Arbetstider och arbetstidsregler
Arbetstidsfrågor hanteras i första hand i verksamheten och på respektive arbetsplats. Den lokala läkarföreningen arbetar för att hitta lösningar som i möjligaste mån uppfyller både verksamhetskrav, arbetsmiljökriterier och individuella önskemål.
Arbetsgivaren är skyldig att registrera arbetstiden. Läkare måste redovisa sin arbetade tid på anvisat sätt – annars kan rätten till ersättning påverkas.
Om arbetstid
Ordinarie arbetstid vid heltidsanställning uppgår till 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka.
I allmänhet beräknas genomsnittet per 4-veckorsperiod men arbetsgivaren kan ensidigt besluta om en begränsningsperiod upp till 16 veckor. Ordinarie arbetstid kan förläggas vardagar mellan 07.00 och 21.00, eller utan begränsning om ”alternativt arbetstidssystem” tillämpas.
Arbetsgivaren har ansvar för att anpassa resurserna till verksamhetens krav så att normal verksamhet ryms inom ordinarie arbetstid.
Den sammanlagda veckoarbetstiden – vare sig det är ordinarie arbetstid, övertid eller passiv tid under jour – får som mest uppgå till 48 timmar per vecka i genomsnitt per fyramånadersperiod.
I beräkningen ses semester och sjukfrånvaro som arbetad tid – men ej annan ledighet som komp- eller föräldraledighet. Begränsningsperioden kan förlängas till upp till 12 månader genom kollektivavtal.
Flexibel arbetstid ger arbetstagaren möjlighet att själv bestämma den ordinarie arbetstidens förläggning inom vissa givna tidsramar.
Flextid är alltid ordinarie arbetstid som arbetstagaren själv förfogar över. Närmare regler framgår av lokala flextidsavtal. Se även Läkarförbundets skrift om flextid samt skriften Din arbetstid.
Arbetstagare ska enligt Arbetstidslagen ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod och 36 timmars sammanhängande veckovila per sjudagarsperiod.
EU-domstolen har i en dom slagit fast att dygns- och veckovila är två separata rättigheter och att dessa inte kan överlappa varandra. Eftersom EU-rätt ska appliceras på svensk rätt innebär EU-domen enligt Läkarförbundets tolkning att den sammanhängande vilan vid veckovila ska uppgå till 47 timmar (36 veckovila + 11 dygnsvila). Läkarförbundet och SKR har i nuläget olika tolkningar men frågan är aktuell för diskussion i pågående avtalsrörelse.
Det är möjligt att göra vissa undantag från huvudreglerna om dygns- och veckovila. Läs mer om detta här.
Jourtid är arbetstid och kan inte räknas in i dygnsvila. Beredskapstid ses som dygnsvila så länge ingen arbetsinsats görs, däremot kan den inte räknas som veckovila.
Rast räknas inte som arbetstid. Under rasten står arbetstagaren inte till arbetsgivarens förfogande. Den ska läggas så att arbetstagaren inte arbetar mer än fem timmar i följd och bör vara minst 30 minuter.
Måltidsuppehåll räknas till arbetstiden och man står då till arbetsgivarens förfogande. Rast kan bytas ut mot måltidsuppehåll på fredagar enligt det centrala kollektivavtalet samt under jour och beredskap.
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att man utöver rasterna kan ta de pauser som behövs. De räknas som arbetstid.
Arbetsgivaren är skyldig att registrera all fyllnads- och övertid, även faktisk arbetad tid under jour och beredskap. Vid begränsningsperiodens slut kan det avläsas hur mycket övertid läkaren har arbetat. Hänsyn ska då tas till kompensationsledighet som genererats under jour och beredskap och som tagits ut under begränsningsperioden.
Övertid som upparbetats under jour och beredskap ersätts enligt jour- och beredskapsavtalet.
Det är viktigt att särskilja arbetstid från ersättning. Bestämmelser om jour- och beredskapsersättning finns i Specialbestämmelser för läkare men de flesta läkarföreningarna har tecknat lokala kollektivavtal om högre ersättning, ofta också om extra ersättning vid jour med kort varsel eller så kallad kökortning. Kontakta din lokala läkarförening för mer information.
Ersättning både i pengar och tid ska baseras på läkarens fasta månadslön vid utbetalningstillfället.
För dig som arbetar inom kommun eller region finns det riktlinjer om att arbetsgivaren ska beakta att du i genomsnitt inte ska behöva gå jour mer än vart sjunde dygn eller ha beredskap A mer än vart femte dygn. Där lokala avtal om beredskap B fortfarande föreligger gäller vart tredje dygn.
Vid planering av jour och beredskap bör hänsyn tas till partiellt tjänstlediga arbetstagare (till exempel föräldralediga) så att jourbelastningen för dessa motsvarar tjänstgöringsgraden.
Om du arbetar inom privat sektor finns det inte definierat hur ofta du behöver gå jour respektive beredskap. Observera att det kan finnas lokala bestämmelser kring detta.
Arbetsgivaren måste alltid beakta din rätt till dygnsvila, veckovila och veckoarbetstid vid förläggning av jour och beredskap.
Arbete som överstiger den ordinarie arbetstiden på 40 timmar per helgfri vecka är att betrakta som övertidsarbete. När deltidsanställda arbetar utöver den fastställda arbetstiden räknas det som fyllnadstid upp till motsvarande heltid, därefter övertid. Övertidsarbete måste vara beordrat på förhand eller godkänt i efterhand.
Arbetstidslagen anger att en arbetstagare som högst får ha 200 timmar allmän övertid per år och 150 timmar extra övertid per år. Allmän övertid kan bli aktuellt när det finns ett särskilt behov av ökad arbetstid. Därutöver får extra övertid tas ut med högst 150 timmar per år om det finns särskilda skäl och situationen inte kan lösas på annat rimligt sätt. Uttag av övertid kan förhandlas i lokala överenskommelser. Allmän övertid och extra övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Även jourtid och arbetad tid under beredskap är att betrakta som övertid enligt Arbetstidslagen men kompensationen för denna ser annorlunda ut.
Har jag rätt till övertidskompensation?
Övertidsarbete ska enligt samtliga kollektivavtal för läkare generera övertidskompensation i form av ekonomisk ersättning eller kompensationsledighet. Vilket av alternativen arbetsgivaren tillämpar regleras i kollektivavtalet eller i ditt anställningsavtal. Det finns ingenting i lagen som bestämmer detta. Du har rätt till övertidskompensation så snart du arbetar mer än vad som står i ditt anställningsavtal eller utöver den ordinarie arbetstiden, förutsatt att arbetet är beordrat i förväg eller godkänt i efterhand samt att du inte har skrivit bort rätten till kompensation i ditt enskilda anställningsavtal.
Det är viktigt att poängtera att även om du som enskild individ skulle ha avtalat bort din rätt till övertidskompensation ska all arbetad övertid registreras. Rapportering av övertidsarbete ska alltså alltid ske, oavsett om det är kompenserat eller inte.
Kan jag avtala bort rätten till övertidskompensation?
Samtliga kollektivavtal för läkare erbjuder övertidskompensation. Det går att träffa en individuell överenskommelse (och ibland ett lokalt kollektivavtal) om att övertidskompensation inte ska utges. Utgångspunkten är att du som arbetstagare ska få något i gengäld för att du avtalar bort din rätt till övertidskompensation, exempelvis en högre lön eller fler semesterdagar. En individuell överenskommelse ska inte ge sämre förmåner än kollektivavtalet. Kollektivavtalen anger vilket värde varje övertidstimme är värd och därför ska överenskommelse om att inte ha rätt till sådan ersättning ge något annat istället. En del kollektivavtal har inskrivet att arbetstagare ska kompenseras på ett visst sätt medan det i andra kollektivavtal är upp till arbetstagaren och arbetsgivaren att diskutera och komma överens om detta. I privat sektor exempelvis finns det avtalat att man får fler semesterdagar om man förhandlar bort sin övertidskompensation, medan det i region och kommun inte finns reglerat och således blir upp till arbetstagare och arbetsgivare att diskutera detta. Arbetsgivaren behöver tydliggöra vilka grunder överenskommelsen bygger på samt redogöra för uppskattad omfattning av det eventuella övertidsarbetet.
Om du ingår en individuell överenskommelse om övertidskompensation i en anställning måste alla omständigheter kring övertidsarbete vara tydliga i ditt anställningsavtal eller i en kompletterande bilaga. Det vill säga omfattning av övertidsarbete per månad eller år och angivet värde av vad du får i gengäld, exempelvis i form av fler semesterdagar eller högre lön. Innan du bestämmer dig för att avtala bort rätten bör du räkna på värdet. Använd gärna Läkarförbundets kalkylator som du finner här.
Relaterad läsning
Kontakta medlemsrådgivningen
08–790 35 10
Ordinarie öppettider:
måndag–torsdag 9.00–17.00
fredag 9.00–13.00
Skicka e-post
medlemsradgivningen@slf.se
- check_circle Trygghet på jobbet
- check_circle Unika försäkringar
- check_circle Lönestatistik för läkare