fbpx
Hoppa till innehåll

Handledaruppdraget

Handledarrollen utgör en nyckelroll för läkares vidareutbildning.
två kvinnliga läkare tittar på samma dokument

Rollen regleras i föreskrifterna för AT, BT och ST samt är en förutsättning för att AT-, BT- och ST-tjänstgöringen ska kunna godkännas av Socialstyrelsen. Handledningen ska vara strukturerad och det ska finnas utrymme för regelbundna utvecklingssamtal och kontinuerlig uppföljning. Brister i handledningen kan äventyra kvaliteten i AT-, BT- eller ST-läkarens vidareutbildning.

Handledarrollen innebär mycket ansvar och kan vara både givande och krävande. Den ställer stora krav och spänner över ett brett spektrum. Handledaren ska kunna vägleda och lyssna till utbildningsläkaren och återkoppla kritik samt vara en kunskapskälla och förebild i den kliniska yrkesrollen. Handledarrollen innebär även att bedöma utbildningsläkarens kompetens och progression.

Med de höga krav som ställs på handledaren ska uppdraget ses som en värdefull merit och vägas in vid lönesättningen. Det är även viktig att uppdraget dokumenteras, så att det beaktas vid diskussioner om befordran eller vid ansökan om en ny tjänst. Handledaren behöver också få tid, kompetensutveckling och stöd i sitt uppdrag. Kontinuerliga handledarträffar på arbetsplatsen är ett sätt att säkra kvaliteten i handledningen.

Handledning för AT-läkare enligt AT-föreskriften (SOSFS 1999:5)

AT-läkaren ska alltid ha nära till stöd och klinisk instruktion för att kunna fråga någon kollega om råd när ett problem uppstår under arbetet. Enligt patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) ska allmäntjänstgöringen fullgöras under handledning. Handledningen ska dels fullgöras av en specialistkompetent läkare under varje tjänstgöringsavsnitt (personlig handledare), dels av någon annan befattningshavare med ett övergripande ansvar för AT-läkarens sammanhållna kompetensutveckling (huvudhandledare).

Så snart som möjligt efter AT-läkarens anställning ska huvudhandledaren i samråd med vederbörande utforma en skriftlig individuell handlednings- och tjänstgöringsplan. AT-läkaren ska också ges möjlighet att tillsammans med den personliga handledaren och huvudhandledaren regelbundet utvärdera sin tjänstgöring. Arbetsgivaren ska även eftersträva kontinuitet i handledningen och i möjligaste mån undvika byte av handledare.

Handledning för ST-läkare enligt ST-föreskriften (SOSFS 2015:8)

Enligt Socialstyrelsens föreskrift ska specialiseringstjänstgöringen genomföras under handledning. Det är vårdgivaren som ska ansvara för att det finns tillgång till handledare som motsvarar behovet av handledning. Inom ramen för specialiseringstjänstgöringen finns huvudsakligen två handledarroller:

1. Huvudansvarig handledare Den huvudansvarige handledaren ska ha specialistkompetens i den specialitet som ST-läkaren planerar att uppnå. Handledaren ska också vara handledarutbildad – utbildningen bör omfatta handledning, pedagogik, metoder för bedömning, kommunikation samt etik. Den huvudansvariga handledaren bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin specialiseringstjänstgöring.

2. Handledare för specifik utbildningsperiod ST-läkaren ska för varje tjänstgöringsperiod ha tillgång till en handledare. Det betyder att ST-läkaren ska ha en handledare lokalt på den arbetsplats där sidotjänstgöringen genomförs. Denna handledare ska ha relevant specialistkompetens och vara handledarutbildad.

Handledning ska ges fortlöpande med utgångspunkt i det individuella utbildningsprogrammet och beskrivs i föreskriften som stöd och vägledning. Handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsschema.

Den huvudansvariga handledaren och den ansvarige verksamhetschefen ska i samråd med studierektorn bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet. Handledare och verksamhetschef skriver i slutändan under ansökan om specialistkompetensbevis. Det är viktigt att handledare och verksamhetschef inte är samma person, eftersom det ska vara två personer med den specialistkompetens som ST-läkaren avser uppnå, som bedömer ST-läkarens kompetens och skriver under ansökan till Socialstyrelsen.

Handledning för BT- och ST-läkare enligt BT- och ST-föreskriften HSLF-FS 2021:8

Bastjänstgöringen

Enligt Socialstyrelsens föreskrift ska bastjänstgöringen genomföras under handledning. Det är vårdgivaren som ska ansvarar för att det finns tillgång till handledare som motsvarar behovet av handledning. Inom ramen för bastjänstgöringen finns huvudsakligen två handledarroller:

1. Huvudansvarig handledare

Den huvudansvarige handledaren bör vara en specialistkompetent läkare. Handledaren ska också vara handledarutbildad – utbildningen bör omfatta regelverket för specialiseringstjänstgöringen, hur läkares specialiseringstjänstgöring kan planeras och följas upp, hur läkares lärande kan stödjas under specialiseringstjänstgöringen, metoder för kompetensbedömning samt etik och kommunikation. Den huvudansvariga handledaren bör tjänstgöra vid ett av de tjänstgöringsställen där BT-läkaren genomför sin bastjänstgöring.

Den huvudansvarige handledaren ska följa BT-läkarens kompetensutveckling under hela bastjänstgöringen, samråda med de övriga handledarna och ta del av deras kompetensbedömningar. Den huvudansvarige handledaren och en av vårdgivaren utsedd extern bedömare ska göra en sammantagen bedömning av om BT-läkaren uppfyller kompetenskraven i målbeskrivningen för bastjänstgöringen innan ett intyg om uppnådd baskompetens kan utfärdas.

2. Handledare för specifik utbildningsperiod

BT-läkaren ska ha en handledare för varje del av bastjänstgöringen. Det betyder att BT-läkaren ska ha en handledare lokalt på de arbetsplatser bastjänstgöringen genomförs. Denna handledare ska antingen vara en specialistkompetent läkare eller ST-läkare. Handledaren ska också vara handledarutbildad – utbildningen bör omfatta regelverket för specialiseringstjänstgöringen, hur läkares specialiseringstjänstgöring kan planeras och följas upp, hur läkares lärande kan stödjas under specialiseringstjänstgöringen, metoder för kompetensbedömning samt etik och kommunikation.

Handledning ska ges fortlöpande med utgångspunkt i målbeskrivningen för bastjänstgöringen och det individuella utbildningsprogrammet. Bedömningarna ska ske skriftligt. Handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsschema.

Specialiseringstjänstgöringen

Enligt Socialstyrelsens föreskrift ska specialiseringstjänstgöringen genomföras under handledning. Det är vårdgivaren som ska ansvara för att det finns tillgång till handledare som motsvarar behovet av handledning. Inom ramen för specialiseringstjänstgöringen finns huvudsakligen två handledarroller:

1. Huvudansvarig handledare

Den huvudansvarige handledaren ska ha specialistkompetens i den specialitet som ST-läkaren planerar att uppnå. Handledaren ska också vara handledarutbildad – utbildningen bör omfatta regelverket för specialiseringstjänstgöringen, hur läkares specialiseringstjänstgöring kan planeras och följas upp, hur läkares lärande kan stödjas under specialiseringstjänstgöringen, metoder för kompetensbedömning samt etik och kommunikation.

Den huvudansvariga handledaren ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet. Bedömningarna ska ske skriftligt. Huvudhandledaren och en av vårdgivaren utsedd läkare skriver i slutändan under ansökan om specialistkompetensbevis. Det är viktigt att huvudhandledare och den av vårdgivaren utsedda läkaren inte är samma person, eftersom det ska vara två personer med den specialistkompetens som ST-läkaren avser uppnå, som bedömer ST-läkarens kompetens och skriver under ansökan till Socialstyrelsen.

2. Handledare för specifik utbildningsperiod

ST-läkaren ska för varje tjänstgöringsperiod ha tillgång till en handledare. Det betyder att ST-läkaren ska ha en handledare lokalt på den arbetsplats där sidotjänstgöringen genomförs. Denna handledare ska ha relevant specialistkompetens. Handledaren ska också vara handledarutbildad – utbildningen bör omfatta regelverket för specialiseringstjänstgöringen, hur läkares specialiseringstjänstgöring kan planeras och följas upp, hur läkares lärande kan stödjas under specialiseringstjänstgöringen, metoder för kompetensbedömning samt etik och kommunikation.

Handledning ska ges fortlöpande med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet. Bedömningarna ska ske skriftligt. Handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsschema.

Handledning vid praktisk tjänstgöring

Enligt Socialstyrelsens regelverk ska den praktiska tjänstgöringen för läkare med utbildning utanför EU och EES ske under handledning av en utbildad handledare som har svensk legitimation som läkare och erfarenhet av att handleda AT-, BT- eller ST-läkare. Det är verksamheten som avgör om handledaren har tillräcklig utbildning och erfarenhet för att handleda och bedöma personen som genomför den praktiska tjänstgöringen.

Handledarpris

Vartannat år delar Läkarförbundet ut ett handledarpris till två pristagare. Vi utser någon av de nominerade som mottagit SYLFs lokala handledarpris under året.

Syftet med Handledarpriset är att höja handledningens status. Priset består av 10 000 kronor, ett diplom, en pin samt resa till prisutdelningen som vanligen sker på hösten i samband med Läkarförbundets Studierektorskonferens.

Om du har frågor om handledarpriset, kontakta Jonas Lilleberg Eriksson.

För att få Läkarförbundets handledarpris ska pristagaren uppfylla minst ett av följande kriterier:

  • Gott handledarskap under en lång period Ett gott handledarskap handlar bland annat om att stödja den handledde i dennes kompetensutveckling och kontrollera att denne tillägnar sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i Socialstyrelsens målbeskrivning. Pristagarna bör ha goda vitsord från de handledda.
  • Belöning för punktinsatser som handledaren har genomfört under det gångna året Det kan till exempel handla om att ha varit en förebild och inspirerat utbildningsläkarna, initierat ett nytt introduktionsprogram eller utvecklat någon ny praxis kring utbildningsklimatet i verksamheten.
  • Personer som ger stöd åt handledarna Exempel på sådana personer är studierektorerna som ger handledarstöd i form av utbildning, tid, ersättning, uppmuntran och skapar nödvändiga nätverk för handledarna.

Pristagare till Läkarförbundets handledarpris

2021 Marlene Sonnleitner, vårdcentralen i Sunne, Värmland och Payam Khalili, Centralsjukhuset i Karlstad, Värmland

2018 Katarina Lindgren, Luleå och Peter Svensson, Kristianstad

2016 Britta Lödén, Karlstad och Kaj Eman, Arvika

2014 Gustaf Levin, Eskilstuna och Eva Piscator, Stockholm

2012 May Olsson, Lehovda och Frederik Buijs, Mora

2011 Magnus Wagenius, Helsingborg och Ängelholm Eric Dryver, Lund

2010 Karin Eriksson, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Peter Johansson, Sunderby sjukhus, Luleå

2009 Mikael Lundborg, Viktoriakliniken, Halmstad

2008 Stefan Lindskog, Varbergs sjukhus,

2007 Suzanne Londré, Ljungskiles vårdcentral

2005 Kjell Furugård, Falu lasarett Lena Lilja, Brunflo vårdcentral.

2004 Kjell Bergdahl, hudkliniken Falu lasarett Stina Nyblom, IVA, SU

2003 Ingrid Nytzén, Psykiatriska kliniken, Hässleholm-Kristianstad Kerstin Wicknertz, barnkliniken, Mälarsjukhuset

2002 Shirani Jayawardena, medicinkliniken, Bollnäs sjukhus Erik Nilsson, kirurgkliniken, Lasarettet i Motala

2001 Olof Rudholm, röntgenkliniken SU/Östra, Suzanne Wendahl, infektionssektionen, Sunderby sjukhus

Kontakta medlemsrådgivningen

För fackliga och juridiska frågor
08–790 35 10

Måndag–torsdag 9.00–17.00
Fredag 9.00–13.00

Stängt följande datum: 14 oktober, 20-21 oktober, 25-26 oktober

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar

Bli medlem i oktober – vi bjuder på medlemskapet i tre månader!