Tjänstepension i region/kommunal sektor

Hur vet man vilket avtal som gäller?

AKAP-KL

Tjänstepensionsavtalet för född dig född 1986 eller senare.

Arbetsgivaren betalar in en premie på 4,5 procent av lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av lönedelar mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp. Du bestämmer själv hur den placeras.

Skillnader jämfört med KAP-KL

Ingen nedre åldersgräns – man samlar pensionspengar från första sommarjobbet inom kommun/region.
Övre åldersgräns – för närvarande 68 år – som kan förlängas efter överenskommelse.
Premie betalas vid föräldraledighet med föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och ledighet enligt föräldraledighetslagen, liksom vid sjukdom och centrala fackliga uppdrag.
Visst efterlevandeskydd ingår.
Möjligt att förhandla fram högre premier.
Om man byter från förmånsbestämd pension till AKAP-KL måste man informeras om konsekvenser – och eventuellt kompenseras med extra premier.
Har man flera samtidiga arbetsgivare och en total inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp, behöver man inte längre förlora pension på det. Efter överenskommelse kan premien beräknas proportionellt.

Arbeta efter pension?

Du kan komma överens med arbetsgivaren om särskild avtalspension, med vilken procent som helst. Hel särskild avtalspension gäller till 65 års ålder, partiell längst till 68.

Avtalet bör innehålla:

Omreglering av anställningen till lägre sysselsättningsgrad eller helt avslut.
Förläggning av kvarvarande arbetstid.
Hur mycket lönebortfallet ska kompenseras (55 – 75 procent är rimligt).
Utbetalningstid (minst intill månaden före fyllda 65 år och längst intill fyllda 67 år) och uppräkning för avtalspensionen.
Om pensionsavgifter enligt KAP-KL ska tillgodoräknas under tiden (och att pensionsavgifterna beräknas som om lönen före nedtrappningen fortfarande gäller).
Om delpension och andra inkomster ska samordnas.

AKAP-KR

Sveriges läkarförbund och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tecknat avtal som innebär att det görs en ökad avsättning till den premiebestämda tjänstepensionen från den 1 januari 2023.

Ökningen i det nya pensionsavtalet AKAP-KR från 4,5 till 6 procent för lön under ca 44 000 och från 30 till 31,5 procent för lön över ca 44 000. Höjningen berör främst läkare anställda födda 1986 och senare eller de som börjar ny anställning efter årsskiftet som kommer att omfattas av pensionsavtalet AKAP-KR.

En viktig del i uppgörelsen är att anställda före årsskiftet som är födda före 1986 som idag omfattas av förmånsbestämda pensionsavtalet KAP-KL och har ett förmånsbestämt intjänande kommer att vara kvar i de villkor som gäller idag. Detta gäller även om man byter arbetsgivare inom kommun- och regionsektorn om glappet mellan anställningarna är maximalt 90 kalenderdagar. Du som läkare kan alltså byta jobb efter 2022 och stanna kvar i samma sektor och fortsatt ha samma avtal om du börjar din nya anställning senast tre månader (90 dagar) efter att du avslutar tidigare anställning. Detta gäller även om du prövar på att arbeta inom annan sektor. Det viktiga är att glappet mellan de båda anställningarna i kommun- och regionsektorn inte blir längre än maximalt 90 kalenderdagar.

Överenskommelsen innehåller också övergångsregler med tilläggspremier om man väljer att byta från KAP-KL till AKAP-KR.

Läkarförbundet har även träffat en separat överenskommelse med SKR om informationsbehovet riktat till läkare som rör sig mellan sektorer med olika pensionsavtal och att arbetsgivaren uppmärksammar individen på eventuella konsekvenser för pensionen.

Nytt pensionsavtal tecknat som börjar gälla 1 januari 2023

Läs mer om det nya avtalet och ta del av vanliga frågor och svar

Lyssna på poddavsnittet från OFR om nya pensionsavtalet

Samlad info om nyheterna i pensionsavtalen från OFR

Informationsfilm från KPA

Ett webbinarium om förändringarna i AKAP-KL

KAP-KL

Tjänstepensionsavtalet för dig född 1985 eller tidigare.

Förmånsbestämd del Den förmånsbestämda delen tjänas in på inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp. Den kan börja tjänas in från 28 års ålder och ger en månatlig och livsvarig andel av lönen i pension. För att beräkna pensionsunderlaget bortser man från avgångsåret och det föregående, och tar medelvärdet av de fem bästa inkomståren av de sju kalenderåren dessförinnan (om man varit anställd kortare tid, tar man medelvärdet på de år som finns).

Den faktiska pensionen blir en andel av underlaget (som beror på åldern) gånger en tidsfaktor (som växer linjärt med tjänstgöringstiden). Andelen är 55 – 62,5 procent mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 27,5 – 31,25 procent mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp, tidsfaktorn är 1 efter 30 år. Uttag kan göras från 65 års ålder, med så kallat förtida uttag (helt eller partiellt) från 61 års ålder. Varje månads förtida eller uppskjutet uttag minskar respektive ökar pensionen 0,4 procent, livsvarigt.

Om du inte går ner i arbetstid motsvarande andelen förtida uttag – kom överens om inte samordna lönen med tjänstepensionen (AB § 19).

När man börjat ta ut en del av tjänstepensionen går det inte att tjäna in pensionsrätt enligt KAP-KL igen.

Premiebestämd del Den premiebestämda delen kan tjänas in från 21 års ålder. Premien är 4,5 procent på inkomster upp till 30 inkomstbasbelopp. Den här delen kan du själv placera, och du väljer bolag via en valcentral – kolla med arbetsgivaren vilken ni är anslutna till. Väljer du inte aktivt placeras pensionsavgifterna i en traditionell försäkring i KPA pension, med återbetalningsskydd (utbetalning till efterlevande) som du kan välja bort. När pensionen ska tas ut och under hur lång tid bestämmer du med förvaltaren. Tidigt uttag och längre tid ger lägre månadsbelopp.

Funderar du på att byta till AKAP-KL?

Även du som är född 1985 eller tidigare kan omfattas av AKAP-KL om du kommer överens med arbetsgivaren om detta – eller om du börjar hos en arbetsgivare som tillämpar avtalet för alla anställda. (Om det sker en verksamhetsövergång till sådan arbetsgivare ligger du ändå kvar i KAP-KL om du inte avtalar annat.)

Se till att först få tydlig information om respektive avtalsförmåner och kräv en individuell pensionsprognos. Jämför de förutsättningar (din lönekarriär, årlig löneökningstakt, inflation, tillväxt, avkastning och avgifter) som använts med din egen framtidsbild – och byt inte om du inte vet vilka konsekvenserna kan bli i ditt specifika fall. Har du många tjänsteår inom KAP-KL, eller är i slutet av ditt yrkesliv med lång intjänande tid i KAP-KL, rekommenderas du inte att byta.

Ett byte som innebär pensionsförlust kan behöva kompenseras med tilläggspremier.

Det är du som bestämmer och du själv som står för risken för det slutgiltiga pensionsutfallet. Kontakta din lokala läkarförening innan du byter – de får inte ge råd om hur du ska göra, men ser till att du fått information om vad bytet innebär och att du har förstått den.

Följ checklistan:

Jag har fått information om innehållet i båda avtalen.
Jag har fått möjlighet att bedöma hur ett byte kan påverka min framtida pension med hjälp av prognoser och beräknade extra pensionsavsättningar (tilläggsavgifter).
Jag har kontaktat min lokala läkarförening (som inom 21 dagar kan begära överläggning med arbetsgivaren och yttrande från Pensionsnämnden).
Jag har avvaktat tidsfristerna för ovanstående (21 arbetsdagar samt eventuellt ytterligare 30 dagar om yttrande från Pensionsnämnden har begärts).
Jag gör överenskommelsen skriftlig, med uppgift om eventuella tilläggsavgifter. Se även exempel på prognosutfall och tilläggspremier och information till dig som överväger att byta till AKAP-KL, framtaget av parterna, och vår jämförelse mellan avtalen.

Se upp när du byter anställning Om du är i slutet av yrkeslivet och byter anställning – vänd dig till pensionshandläggare hos din arbetsgivare för att höra om eller hur pensionen påverkas. Se upp med så kallade parallellanställningar.

Vanliga frågor och svar

Tjänstepensionen KAP-KL inom kommun/landsting fortsätter gälla för de som är födda 1985 och tidigare, även efter den 1 januari 2014.

KAP-KL består av två delar:

En premiebestämd del som innebär att en premie på 4,5 % avsätts och som du själv får välja placering för.
En förmånsbestämd del som innebär att du får en andel av lönen livsvarigt. Andelen räknas ut utifrån två saker;

Hur många år du arbetat inom kommun/landsting. För att få ”full pott” krävs minst 30 års anställning fram till dess du går i pension och tiden räknas endast till 65 år. Anställningstid efter 65 räknas således inte med. Om du inte får ihop 30 år, så får du pension i proportion till hur många år du arbetat.
Hur lönen ser ut i den s.k. beräkningsperioden.

Beräkningsperioden är de nio sista åren i yrkeslivet. Inkomsten det år du fyller 64 respektive 65 år räknas inte med i underlaget (om du fyller år i januari räknas inte inkomsterna med de år du fyller 63 respektive 64 år). Man tittar alltså på inkomsterna de sju åren dessförinnan och plockar ut de fem bästa inkomståren och räknar ut ett medelvärde.

Det är inkomsterna de åren du varit anställd hos sista arbetsgivaren som ligger till grund för den förmånsbestämda pensionen som helhet. Om du inte arbetat nio år hos sista arbetsgivaren, så tittar man på inkomsterna de år du får ihop där. T.ex. anställning fem hela kalenderår hos sista arbetsgivaren. Inkomsten det sista och näst sista året ligger inte till grund för beräkningen. Däremot de tre åren dessförinnan som man räknar ett medelvärde på. Här finns alltså inga dåliga inkomstår att räkna bort.

Om du byter anställning bör du se till att anställningarna inte överlappar varandra eftersom det kan påverka pensionen negativt. Tjänstledighet helt utan lön går dock bra.

Hur du arbetar efter 65 påverkar inte den förmånsbestämda pensionen. Om du väntar med att ta ut den förmånsbestämda delen efter 65, får du 0,4 % ”ränta” per månad på den del som skjuts upp. Det blir en lite högre pension per månad livet ut.

Om du fortsätter arbeta efter 65 fortsätter du att tjäna in till den premiebestämda delen som är 4,5 % på inkomsten. Om du arbetar deltid och får lägre lön, så blir den premiebestämda delen inbetald utifrån den lägre inkomsten. Den premiebestämda delen tjänas in till 67 år eller längre om anställningen fortsätter längre.

Tjänstepensionen AKAP-KL inom kommun/landsting gälla för de som är födda 1986 och senare,

Avtalet AKAP-KL är premiebestämt, det vill säga att arbetsgivaren betalar in en premie som den anställde själv bestämmer hur den ska placeras.

Premien är 4,5 procent på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent på lönedelar mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp.

Arbetsgivaren har egentligen inte betalat in till den förmånsbestämda delen under ditt yrkesliv. Den kostnaden tas från skattemedel när du börjar ta ut pension.

Den premiebestämda delen upphör senast vid 67 års ålder eller därefter om anställningen upphör senare.

Ja, tjänstepensionen kan skjutas upp till 67 års ålder eller till dess att anställningen upphör efter 67-årsdagen. Om du tar ut den senare blir pensionen något högre per månad livet ut.

Du kan också vänta med att ta ut den allmänna pensionen. Om du börjar ta ut den allmänna pensionen kan du sedan ångra dig och göra ett uppehåll.

Så länge du arbetar fortsätter du att tjäna in till den allmänna pensionen.

Om pensionsåldern höjs kommer pensionsåldern ändå att ligga kvar för tjänstepensionen i KAP-KL och AKAP-KL.

Vid sjukfrånvaro med sjukpenning, beräknas pensionen utifrån lönebortfallet.

När du blir sjuk med sjukersättning (d.v.s. förtidspension) med 25 %, 50 %, 75 % eller 100 %, så beräknas tjänstepensionen på inkomsterna åren innan sjukersättning beviljades. Beräkningsperioden för den som arbetar in om kommunal sektor och omfattas av KAP-KL är de 9-7-5 åren före sjukersättningen.

Det är arbetsgivaren som räknar ut den förmånsbestämda tjänstepensionen tillsammans med KPA Pension om du arbetar inom kommun eller landsting. Från den 1 januari 1998 räknar var och en av arbetsgivarna ut sin del av pensionen om du haft flera arbetsgivare. Om du bytt landsting bör du alltså kontakta även tidigare arbetsgivare när du ska ta ut pension. Det är KPA Pension som sedan betalar ut pensionen.

Arbetar du i privat sektor kan du vända dig till PTK:s Rådgivningstjänst. Där får du som är ITP-försäkrad gratis och oberoende råd kring pension och försäkring utifrån just din situation.

Arbetar du inom statlig sektor så kan du vända dig till SPV

Du kan även gå in på www.minpension.se för att på så vis få en översiktlig bild över hur både din allmänna pension samt din tjänstepension ser ut och du kan där även göra egna pensionsprognoser. På minpension.se framgår samtliga intjänade pensioner förutom om du har ett helt privat sparande som du själv måste registrera.

Om du misstänker att något fel begåtts kan du som är medlem kontakta Läkarförbundet. Medlemsrådgivningen nås på e-post eller telefon 08-790 35 10. Innan du kontaktar medlemsrådgivningen är det bra att ha kontaktat arbetsgivarens pensionshandläggare.

Den förmånsbestämda delen i tjänstepensionen är livsvarig, det vill säga den betalas ut så länge du lever. Den räknas upp med prisbasbeloppet för att värdesäkras.

Den premiebestämda delen som du själv får välja placering för, kan dock betalas ut under en begränsad tid, minst under 5 år. Det bestämmer du själv genom kontakt med det bolag där pengarna är placerade. Utfallet av den premiebestämda delen beror på hur placeringarna utvecklas.

Ja, det finns ett efterlevandeskydd i den förmånsbestämda delen om man avlider under anställningen eller inom 6 månader efter att anställningen upphört. De som är sjuka med sjukersättning och får ersättning från AFA har också efterlevandeskydd fram till 65 års ålder.

Den premiebestämda delen förfogar du själv över om pengarna ska gå till efterlevande eller ej. Det görs genom att skriva ett förmånstagarförordnande. Om du inte valt hur pengarna ska placeras, ligger de hos KPA Pension i en traditionell pensionsförsäkring med återbetalningsskydd. Återbetalningsskydd innebär att nära anhöriga får pengarna.

Förmånsbestämd tjänstepension kan tas ut tidigast från 61 år (62 år i privata sektorns ITP). Den premiebestämda delen kan tas ut från 55 år och då ska du kontakta det bolag där du placerat pengarna.

Den förmånsbestämda tjänstepensionen räknas endast till 65 års ålder. Hur mycket du arbetar efter 65 år spelar därmed ingen roll. Om du från 65 års ålder vill gå ned till deltid 50 %, kan du göra uttag av den förmånsbestämda delen med 50 %.

Den premiebestämda delen kan tas ut redan från 55 år. Vid fortsatt arbete efter 65 år tjänar du fortsatt in till den premiebestämda delen (i kommun/landsting). Den allmänna pensionen kan du ta ut från 61 år med 25%, 50%, 75% eller 100% och kan fortsätta arbeta hur mycket du vill. Du fortsätter tjäna in till den allmänna pensionen så länge du arbetar.

Om det lönar sig att arbeta deltid efter 65 år, samtidigt som du tar ut pension, är en fråga om hur mycket statlig skatt du betalar.

Det går aldrig att ge några råd kring det. För att besvara frågan måste du veta hur länge du kommer att leva.