Läkare och strejk

Ingen på svensk arbetsmarknad får strejka hur som helst. Det är fackförbund som beslutar att ta ut sina medlemmar i strejk och fackförbund får bara göra det när kollektivavtalen med arbetsgivarna har gått ut. 

När fack och arbetsgivare skriver under ett kollektivavtal är de bundna av den så kallade fredsplikten. Det betyder att det är först när kollektivavtalet slutar att gälla som arbetstagarna får strejka. Läkarförbundets kollektivavtal med Sveriges Kommuner och Regioner och Sobona går ut 31 mars 2024. Detta avtal gäller för den stora majoriteten av Läkarförbundets medlemmar som jobbar inom kommun, region och privata företag.

Om anställda själva beslutar att gå ut i strejk utan att ha förankrat det med sitt fackförbund kallas det vild strejk och de anställda riskerar att få betala skadestånd. Om de blir borta från jobbet en längre tid kan det betraktas som arbetsvägran som är skäl för uppsägning. Detta gäller för alla anställda i Sverige.  

För läkare och andra samhällsviktiga funktioner gäller också att alla delar av verksamheten på till exempel ett sjukhus inte kan gå ut i strejk samtidigt. Vissa delar av vården kommer att undantas om Läkarförbundet skulle ta ut sina medlemmar i strejk, till exempel akutsjukvården. En strejk får heller inte störa viktiga samhällsfunktioner eller medföra bestående ohälsa eller fara för människors liv 

Offentligt anställda får inte strejka för att påverka verksamhetens mål, omfattning, inriktning eller kvalitet. Läkare kan alltså inte strejka mot att en viss del av vården får en mindre budget. Det här är frågor som beslutas politiskt och frågor facket inte är med och beslutar eller förhandlar om.  

Högre lön och bättre arbetsvillkor är exempel på frågor som facket kan ta ut sina anställda i strejk för att påverka. Det är frågor som Läkarförbundet förhandlar om med arbetsgivarna när det är dags att ta fram nya kollektivavtal.