Hoppa till innehåll

Bastjänstgöring, BT

Från och med 1 juli 2021 är bastjänstgöringen (BT) en del av specialiseringstjänstgöringen (ST).

Bastjänstgöringen är en klinisk introduktion till den svenska hälso- och sjukvården, oaktat utbildningsland. Bastjänstgöringen sker efter läkarlegitimation och är en inledande del av specialiseringstjänstgöringen.

BT ingår i specialiseringstjänstgöringen för den legitimerade läkaren...

  • som inte har gjort svensk AT.
  • som påbörjar sin svenska specialisering efter den 1 juli 2021.

Bastjänstgöring (BT) ersätter inte Allmäntjänstgöring (AT) 

För att påbörja bastjänstgöringen måste läkaren ha erhållit läkarlegitimation. Medan Allmäntjänstgöringen i stället är en legitimationsgrundande utbildningstjänst. Syftet med bastjänstgöringen är att alla legitimerade läkare, oaktat utbildningsland, ska ges en klinisk introduktion till den svenska hälso- och sjukvården. Bastjänstgöringen innebär klinisk tjänstgöring under handledning och klinisk instruktion.

Föreskrift 

Bastjänstgöringen regleras i Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2021:8 som även reglerar den övriga specialiseringstjänstgöringen.

Målbeskrivningar 

Målen för bastjänstgöringen är desamma för alla specialiteter. Bastjänstgöringen består av 18 delmål.

Läkarförbundets rekommendationer för BT och allmänna kompetenser i ST

Läkarförbundet har tagit fram rekommendationer och förtydliganden för målbeskrivningarna för bastjänstgöringen och för a- och b-delmålen (specialitetsgemensamma) i den övriga specialiseringstjänstgöringen.

Upplägg 

Minimitiden för bastjänstgöringen är sex månader, men normtiden är 12 månader. Obligatoriska placeringar under bastjänstgöringen är akut sjukvård (minst tre månader) och primärvård (minst tre månader). Högst ytterligare två placeringar kan förekomma, varav en vanligen inom psykiatri.  

Huvudregeln är att bastjänstgöringen sker under en tidsbegränsad anställning på 12 månader, så kallad fristående BT. Individuella avvikelser är möjliga. Bastjänstgöringen kan dock även ske inom ramen för den övriga specialiseringstjänstgöringen, så kallad integrerad BT. Då är utbildningsläkaren vanligen tillsvidareanställd.

Individuellt utbildningsprogram 

Under bastjänstgöringen ska varje BT- eller BT/ST-läkare ha ett individuellt utbildningsprogram (IUP) som ska utgå från aktuell målbeskrivning. IUP bör bland annat innehålla den planerade interna och externa utbildningen och avsatt tid för såväl handledning som självstudier.

Baskompetensbevis 

När BT-läkaren uppnått samtliga delmål (18) för bastjänstgöringen skickas ansökan om baskompetensbevis in till Socialstyrelsen.

Om bastjänstgöringen är integrerad med den övriga specialiseringstjänstgöringen, så kallad integrerad BT, ansöker BT/ST-läkaren om baskompetensbevis inom de två första åren av specialiseringstjänstgöringen.

Övergångsregler 

BT är endast obligatoriskt för dem som inte gjort svensk AT och som påbörjat sin specialisering efter den 1 juli 2021.

Det innebär att de som gjort svensk AT eller som påbörjat sin specialisering innan den 1 juli 2021 kan gå på det äldre regelverket och göra ST inom ramen för SOSFS 2015:8. Detsamma gäller även för färdiga specialistläkare vid ytterligare specialisering.   

Läs mer om övergångsreglerna på Socialstyrelsens hemsida. Du kan även kontakta Läkarförbundets medlemsrådgivning.  

Broschyr: Regelverket om ST/BT

Vanliga frågor om bastjänstgöring

BT infördes den 1 juli 2021.

BT kan göras separat eller integrerad med övriga ST.

BT ska endast göras en gång och ska inte upprepas vid ytterligare specialisering.

Om du redan vet vilken specialitet du ska välja kan en integrerad BT/ST-tjänst vara ett lämpligt alternativ.

Om du inte vet vilken specialitet du ska välja kan en separat BT-tjänst vara ett lämpligt alternativ. Under BT kommer du att få erfarenhet av flera olika specialiteter, vilket kan underlätta ditt val av framtida specialitet.

Det är upp till varje region/verksamhet att besluta vilken typ av BT de erbjuder, det vill säga separat eller integrerad.

Här hittar du lediga BT-tjänster

BT innehåller två obligatoriska placeringar i akut sjukvård (minst 3 mån) och primärvård (minst 3 mån). Utöver det kan maximalt ytterligare två placeringar ingå. Exakt vilka verksamheter och hur BT är upplagd kan således skilja sig åt.

Det finns idag inget slutdatum för AT. Läkarstudenter på det äldre läkarprogrammet har rätt att examineras inom ramen för det fram till 2029.

Om du inte gjort eller kommer att göra svensk AT för att få svensk läkarlegitimation eller om du påbörjat din ST efter den 1 juli 2021 omfattas du av det nya regelverket (HSLF-FS 2021:8). Det innebär att du behöver göra BT.

Om du har gjort eller kommer att göra svensk AT för att få svensk läkarlegitimation eller om du påbörjat din ST före den 1 juli 2021 omfattas du av det äldre regelverket (SOSFS 2015:8). Det innebär att du inte behöver göra BT.

Du som har läkarexamen från ett annat EU/EES-land och behöver göra AT för att få svensk läkarlegitimation kan tillsvidare få beslut från Socialstyrelsen om att få göra AT i Sverige.

Det finns en möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring i ST, inklusive BT. Då ska tjänstgöringen ha skett under ST-liknande villkor med handledning och klinisk instruktion samt i enlighet med målbeskrivningen för ST, inklusive BT. Det är arbetsgivaren som beslutar om tidigare tjänstgöring och hur mycket av den som kan komma att tillgodoräknas.

Syftet med BT är att den ska fungera som en klinisk introduktion till den svenska hälso- och sjukvården och vara en inledande del av ST.

Nej. BT är en del av ST, och läkaren är således ST-läkare.

Läkarförbundet har varit pådrivande i införandet av BT.

Redan 2010 tillsatte förbundet en arbetsgrupp med målet att arbeta fram ett förslag till en ny introduktionstjänst. Bakgrunden var att många läkare blev utestängda från AT.

När förslaget om en ny läkarutbildning lämnades till regeringen 2013 fanns inget förslag om introduktionstjänst med. Under processen mot en förnyad grundutbildning var risken stor att AT skulle tas bort utan att en ny introduktionstjänst skulle införas. Förslaget om BT lades fram först 2017.

BT skapar utrymme för en flexibilitet som ger fördelar för både den enskilde läkaren och arbetsgivaren. Om du inte vet vilken specialitet du vill specialisera dig inom eller om du studerat utomlands kanske en fristående BT passar dig. Medan du som redan vet vilken specialitet du vill specialisera dig inom kan göra en integrerad BT inom ramen för ST i övrigt. Då läggs tjänstgöringen upp på ett sådant sätt att du kan uppnå både BT- och ST i övrigt delmål parallellt.

Nu arbetar Läkarförbundet för att reformen ska bli så bra som möjligt. Förbundet vill att staten ska ta ett övergripande ansvar för samtliga delar i läkares utbildning. Staten, genom Socialstyrelsen, ska dimensionera och samordna antalet BT- och ST-tjänster nationellt, utifrån behovet av specialistläkare. I början av 2025 fick vi gehör. Då gav regeringen Socialstyrelsen ett uppdrag att utveckla planeringsunderlag för läkarnas AT, BT och ST. Myndigheten fick också i uppdrag att stötta regionerna i övergången mellan den gamla och nya utbildningsstrukturen för läkare.

Läkarförbundet planerar just nu vilka aktiviteter vi ska genomföra kopplat till reformen. Bland annat vill vi föra en dialog med läkarföreningar runt om i landet för att fånga upp utmaningar och identifiera lösningar.

Övergången ställer stora krav på regionerna, och Läkarförbundets bild är att många regioner behöver öka tempot i förberedelserna. Antalet BT-tjänster behöver kraftigt öka från cirka 400 tjänster 2023 till dryga 2000 tjänster 2027.

Regionerna behöver även öka sin kunskap om det nya regelverket och få en fungerande organisation på plats. Läkarförbundet ser till exempel ett behov av en central BT-organisation i varje region.  Regionerna behöver också ta tillvara på den flexibilitet som finns i BT. Normtiden är 12 månader, men den kan bli både kortare och längre beroende på den enskilde BT-läkarens behov och förutsättningar.

Läkarförbundet vill att alla som vill ska kunna påbörja sin tjänst i direkt anslutning till examen. Det är så systemet är tänkt att fungera.

Kontakta medlemsrådgivningen

För fackliga och juridiska frågor
08–790 35 10

Ordinarie öppettider:
måndag–torsdag 9.00–17.00
fredag 9.00–13.00

Skicka e-post

medlemsradgivningen@slf.se

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Trygghet på jobbet
  2. Unika försäkringar
  3. Lönestatistik för läkare