Specialiseringstjänstgöring, ST

Specialiseringstjänstgöringen sker under minst 5 eller 5,5 år (beroende på föreskrift) för att erhålla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en specialistläkare behöver. Under din specialiseringstjänstgöring arbetar du som läkare under handledning och klinisk instruktion samt deltar i kompletterande utbildning.

Föreskrifter om specialiseringstjänstgöring

Läkares specialiseringstjänstgöring regleras av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dessa finns idag i två versioner, SOSFS 2015:8 och HSLF-FS 2021:8.  

Vilken föreskrift ska du följa?

Läkare med legitimationsdatum från och med den 1 maj 2015 utbildar sig enligt SOSFS 2015:8. Från och med den 1 juli 2021 är det bara två övriga grupper som kan få sin ansökan om bevis om specialistkompetens prövad enligt SOSFS 2015:8. Dessa är:
• Läkare som har gjort svensk AT för att erhålla läkarlegitimation (oavsett legitimationsdatum). Observera att detta gäller enbart för de läkare som gjort svensk AT, ej till exempel dansk KBU.
• Legitimerade läkare som påbörjat men inte avslutat ST före den 1 juli 2021.
De legitimerade läkare, som påbörjar sin specialiseringstjänstgöring efter den 1 juli 2021, utbildar sig enligt HSLF-FS 2021:8.

SOSFS 2015:8 och HSLF-FS 2021:8

Det finns 63 specialiteter, varav 44 basspecialiteter. Basspecialiteterna är indelade i följande specialitetsgrupper; barn- och ungdomsmedicinska specialiteter, bild- och funktionsmedicinska specialiteter, enskilda basspecialiteter, invärtesmedicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter, laboratoriemedicinska specialiteter, neurologiska specialiteter samt psykiatriska specialiteter. Därutöver finns det 9 grenspecialiteter och 10 tilläggsspecialiteter.

Delmålsstruktur

Specialiseringstjänstgöringen är indelad i a-, b- och c-delmål. Varje specialiseringstjänstgöring innehåller ungefär 25 delmål totalt. A-delmålen är gemensamma för alla specialiteter, b-delmålen är gemensamma för nästan alla specialiteter och c-delmålen är specialitetsspecifika

Skillnad mellan SOSFS 2015:8 och HSLF-FS 2021:8

Skillnaden mellan föreskrifterna är att läkare som inte har gjort eller inte kommer att göra svensk AT för att erhålla läkarlegitimation eller som inte har påbörjat sin specialiseringstjänstgöring innan den 1 juli 2021 behöver göra en bastjänstgöring (BT), som en första inledande del av sin specialiseringstjänstgöring. Tiden för specialiseringstjänstgöringen har därmed förlängts från 5 till 5,5 år för de som utbildar sig enligt HSLF-FS 2021:8. 

Målbeskrivningar

I respektive målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen samt hur dessa förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning.

Läkarförbundets rekommendationer vad gäller a- och b-delmålen

Med rekommendationerna vill Läkarförbundet underlätta tolkningen av de gemensamma a- och b-delmålen i Socialstyrelsens regelverk SOSFS 2015:8 och HSLF-FS 2021:8.

Läkares specialiseringstjänstgöring – Läkarförbundet summerar regelverken

ST-läkare tjänstgör över hela landet på sjukhus och vårdcentraler i både offentlig och privat regi. Gemensamt för alla vårdgivare som utbildar ST-läkare är att de måste förhålla sig till och följa Socialstyrelsens regelverk för att specialiseringstjänstgöringen ska kunna godkännas.

Individuellt utbildningsprogram

Utbildningsprogrammet ska omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som ST-läkaren behöver genomföra för att uppfylla kompetenskraven i den aktuella målbeskrivningen. Utbildningsprogrammet bör innehålla både intern och extern utbildning, tid för självstudier och handledning samt tid för de självständiga arbeten som ST-läkaren behöver genomföra under sin specialiseringstjänstgöring.

Om du är intresserad av att forska redan tidigt i karriären kan du kombinera din specialiseringstjänstgöring med forskning.

Specialitetsföreningarnas utbildningsböcker

Flertalet av specialitetsföreningarna har gjort egna utbildningsböcker utifrån Socialstyrelsens målbeskrivningar för respektive specialitet. Böckerna används som stöd för planering och genomförande av specialiseringstjänstgöringen.  

Här hittar du de olika specialitetsföreningarna

ST-anställningen

ST-läkare har i princip samma anställningsvillkor som övriga läkare, men eftersom specialiseringstjänstgöringen är en utbildningstjänst finns det några särskilda omständigheter som ST-läkaren bör vara medveten om.

Att söka en ST-tjänst

ST-tjänsterna annonseras via regionernas webbplatser, i tidningar och hos Arbetsförmedlingen. Ibland kan en ST-tjänst påbörjas som ett vikariat under ST-liknande former. När du ska söka ST-tjänst bör du kontrollera kvaliteten vid utbildningsklinikerna. Det gör du enklast genom att ta del av SPUR-granskningarna. 

Här kan du ta del av inspektionernas SPUR-granskningsrapporter.

Anställningsform

Läkarförbundet rekommenderar att specialiseringstjänstgöringen genomförs inom ramen för en tillsvidareanställning som ST-läkare. Det är bättre såväl ur ett anställnings- som utbildningsperspektiv. För att tjänstgöringen ska kunna tillgodoräknas i din specialiseringstjänstgöring krävs det att du erhåller handledning och klinisk instruktion samt att arbetsuppgifterna ligger inom ramen för den aktuella målbeskrivningen för den specialitet du avser erhålla. Det finns således en möjlighet att inom ramen för din specialiseringstjänstgöring tillgodoräkna dig tidigare vikariat som du haft som legitimerad läkare, om tjänstgöringen skett under ST-liknande former. Det är i första hand din verksamhetschef och huvudhandledare, som i samråd med ST-studierektorn, bedömer vad som krävs i form av tjänstgöring och kompletterande utbildning för att du ska uppfylla kraven i den för dig aktuella målbeskrivningen.

Sidotjänstgöring under ST

För att uppnå specialistkompetens inom en rad specialiteter krävs så kallad sidotjänstgöring inom angränsande specialiteter. Sidotjänstgöringen genomförs ofta hos en annan vårdgivare och i vissa fall i en annan region. Det finns två sätt att hantera anställningen under sidotjänstgöringen. Antingen fortsätter ST-läkaren att vara anställd hos den ordinarie arbetsgivaren eller så blir ST-läkaren tjänstledig och anställs i stället tillfälligt hos den nya arbetsgivaren.

Handledning under ST

Specialiseringstjänstgöringen ska genomföras under handledning och klinisk instruktion. Handledaren ska ha specialistkompetens och ha genomgått handledarutbildning. Handledning ska ges kontinuerligt och utgå ifrån det individuella utbildningsprogrammet. ST-läkaren ska dessutom ha tillgång till en handledare som motsvarar dennes behov av handledning.

Läs mer om handledaruppdraget.

Handledarpris

Vartannat år delar Läkarförbundet ut ett handledarpris till två pristagare.

Syftet med priset är att synliggöra handledningens och den kliniska instruktionens betydelser som pedagogiska metoder när morgondagens läkare ska växa in i den kliniska läkarrollen.

Priset består av 15 000 kronor, ett diplom, en pin samt resa till prisutdelningen, som vanligen sker i samband med Läkarförbundets Studierektorskonferens på hösten.

Läs mer om handledarpriset här.

ST utomlands

Som ST-läkare i Sverige kan du under vissa förutsättningar genomföra delar av din specialiseringstjänstgöring utomlands. Det innebär att du kan tillgodoräkna dig tjänstgöringen som skett utomlands inom ramen för din svenska specialiseringstjänstgöring. Det finns en möjlighet att kunna tillgodoräkna sig upp till 4 eller 4,5 års (beroende på föreskrift) tjänstgöring som läkare i ett annat land. För att kunna tillgodoräkna dig tjänstgöringen krävs det att du arbetat som legitimerad läkare i tjänstgöringslandet under handledning och klinisk instruktion. Du måste även få din tjänstgöring intygad av en verksamhetschef eller motsvarande i tjänstgöringslandet. Därtill ska din huvudhandledare i Sverige intyga att tjänstgöringen bidragit till att uppfylla kompetenskraven i den för dig aktuella svenska målbeskrivningen.

Specialistbevis för läkare

Ansökan om specialistkompetensbevis för läkare görs på en särskild blankett och skickas tillsammans med bilagorna till Socialstyrelsen.  

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats

Frivillig specialistexamen

Vissa specialitetsföreningar anordnar en frivillig specialistexamen. Det är dock inget som krävs för att Socialstyrelsen ska kunna godkänna din ansökan. Läs mer på din specialitetsförenings webbplats.  

Här finns listan över specialitetsföreningarna.

Råd och tips från SYLF

Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) har i ett policydokument sammanfattat sin syn på hur ST ska utformas. ST-policy SYLF