänstgöring arbetar du som läkare under handledning och klinisk instruktion samt deltar i kompletterande utbildning.

Föreskrifter om specialiseringstjänstgöring

Läkares ST regleras av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dessa finns i tre versioner, SOSFS 2008:17SOSFS 2015:8 och HSLF-FS 2021:8.  

Vilken föreskrift ska du följa?

Läkare med legitimationsdatum före den 1 maj 2015 kan utbilda sig antingen enligt SOSFS 2008:17 eller SOSFS 2015:8. Läkare med legitimationsdatum från och med den 1 maj 2015 utbildar sig enligt SOSFS 2015:8. Läkare som inte har gjort eller kommer att göra svensk AT för att erhålla läkarlegitimation och som inte har påbörjat sin specialiseringstjänstgöring innan 1 juli 2021 utbildar sig enligt HSLF-FS 2021:8.

Inte medlem?

Gå med i Sveriges läkarförbund idag!

SOSFS 2008:17 upphör att gälla

Viktigt att notera är att regelverket från 2008 (SOSFS 2008:17) upphör att gälla den 1 maj 2022. För att kunna bli specialist enligt SOSFS 2008:17 måste Socialstyrelsen ha emottagit din ansökan om specialistkompetensbevis senast den 30 april 2022. Det är därför helt avgörande om du vill genomföra utbildningen i enlighet med regelverket från 2008 att noggrant planera utbildningen tidsmässigt tillsammans med din verksamhetschef och handledare.

Att byta från SOSFS 2008:17 till SOSFS 2015:8

Byter du från SOSFS 2008:17 till SOSFS 2015:8 måste samtliga krav i SOSFS 2015:8 vara uppfyllda när du ansöker om specialistkompetensbevis. Ansökan om specialistkompetensbevis ska göras på de nya intygen. Det går således inte att i ansökan blanda intyg från både SOSFS 2008:17 och SOSFS 2015:8.

Skillnad mellan SOSFS 2008:17 och SOSFS 2015:8

SOSFS 2015:8 innehåller flera förändringar. Sex nya specialiteter har införts. Delmålen delas in i a-, b- och c-delmål. Flera tidigare grenspecialiteter har i stället blivit basspecialiteter. Dessutom har kraven på kvalitetsgranskningen skärpts.

Nya specialiteter De nya specialiteterna är arbetsmedicin, beroendemedicin, palliativ medicin, skolhälsa, vårdhygien samt äldrepsykiatri. Samtliga av dessa specialiteter är tilläggsspecialiteter. I det nya regelverket finns det sammanlagt 63 specialiteter. Regelverket från 2008 består av 57 specialiteter.

Delmålsstruktur Den nya specialitetsstrukturen innehåller a-, b- och c-delmål samt att varje specialiseringstjänstgöring innehåller ungefär 25 delmål totalt. A-delmålen är gemensamma för alla specialiteter, b-delmålen är gemensamma för nästan alla specialiteter och c-delmålen är specialitetsspecifika. I regelverket från 2008 motsvaras a- och b-delmålen av delmålen 13-21.

Nya basspecialiteter De bild- och funktionsmedicinska, invärtesmedicinska och kirurgiska specialiteterna har fått nya basspecialiteter till följd av att en rad grenspecialiteter gjorts om till basspecialiteter. Till exempel klinisk fysiologi, kardiologi, lungsjukdomar och kärlkirurgi samt urologi.

Skärpta krav på kvalitetsgranskning Kraven på kvalitetsgranskningen har skärpts. I likhet med regelverket från 2008 står det att kvaliteten på specialiseringstjänstgöringen ska granskas och utvärderas av en extern aktör som inte får ha administrativa, ekonomiska eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren och den inspekterade enheten. Det som skiljer är i fall granskningen påvisar brister ska dessa även åtgärdas. Extern granskning av utbildande enheter bör dessutom genomföras vart femte år.

Skillnad mellan SOSFS 2015:8 och HSLF-FS 2021:8

Den stora skillnaden är att läkare som inte har gjort eller kommer att göra svensk AT för att erhålla läkarlegitimation och som inte har påbörjat sin specialiseringstjänstgöring innan 1 juli 2021 behöver göra en bastjänstgöring (BT) som en första inledande del i sin specialiseringstjänstgöring. Tiden för specialiseringstjänstgöringen förlängs därmed från minst 5 till 5,5 år.

Specialitetsindelningen är inte förändrad jämfört med SOSFS 2015:8.

Målbeskrivningar

I respektive målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen samt hur dessa förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning.

Läkarförbundets rekommendationer vad gäller a- och b-delmålen Med rekommendationerna vill Läkarförbundet underlätta tolkningen av de gemensamma a- och b-delmålen i Socialstyrelsens regelverk SOSFS 2015:8 och HSLF-FS 2021:8.

Läkares specialiseringstjänstgöring – Läkarförbundet summerar regelverken

ST-läkare tjänstgör över hela landet på sjukhus och vårdcentraler i både offentlig och privat regi. Gemensamt för alla vårdgivare som utbildar ST-läkare är att de måste förhålla sig till och följa Socialstyrelsens regelverk för att specialiseringstjänstgöringen ska kunna godkännas.

Länk till broschyren: Broschyr – läkarnas ST – vad krävs

Individuellt utbildningsprogram

Utbildningsprogrammet ska omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Utbildningsprogrammet bör innehålla planerad intern och extern utbildning, planerat deltagande i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbete och planerad tid för regelbundna självstudier.

Specialitetsföreningarnas utbildningsböcker

Flertalet av specialitetsföreningarna har gjort egna utbildningsböcker utifrån Socialstyrelsens målbeskrivningar för respektive specialitet. Böckerna används som stöd för planering och genomförande av specialiseringstjänstgöringen.  Här hittar du de olika specialitetsföreningarna

ST-anställningen

ST-läkare har i princip samma anställningsvillkor som övriga läkare, men eftersom specialiseringstjänstgöringen är en utbildningstjänst finns det några särskilda omständigheter ST-läkaren bör vara medveten om.

Att söka ST ST-tjänsterna annonseras via regionernas webbplatser, i tidningar och hos Arbetsförmedlingen. Ibland kan en ST-tjänst påbörjas som ett vikariat under ST-liknande former. När du ska söka ST-tjänst bör du kontrollera kvaliteten vid utbildningsklinikerna. Det gör du enklast genom att ta del av SPUR-granskningarna. På LIPUS webbplats kan du läsa inspektionernas rapporter.

Anställningsform

Läkarförbundet rekommenderar att specialiseringstjänstgöringen genomförs inom ramen för en tillsvidareanställning som ST-läkare. Det är bättre såväl ur ett anställnings- som utbildningsperspektiv. För att din tjänstgöring ska kunna tillgodoräknas i din specialiseringstjänstgöring krävs handledning och att arbetsuppgifterna ligger inom ramen för den aktuella målbeskrivningen för den specialitet du avser erhålla. Det finns således en möjlighet att inom ramen för din specialiseringstjänstgöring tillgodoräkna dig tidigare vikariat som du haft som legitimerad läkare om tjänstgöringen skett under ST-liknande former. Det är i första hand din verksamhetschef och handledare som i samråd med ST-studierektorn bedömer vad som krävs i form av tjänstgöring och kompletterande utbildning för att du ska uppfylla kraven i den för dig aktuella målbeskrivningen.

Sidotjänstgöring under ST

För att uppnå specialistkompetens inom en rad specialiteter krävs så kallad sidotjänstgöring inom angränsande specialiteter. Sidotjänstgöringen genomförs ofta hos en annan vårdgivare och i vissa fall i en annan region. Det finns två sätt att hantera anställningen under sidotjänstgöringen. Antingen fortsätter ST-läkaren att vara anställd hos den ordinarie arbetsgivaren eller så blir ST-läkaren tjänstledig och anställs i stället tillfälligt hos den nya arbetsgivaren.

Handledning under ST

Specialiseringstjänstgöringen ska genomföras under handledning och klinisk instruktion. Handledaren ska ha specialistkompetens och ha genomgått handledarutbildning. Handledningen ska ges kontinuerligt och utgå ifrån det individuella utbildningsprogrammet. ST-läkaren ska dessutom ha tillgång till en handledare som motsvarar dennes behov av handledning. Läs mer om handledaruppdraget.

Läkarförbundets handledarpris

Vartannat år delar Läkarförbundet ut ett handledarpris till två pristagare. Vi utser någon av de nominerade som mottagit SYLF:s lokala handledarpris under året. Syftet med Handledarpriset är att höja handledningens status. Priset består av 10 000 kronor, ett diplom, en pin samt resa till prisutdelningen som vanligen sker på hösten i samband med Läkarförbundets Studierektorskonferens.

Läs mer om handledarpriset här.

ST utomlands

Som ST-läkare i Sverige kan du under vissa förutsättningar genomföra delar av din specialiseringstjänstgöring utomlands och därmed även tillgodoräkna dig tjänstgöringen inom ramen för din svenska specialiseringstjänstgöring. Om du genomför din specialiseringstjänstgöring i enlighet med SOSFS 2015:8 eller HSLF-FS 2021:8 finns en möjlighet att kunna tillgodoräkna sig upp till fyra års tjänstgöring som läkare i ett annat land. För att kunna tillgodoräkna dig tjänstgöringen krävs att du arbetar som behörig läkare i tjänstgöringslandet med kontinuerlig handledning. Du måste även få ett intyg om tjänstgöringen från en verksamhetschef eller motsvarande i tjänstgöringslandet. Därtill ska en handledare i Sverige intyga att tjänstgöringen bidragit till att uppfylla kompetenskraven i den för dig aktuella svenska målbeskrivningen.

Specialistbevis för läkare

Ansökan om specialistkompetensbevis för läkare görs på en särskild blankett och skickas tillsammans med bilagorna till Socialstyrelsen.  Läs mer på Socialstyrelsens webbplats

Frivillig specialistexamen

Vissa specialitetsföreningar anordnar en frivillig specialistexamen. Det är dock inget som krävs för att Socialstyrelsen ska kunna godkänna din ansökan. Läs mer på din specialitetsförenings webbplats.  Här finns listan över specialitetsföreningarna.

Råd och tips från SYLF

Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) har i ett policydokument sammanfattat sin syn på hur ST ska utformas. ST-policy SYLF

Kontakta medlemsrådgivningen

För fackliga och juridiska frågor
08–790 35 10

Måndag–torsdag 9.00–17.00
Fredag 9.00–13.00

Stängt följande datum: 14 oktober, 20-21 oktober, 25-26 oktober

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar

Bli medlem i oktober – vi bjuder på medlemskapet i tre månader!