Arbetstider och arbetstidsregler
Arbetstidsfrågor hanteras i första hand i verksamheten och på respektive arbetsplats. Den lokala läkarföreningen arbetar för att hitta lösningar som i möjligaste mån uppfyller både verksamhetskrav, arbetsmiljökriterier och individuella önskemål.
Arbetsgivaren är skyldig att registrera arbetstiden. Läkare måste redovisa sin arbetade tid på anvisat sätt – annars kan rätten till ersättning påverkas.
Arbetstidsregler – region och kommun
Enligt kollektivavtalet Allmänna bestämmelser har heltidsanställda inom kommuner och regioner (utom förvaltningschefer) rätt till kontant ersättning för enkelt eller kvalificerat övertidsarbete som på förhand beordrats eller i efterhand godkänts av behörig överordnad.
Rätten till övertidsersättning kan avtalas bort genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren ska tydliggöra vilka grunder överenskommelsen bygger på.
Osäker på vad som gäller just dig?
Kontakta medlemsrådgivningen eller din lokala läkarförening.
Viktiga begrepp
Ordinarie arbetstid vid heltidsanställning uppgår till 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka.
I allmänhet beräknas genomsnittet per 4-veckorsperiod men arbetsgivaren kan ensidigt besluta om en begränsningsperiod upp till 16 veckor. Ordinarie arbetstid kan förläggas vardagar mellan 07.00 och 21.00, eller utan begränsning om ”alternativt arbetstidssystem” tillämpas.
Arbetsgivaren har ansvar för att anpassa resurserna till verksamhetens krav så att normal verksamhet ryms inom ordinarie arbetstid.
Den sammanlagda veckoarbetstiden – vare sig det är ordinarie arbetstid, övertid eller passiv tid under jour – får som mest uppgå till 48 timmar per vecka i genomsnitt per fyramånadersperiod.
I beräkningen ses semester och sjukfrånvaro som arbetad tid – men ej annan ledighet som komp- eller föräldraledighet. Begränsningsperioden kan förlängas till upp till 12 månader genom kollektivavtal.
Flexibel arbetstid ger möjlighet att själv bestämma den ordinarie arbetstidens förläggning, inom givna tidsramar.
Flextid är alltid ordinarie arbetstid som arbetstagaren själv förfogar över. Närmare regler framgår av lokala flextidsavtal. Se även Läkarförbundets skrift om flextid.
Arbetstagare ska enligt arbetstidslagen ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod, och 36 timmars sammanhängande veckovila per sjudagarsperiod.
Genom kollektivavtal kan dygnsvilan förkortas till 8 timmar i samband med beredskapstjänstgöring, så länge genomsnittet under en förbestämd sjudygnsperiod är minst 11 timmar. I första hand ska dygnsvilan vid beredskap hanteras genom lokala avtal. Veckovilan kan vid beredskap begränsas till 24 timmar. Observera – från och med 1 februari 2024 kommer inte lokala kollektivavtal om dygnsvila att vara möjliga längre.
Jourtid är arbetstid och kan inte räknas in i dygnsvila. Beredskapstid ses som dygnsvila så länge ingen arbetsinsats görs, däremot kan den inte räknas som veckovila.
Rast räknas inte som arbetstid. Under rasten står arbetstagaren inte till arbetsgivarens förfogande. Den ska läggas så att arbetstagaren inte arbetar mer än fem timmar i följd, och bör vara minst 30 minuter.
Måltidsuppehåll räknas till arbetstiden, och man står då till arbetsgivarens förfogande. Rast kan bytas ut mot måltidsuppehåll på fredagar enligt det centrala avtalet samt under jour och beredskap.
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att man utöver rasterna kan ta de pauser som behövs. De räknas som arbetstid.
Arbetsgivaren är skyldig att registrera all fyllnads- och övertid, även faktiskt arbetad tid under jour och beredskap. Vid begränsningsperiodens slut kan sedan avläsas hur mycket övertid, i lagens mening, som läkaren har arbetat. Hänsyn ska då tas till kompensationsledighet som genererats under jour och beredskap och tagits ut under begränsningsperioden.
Övertid som upparbetats under jour och beredskap ersätts enligt jour- och beredskapsavtalet.
Det är viktigt att särskilja arbetstid från ersättning. Bestämmelser om jour- och beredskapsersättning finns i specialbestämmelser för läkare, men de flesta läkarföreningarna har tecknat lokala kollektivavtal om högre ersättning, ofta också om extra ersättning vid jour med kort varsel eller så kallad kökortning. Kontakta din lokala läkarförening för mer information.
Ersättning både i pengar och tid ska baseras på läkarens fasta månadslön vid utbetalningstillfället.
För dig som arbetar inom kommun eller region finns det riktlinjer om att arbetsgivaren ska beakta att du i genomsnitt inte ska behöva gå jour mer än vart sjunde dygn, ha beredskap A mer än vart femte dygn respektive ha beredskap B mer än vart tredje dygn.
Vid planering av jour och beredskap bör hänsyn tas till partiellt tjänstlediga arbetstagare (till exempel föräldralediga) så att jourbelastningen för dessa motsvarar tjänstgöringsgraden.
Om du arbetar inom privat sektor finns det inte definierat hur ofta du är behöver gå jour respektive beredskap. Observera att det kan finnas lokala bestämmelser kring detta.
OBS. arbetsgivaren måste dock alltid beakta din rätt till dygnsvila, veckovila och veckoarbetstid vid förläggning av jour och beredskap.
Övertid är arbetstid som överstiger den ordinarie. Allmän övertid får tas ut vid särskilt behov, med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, och högst 200 timmar under ett kalenderår. Därutöver får extra övertid tas ut med högst 150 timmar per år, om det finns särskilda skäl och situationen inte kan lösas på annat rimligt sätt. Uttag av övertid kan förhandlas i lokala överenskommelser.
När deltidsanställda arbetar utöver den fastställda arbetstiden räknas det som fyllnadstid upp till motsvarande heltid, därefter övertid. Det ersätts med fyllnadslön, eller (efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare) med ledighet av motsvarande längd.
Har jag rätt till övertidsersättning?
Övertid kan betalas i antingen pengar eller kompensationsledighet. Vilket av alternativen arbetsgivaren tillämpar regleras i kollektivavtalet om företaget har det eller så bestäms det i ditt anställningsavtal.
Det finns ingenting i lagen som bestämmer detta. Du har rätt till ersättning så snart du arbetar mer än vad som står i ditt anställningsavtal, eller utöver den ordinarie arbetstiden. Arbetet måste dock vara beordrat av arbetsgivaren, men om det inte finns någon chef tillhands blir det övertid om det godkänns i efterhand.
Vad händer om jag inte har rätt till det?
Om du ej har rätt till övertidsersättning så får arbetstagaren om så är möjligt ledigt från arbetet i motsvarande tid. I kollektivavtalen finns reglerat om vad som gäller vid övertidsersättning.
Kan jag avtala bort rätt till övertidsersättning?
I samband med en sådan överenskommelse skall arbetsgivaren tydliggöra vilka grunder överenskommelsen bygger på (AB § 20 mom. 8). I en sådan situation kan man inte kräva att få kompensation timme för timme i ledighet, däremot kan arbetsgivare ensidigt bestämma att man ska få ledigt i motsvarande mån. Utgångspunkten är att du ska ha rätt till övertidsersättning om du beordras att arbeta övertid. Detta gäller inte om du och din arbetsgivare avtalat bort rätten till övertidsersättning. I kollektivavtalen finns reglerat om vad som gäller vid övertidsersättning.
Kontakta medlemsrådgivningen
08–790 35 10
Ordinarie öppettider:
måndag–torsdag 9.00–17.00
fredag 9.00–13.00
Skicka e-post
medlemsradgivningen@slf.se
- check_circle Trygghet på jobbet
- check_circle Unika försäkringar
- check_circle Lönestatistik för läkare