Handledaruppdraget

Vem har rätt till handledning? 

Som utbildningsläkare (AT, BT och ST) har du rätt till handledning och klinisk instruktion, vilket stipuleras i respektive föreskrift. Att du får handledning och klinisk instruktion är också en förutsättning för att din AT-, BT- eller ST-tjänstgöring ska kunna godkännas av Socialstyrelsen.  

Även du som är olegitimerad och vikarierar som underläkare med särskilt förordnande, har numera rätt till handledning och klinisk instruktion enligt föreskrift. Även du som är läkarstudent har förstås också rätt till handledning och klinisk instruktion när du är ute på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller verksamhetsintegrerat lärande (VIL).

Hur ska handledning gå till? 

Handledningen ska vara strukturerad och det ska finnas utrymme för regelbundna utvecklingssamtal mellan utbildningsläkare och handledare. Handledningen ska även följas upp kontinuerligt. Föreskrifterna för AT, BT och ST samt för särskilt förordnande reglerar hur handledningen ska gå till.

 Hur mycket handledning har jag rätt till? 

Handledningen bör planeras in i den ordinarie tjänstgöringen. Föreskrifterna anger inte några tidsangivelser på hur mycket handledning man har rätt till i tid eller per vecka. En generell rekommendation i föreskrifterna är dock att handledningen ska ges efter den enskilde utbildningsläkarens behov och tjänstens innehåll.

Vad innebär det att vara handledare? 

Att handleda utbildningsläkare är ett mycket viktigt och ansvarsfullt arbete och ska ses som en naturlig och självklar del i alla kliniskt verksamma läkares dagliga arbete. Som handledare är du en kunskapskälla, men även en förebild och trygghet för utbildningsläkaren i den kliniska läkarrollen. I uppdraget som handledare ingår att vägleda, lyssna, svara på frågor samt återkoppla kritik. Att vara handledare innebär även att bedöma utbildningsläkarens kompetens och progression inom ramen för respektive utbildningstjänst (AT, BT och ST).

Är det meriterande att vara handledare?

Handledaren spelar en nyckelroll för att introducera utbildningsläkare i den kliniska läkarrollen. Läkarförbundet anser att ett handledaruppdrag ska ses som meriterande vid lönesättning, ansökan om en ny tjänst eller befordran.

Det är även av yttersta vikt att handledaren får avsatt tid för handledaruppdraget, men även kompetensutveckling för och stöd i sitt uppdrag. Exempelvis genom regelbundna handledarträffar på kliniken eller vårdcentralen. Handledarutbildning ska även ingå och ges till samtliga ST-läkare inom ramen för deras specialiseringstjänstgöring. 

Vem kan handleda vem? 

• AT-läkare kan handledas av specialistläkare eller ST-läkare. 

• BT-läkare kan handledas av specialistläkare eller ST-läkare.  
• ST-läkare kan endast handledas av specialistläkare.
• Underläkare som arbetar med särskilt förordnande ska ha tillgång till handledning av legitimerad läkare. 

Vad är skillnaden mellan handledning och klinisk instruktion? 

Det förekommer många olika typer av handledning. Föreskrifterna för AT, BT och ST reglerar hur handledningen ska gå till för respektive utbildningstjänst samt vem som kan vara personlig handledare på en viss placering respektive huvudhandledare för hela tjänstgöringen. Personliga handledare och huvudansvariga handledare ska alltid vara legitimerade läkare. Utöver den utsedda handledaren ska man som utbildningsläkare även få klinisk instruktion av andra läkare och yrkesgrupper. Till exempel om hur man genomför olika praktiska moment.

Handledning för olegitimerade vikarierande underläkare 

Du som är olegitimerad och arbetar som underläkare med särskilt förordnande ska ha tillgång till handledning av legitimerad läkare. Du ska också ha tillgång till medarbetare som kan ge dig nödvändiga instruktioner om verksamhetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt. Det är din arbetsgivare som har ansvar för att du ska få stöd och vägledning. Stödet och vägledningen ska anpassas efter dina behov och efter tjänstens innehåll.

Handledning under AT 

Allmäntjänstgöringen ska genomföras under handledning. Som AT-läkare ska du alltid ha nära till stöd och klinisk instruktion.

Vid varje tjänstgöringsavsnitt ska du som AT-läkare ha en personlig handledare som antingen är specialistläkare eller ST-läkare. Därutöver ska det finnas en huvudhandledare med ett övergripande ansvar för hela din allmäntjänstgöring. Det är vanligen en specialistläkare.

Den personliga handledaren ska ta ansvar för AT-läkarens utveckling och avsätta tid för att regelbundet kunna träffa dig. Huvudhandledaren ska, i samråd med dig som AT-läkare, utforma en skriftlig individuell handlednings- och tjänstgöringsplan. Du ska också ha möjlighet att tillsammans med din personliga handledare och huvudhandledare regelbundet utvärdera din tjänstgöring.  

Arbetsgivaren ska eftersträva kontinuitet i handledningen och i möjligaste mån undvika byte av handledare. 

Handledning under BT och ST 

Specialiseringstjänstgöringen, inklusive bastjänstgöringen ska genomföras under handledning. Det är vårdgivaren som ansvarar för att det finns tillgång till handledare och att du ges handledning utifrån behov. Vid varje tjänstgöringsställe ska du ha en namngiven handledare med relevant specialistkompetens. Därutöver ska du ha en huvudansvarig handledare som har det övergripande ansvaret för hela din specialiseringstjänstgöring. Det ska vara en specialistläkare inom den specialitet du avser erhålla.

För bastjänstgöringen kan handledarna även vara ST-läkare. Den huvudansvariga handledaren bör dock vara specialistläkare.

Tips och inspiration för dig som handleder

Handledarpris

Vartannat år delar Läkarförbundet ut ett handledarpris till två pristagare.

Syftet med priset är att synliggöra handledningens och den kliniska instruktionens betydelse för våra utbildningsläkare (AT, BT och ST).

Nomineringsförfarande

Kandidater till Läkarförbundets handledarpris är de som har mottagit SYLF:s lokalavdelningars handledarpriser vid tiden mellan föregående prisutdelning fram till och med den 30 april utdelningsåret. SYLF centralt ansvarar för att de lokala pristagarna skickas in till ansvarig tjänsteman vid Läkarförbundets kansli senast den 31 maj utdelningsåret.

Nomineringarna ska utformas i enlighet med Nomineringsmall för Läkarförbundets handledarpris.

Det är viktigt att mottagarna av SYLF:s lokalavdelningars handledarpriser informeras om att de automatiskt blir nominerade till Läkarförbundets handledarpris.

Priset består av 15 000 kronor, ett diplom, en pin samt resa till prisutdelningen. Handledarpriset delas vanligen ut i samband med Läkarförbundets studierektorskonferens på hösten

Om du har frågor om handledarpriset kontakta ansvarig tjänsteman Jonas Lilleberg Eriksson.

För att få Läkarförbundets handledarpris ska pristagaren uppfylla minst ett av följande kriterier:

• Handledaren ska ha utmärkt sig som en god handledare och klinisk instruktör under en längre tidsperiod.
• Handledarpriset kan även erhållas som belöning för punktinsatser som handledare genomfört. Det kan till exempel handla om att ha varit en inspirationskälla för utbildningsläkarna eller varit drivande i att förbättra utbildningsklimatet på kliniken eller vårdcentralen.
• Handledarpriset kan även ges till personer som stöttar handledarna. Till exempel en studierektor som givit stöd till handledarna i form av ersättning, tid eller utbildning.

Pristagare till Läkarförbundets handledarpris

2025 Maria Jonsson, Piteå akutmottagning, Norrbotten och Torgny Elmerot, Bräkne-Hoby vårdcentral, Blekinge

2023 Ingrid Selmeryd, Västerås sjukhus och Oskar Lindh, Blekingesjukhuset, Karlskrona

2021 Marlene Sonnleitner, vårdcentralen i Sunne, Värmland och Payam Khalili, Centralsjukhuset i Karlstad, Värmland

2018 Katarina Lindgren, Luleå och Peter Svensson, Kristianstad

2016 Britta Lödén, Karlstad och Kaj Eman, Arvika

2014 Gustaf Levin, Eskilstuna och Eva Piscator, Stockholm

2012 May Olsson, Lehovda och Frederik Buijs, Mora

2011 Magnus Wagenius, Helsingborg och Ängelholm Eric Dryver, Lund

2010 Karin Eriksson, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Peter Johansson, Sunderby sjukhus, Luleå

2009 Mikael Lundborg, Viktoriakliniken, Halmstad

2008 Stefan Lindskog, Varbergs sjukhus,

2007 Suzanne Londré, Ljungskiles vårdcentral

2005 Kjell Furugård, Falu lasarett Lena Lilja, Brunflo vårdcentral.

2004 Kjell Bergdahl, hudkliniken Falu lasarett Stina Nyblom, IVA, SU

2003 Ingrid Nytzén, Psykiatriska kliniken, Hässleholm-Kristianstad Kerstin Wicknertz, barnkliniken, Mälarsjukhuset

2002 Shirani Jayawardena, medicinkliniken, Bollnäs sjukhus Erik Nilsson, kirurgkliniken, Lasarettet i Motala

2001 Olof Rudholm, röntgenkliniken SU/Östra, Suzanne Wendahl, infektionssektionen, Sunderby sjukhus