Dygnsvila

Huvudregeln är att din dygnsvila ska vara minst elva timmar per 24-timmarsperiod och att arbete och vila ska alternera. Det innebär att den totala arbetstiden per dygn får vara maximalt 13 timmar som huvudregel. Vissa undantag från huvudregeln är möjliga att göra men dessa ska användas restriktivt.

Om undantag från huvudregeln görs ska arbetstagaren erhålla kompenserande vila för detta i efterhand. Med kompenserande vila menas att den anställde ska ges så mycket extra vila som hen har jobbat för mycket. Se mer information under avsnittet ”Kompenserande vila”

Förändringarna gäller för samtliga anställda inom region och kommun. Även hyrläkare omfattas av de nya reglerna. Det är framförallt sjukhusläkarna som påverkas av de nya reglerna, men också andra läkare som har arbetsplatser där det finns behov av bemanning dygnet runt.

EU ansåg att det befintliga kollektivavtalet inom region och kommun (som omfattar alla anställda inom sektorn) inte följer arbetstidsdirektivets regler. Om ett kollektivavtal inte uppfyller minimikraven kan det ogiltigförklaras.

Den svenska regeringen har därför gett parterna i uppdrag att förhandla fram nya regleringar om dygnsvila som bedöms leva upp till minimikraven enligt EU:s arbetstidsdirektiv.

Reglerna om dygnsvila är skyddslagstiftning. Forskningen stödjer att minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila är en viktig förutsättning för vila, återhämtning, långsiktig hälsa och möjlighet till ett hållbart yrkesliv

Dygnsvila regleras från och med den 1 februari 2024 med nya regler i läkarnas kollektivavtal. För övriga fackförbund träder de nya reglerna i kraft 1 oktober 2023.

Läkarförbundet har velat utreda och analysera vilka konsekvenser förändringarna kan få för läkarna och för olika verksamheter. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det finns ett behov av en rimlig omställningstid till de nya reglerna. Läkarförbundet och SKR är därför överens om att de nya reglerna ska gälla från och med den 1 februari 2024. De nuvarande bestämmelserna gäller fram tills dess.

EU-rätt är överordnad svensk rätt vilket innebär att Sverige är skyldiga att införliva och följa EU-lagstiftningen. Det är alltså inte möjligt att säga nej till att följa EU-lagstiftning, i det här fallet arbetstidsdirektivet. Att fortsätta på de gamla reglerna hade inneburit ett brott mot EU-lagstiftningen. Då hade regeringen tvingats ingripa och lagstifta i frågan i stället. Detta skulle med all sannolikhet innebära regler som var dåligt anpassade till läkarnas arbetstider och Läkarförbundet skulle fått mycket svårt att påverka reglerna framöver.

Undantag vid förläggning av ordinarie arbetstid i schema

Det är möjligt att göra undantag från regeln om 11 timmars dygnsvila i schema, det vill säga vid förläggning av ordinarie arbetstid. Dygnsvilan kan då som lägst förkortas till 9 timmar. Undantaget är planerat.

Situationen kräver förhandling med den lokala läkarföreningen och förutsätter att det finns särskilda skäl samt att det är fråga om verksamhet som har ansvar för liv, hälsa och säkerhet.

Undantag från alternerande förläggning av arbete och vila

Huvudregel vid schemaläggning (planerad arbetstid) är att arbete och vila ska förläggas alternerande, dvs. arbete, vila, arbete, vila och så vidare. Det är möjligt att göra undantag från regeln om alternering av arbete och vila genom att förlägga ordinarie arbetstid och jour intill varandra. Maximal tillåten arbetstid får vara 20 timmar och andelen ordinarie arbetstid får som högst uppgå till 13 timmar. Undantaget är planerat.

Situationen kräver förhandling med den lokala läkarföreningen och förutsätter att det finns särskilda skäl samt att det är fråga om verksamhet som har ansvar för liv, hälsa och säkerhet.

Undantag vid beredskap

Beredskap i sig är inget undantag. Det är störningarna dvs. det aktiva arbetet under beredskap som ses som undantag, eftersom störningarna kan medföra att man inte får sina 11 timmars sammanhängande dygnsvila som är huvudregel. Att tillämpa beredskap i en verksamhet är inte ett undantag som arbetsgivaren behöver förhandla. Däremot ska störningar under beredskap som bryter 11 timmars sammanhängande dygnsvila generera kompenserande vila. Läs mer om kompenserande vila vid olika undantag under rubriken Kompenserande vila.  

(Svaret uppdaterades 2023-11-16)

Undantag vid oförutsedd händelse

En oförutsedd händelse är något som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, påverka eller planera för. Det kan till exempel handla om att det pågår ett arbete som måste slutföras, en olyckshändelse eller oförutsedd frånvaro. Om det är möjligt ska arbetsgivaren överväga andra alternativ som inte innebär en inskränkning av arbetstagarens dygnsvila, exempelvis genom att förskjuta arbetstid, beordra övertid för annan personal alternativt undersöka möjligheten till tillfällig bemanningsförstärkning.

Undantaget är inte planerat. Av förklarliga skäl kräver detta undantag inte förhandling från arbetsgivarens sida.

Undantag längre jourpass än 13 timmar

I en del verksamheter kan det finnas ett behov av jourpass som är längre än huvudregelns 13 timmar. Den totala jourtiden kan då som högst uppgå till 20 timmar och undantaget kräver förhandling med den lokala läkarföreningen. Undantaget är planerat.

Undantag längre ordinarie arbetstid + jour än 20 timmar (genom dispensförfarande)

I vissa särskilda verksamheter som inte klarar av att schemalägga enligt regelverket i kollektivavtalet kan dispens sökas från arbetsgivarens sida till Arbetstidsnämnden. Dispensen avser särskilt kombinationen arbete + jour och möjliggör att arbetspassens totala tid kan förlängas från 20 upp till 24 timmar. Innan det kan ske ska bland annat MBL-förhandling vara genomförd. Läs mer under avsnittet ”Tilläggsöverenskommelse om dispens”.

Undantag från alternering av arbete och vila + oförutsedd händelse

Det kan ibland uppstå situationer där två undantag, närmare bestämt undantaget från alternering av arbete och vila (ordinarie arbetstid och jour intill varandra) och undantaget oförutsedd händelse, behöver kombineras till följd av att något oförutsett inträffar under ett redan långt arbetspass.

En oförutsedd händelse är något som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, påverka eller planera för. Det kan till exempel handla om att det pågår ett arbete som måste slutföras, en olyckshändelse eller oförutsedd frånvaro.

För att få göra undantag från huvudreglerna om 11 timmars dygnsvila och alternerande förläggning av arbete och vila krävs det att det är fråga om verksamhet med bemanning dygnet runt som har ansvar för liv, hälsa och säkerhet samt att det föreligger särskilda skäl för att göra undantag. Majoriteten av de möjliga undantagen kräver förhandling med den lokala arbetstagarorganisationen. Undantag om oförutsedda händelser (inklusive störningar under beredskap) är av förklarliga skäl inte möjligt att förhandla i förväg eftersom det är något som arbetsgivaren inte har kunnat förutse.

Med särskilda skäl menas att arbetsgivaren först ska ha prövat andra möjligheter att bemanna verksamheten, till exempel att stärka bemanningen eller undersöka möjligheten att bemanna med annan arbetstagare vars dygnsvila inte inskränks av arbetet. Arbetsgivaren ska även göra en avvägning mellan verksamhetens behov av bemanning och skyddet mot att arbetstagarens dygnsvila inskränks. Undantag kan endast ske om förutsättningarna för att göra undantag är uppfyllda och ska föregås av en noggrann bedömning av behovet.

Arbetsgivaren bedömer om verksamheten ansvarar för liv, hälsa och säkerhet. Bedömningen av vilka verksamheter eller arbetstagare i verksamheten som omfattas ska göras restriktivt. Det kan exempelvis knappast vara ett helt sjukhus och all personal som omfattas. Ytterst sett kan arbetsgivarens beslut i frågan leda till en prövning i arbetstidsnämnden eller av domstol.

Viktigt att betona är också att det inte räcker med att verksamheten bedöms ansvara för liv, hälsa och säkerhet för att undantagsreglerna ska kunna användas. Det krävs även att det finns särskilda skäl i det enskilda fallet och att det är lämpligt efter en intresseavvägning av individens rätt till minst 11 timmars dygnsvila och verksamhetens behov av att säkra bemanningen.

Om en arbetsgivare önskar att förlägga jourpass och ordinarie arbetstid i anslutning till varandra, förlänga jourpassen eller tillämpa undantag om att gå ner till 9 timmars dygnsvila i en viss verksamhet ska en förhandling (enligt 11 § MBL) först genomföras. Vid förhandlingstillfället ska skälen till arbetsgivarens bedömning av behovet framgå. Det är dock viktigt att arbetsgivaren först prövat alla möjligheter att tillämpa de nya reglerna utan undantag.

Efter att förhandlingen har genomförts kan arbetsgivaren tillämpa undantagen i schemaläggning för enskilda medarbetare. När den förhandlade principen tillämpas i schemaläggning för enskild medarbetare behöver det inte förhandlas med facklig organisation.

Nej. Efter en planerad avvikelse från dygnsvila (enligt mom. 8 a) måste den anställde först ha fått sin kompenserande dygnsvila innan dygnsvilan på nytt kan inskränkas, till exempel på grund av en oförutsedd händelse.

För att kunna tillämpa ett undantag från huvudregeln förutsätts att arbetstiden inte kan förläggas på annat sätt samt att det sker i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet. Det går alltså inte att slentrianmässigt förlägga planerade avvikelser bara för att en MBL-förhandling har genomförts.

Ja, det är det, under förutsättning att arbetsgivaren har prövat alla andra möjligheter att bemanna verksamheten. Användning av planerade undantag från bestämmelser om dygnsvila ska dock årligen följas upp och kan då diskuteras i samverkan mellan parterna på lokal nivå.

Nej, undantag från 11 timmars dygnsvila kan inte tillämpas för att klara den planerade bemanningen under semesterperioden. Semester är inte en oförutsedd händelse.

Det är enligt Specialbestämmelser för läkare (punkt 4 b) möjligt att utöka andelen jourtid till högst 20 timmar under arbetspass som utgör undantag från alterneringen av arbete och vila (dvs. att ett ordinarie arbetstidspass och ett jourpass förläggs intill varandra). För att kunna göra detta behöver samtliga förutsättningar för att kunna tillämpa undantaget i AB § 13 mom. 5 vara uppfyllda, dvs. det ska vara fråga om verksamhet som har ansvar för liv, hälsa och säkerhet samt att det föreligger särskilda skäl för att göra undantag. Dessutom ska det vara nödvändigt utifrån verksamhetens behov att utöka andelen jourtid. Arbetsgivaren ska också begära MBL-förhandling inför ett beslut om att utöka andelen jourtid. Har detta förhandlats samtidigt som förhandling om tillämpning av AB-undantaget behöver arbetsgivaren inte begära en separat MBL-förhandling. Avser arbetsgivaren att införa en förändring som innebär en ökning av andelen jourtid vid ett senare tillfälle ska arbetsgivaren begära MBL-förhandling inför det beslutet.

Om det är nödvändigt utifrån verksamhetens behov kan andelen jourtid utökas till hela den sammanlagda arbetstiden enligt punkt 4 b) i Specialbestämmelser för läkare. Den sammanlagda arbetstidens/arbetspassets längd kan som högst uppgå till totalt 20 timmar (AB § 13 mom. 5). Oavsett andelen jour ska läkarens efterföljande viloperiod utgöra minst lika många timmar som den sammanlagda arbetstiden.

Nej, det är endast jourtiden som kan utökas enligt punkt 4 b) i Specialbestämmelser för läkare. Den ordinarie arbetstiden kan vid undantag från alternering av arbete och vila uppgå till max 13 timmar av den sammanlagda arbetstiden på 20 timmar.

Kompenserande vila är ett nytt begrepp i våra kollektivavtal. Kompenserande vila ska ges då man som arbetstagare inte får sina 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24 timmar. Dygnsvilan kan reduceras till följd av att något oförutsett inträffar alternativt att arbetsgivaren har tillämpat ett planerat undantag från huvudregeln om 11 timmars dygnsvila. Den kompenserande vilan ska förläggas olika beroende på vilket undantag som tillämpas. Läs mer under frågan Hur ska den kompenserande vilan förläggas? 

Den kompenserande vilan ska förläggas olika beroende på vilket undantag som tillämpas.

Undantag vid förläggning av ordinarie arbetstid i schema

Om undantag planeras i schemat och det innebär att den sammanhängande dygnsvilan förkortas (som lägst till 9 timmar) ska den kompenserande vilan motsvara den reducerade vilan samt förläggas till efterföljande dygnsvila och vara sammanhängande

Undantag från alternerande förläggning av arbete och vila

Om undantag görs från alternerande förläggning av arbete och vila, dvs. att arbete och jour förläggs i anslutning till varandra, ska den kompenserande vilan förläggas i direkt anslutning till arbetspassens slut och motsvara den sammanlagda tiden för arbetspassen. Maximal tillåten arbetstid för kombinationen arbete och jour är 20 timmar enligt Allmänna bestämmelser (genom dispens kan vissa särskilda verksamheter ha upp till 24 timmars total arbetstid när det gäller kombinationen arbete + jour). Läs mer under avsnittet om Dispens.

Undantag vid beredskap

Om dygnsvilan på 11 timmars sammanhängande vila inskränks under beredskap har arbetstagaren rätt till kompenserande vila motsvarande den reducerade dygnsvilan. Det är den faktiska tiden för störningen/störningarna som bryter dygnsvilan som ska kompenseras.  

Regelverket skiljer på enstaka beredskapspass och beredskapsperioder (beredskap flera dygn i sträck) när det kommer till den kompenserande vilan. Den kompenserande vilan ska i huvudsak förläggas på samma vis när det gäller dessa, men det finns några skillnader. Vid enstaka beredskapspass ska den kompenserande vilan förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan och vara sammanhängande. Om det av objektiva skäl inte är möjligt att vid enstaka beredskapspass förlägga den kompenserande vilan till efterföljande dygnsvila går det att förlägga vilan längre fram, dock senast inom 14 kalenderdagar.

När det gäller en beredskapsperiod, dvs. beredskap flera dygn i sträck, är det inte möjligt att skjuta på den kompenserande vilan i 14 dagar. Den kompenserande vilan för störningar under hela beredskapsperioden ska förläggas sammanhängande i samband med den därpå följande dygnsvilan efter beredskapsperiodens slut. Det innebär att man vid en beredskapsperiod först tittar på om den sammanhängande dygnsvilan på 11 timmar har brutits eller inte för respektive dygn under perioden. Om den sammanhängande dygnsvilan bryts lägger man samman den faktiska tiden för störningarna som brutit dygnsvilan under respektive dygn.

När på dygnet störningarna sker har således en inverkan på om och hur mycket kompenserande vila som behöver förläggas. Om man exempelvis har störningar i början av arbetspasset men därefter får sina 11 timmars sammanhängande vila så behöver ingen kompenserande vila ges. 

OBS. Om den efterföljande dygnsvilan redan motsvarar 11 timmar ordinarie dygnsvila + tiden för den kompenserande vilan ges ingen ytterligare vila. Kompensationen anses då fullgjord.  

(Svaret uppdaterades 2023-11-16)

Undantag vid oförutsedd händelse

Vid oförutsedd händelse (övertid eller störning under beredskap) ska den kompenserande vilan förläggas till efterföljande dygnsvila och vara sammanhängande. Om det inte möjligt för medarbetaren att få ut kompenserande vila vid efterföljande dygnsvila och det finns objektiva skäl för detta ska det ske inom 14 dagar.

Undantag längre jourpass än 13 timmar

Den kompenserande vilan ska ges i direkt anslutning till arbetspassets slut och ska som minst motsvara den sammanlagda arbetstiden.

Undantag längre ordinarie arbetstid + jour än 20 timmar (genom dispensförfarande)

I vissa särskilda verksamheter som inte klarar av att schemalägga enligt regelverket i kollektivavtalet kan dispens sökas från arbetsgivarens sida till Arbetstidsnämnden. Dispensen avser särskilt kombinationen arbete + jour och möjliggör att arbetspassen totala tid kan förlängas från 20 upp till 24 timmar. Innan det kan ske ska bland annat MBL-förhandling vara genomförd. Läs mer under avsnittet om Dispens.

Den kompenserande vilan ska ges i direkt anslutning till arbetspassens slut och ska som minst motsvara den sammanlagda arbetstiden som ordinarie arbetstid och jour har varat.

Undantag från alternering av arbete och vila + oförutsedd händelse

Det kan ibland uppstå situationer där två undantag, närmare bestämt undantaget från alternering av arbete och vila (rygg-mot-rygg-pass) och undantaget oförutsedd händelse, behöver tillämpas. Situationen ska endast uppstå om arbetsgivaren har vidtagit alla andra åtgärder som står till buds samt att bemanningen inte kan säkras på annat sätt. Sker detta ska arbetstagaren säkras sammanhängande kompenserande vila i direkt anslutning till arbetet. Vilan ska motsvara de sammanlagda arbetspassen längd samt dubbla tiden som den oförutsedda händelsen varade.

Nej, det är olika saker. Kompenserande vila ska man som arbetstagare få när man till följd av ett planerat undantag eller en oförutsedd händelse har fått sin dygnsvila reducerad. Jourkompledighet å andra sidan kom till för att balansera arbetstiden och för att inte komma upp i övertidstak i verksamheter där det finns behov av jour och beredskap utöver ordinarie arbetstid. När jourkompledighet används reduceras den ordinarie arbetstiden, eftersom man är jourkompledig från ordinarie arbetstid i schemat. Läkarförbundet anser att kompenserande vila och jourkompledighet är två separata rättigheter i och med de ändrade och tydligare reglerna kring dygnsvila. 

Med nya skrivningar i AB om beredskap flera dygn i sträck anges att ”kompenserande vila för aktivt arbete ska förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan efter beredskapsperiodens slut”.

Om omfattande störningar inträffar, oavsett om de är korta eller långa, kan situationer uppstå då den kompenserande vilan undantagsvis behöver förläggas tidigare. Detsamma gäller vid enstaka beredskapspass, där den kompenserande vilan behöver läggas ut direkt efter beredskapspassets slut.

Om arbetsgivaren bedömer att den kompenserande vilan, på grund av arbetsmiljöskäl, inte kan vänta till efter beredskapsperiodens slut eller till nästkommande vila, kan den istället förläggas tidigare i beredskapsveckan eller direkt efter beredskapspasset, innan nytt arbete kan påbörjas. När den kompenserande vilan förläggs till ordinarie arbetstid ska inte avdrag på ordinarie lön göras.

Kollektivavtalet anger att om en oförutsedd händelse har inträffat som gör att man inte har fått den dygnsvila man har rätt till och därför behöver få kompenserande vila under ordinarie arbetstid har man rätt att få sin kompenserande vila utan att löneavdrag görs. Läkarförbundets mening är att detta innebär att man som arbetstagare varken ska behöva ta ut jourkomp eller arbeta igen den ordinarie arbetstiden senare. Att inget löneavdrag ska göras är att likställa med att arbetsgivaren bekostar den kompenserande vilan för den oförutsedda händelsen/händelserna. Det som ryms inom oförutsedda händelser är övertid och mertid, aktivt arbete under beredskap och extra jourpass. 

Nej, medarbetaren måste först erhålla kompenserande vila i anslutning till en ordinarie dygnsvila innan arbete kan beordras som innebär att dygnsvilan inskränks på grund av oförutsedd händelse. Arbetsgivaren kan därför behöva fördela beordrat övertidsarbete på fler arbetstagare i dessa fall.

Nej, den ordinarie dygnsvilan ska i sin helhet rymmas inom 24-timmarsperioden men den kompenserande vilan som läggs i anslutning till dygnsvilan behöver inte ligga inom 24-timmarsperioden.

Enligt förbundets avtal är ordinarie arbetstid för läkare måndag-fredag kl 07-21. All annan tid är antingen jour eller beredskap.

• Jour innebär att läkaren är på arbetsplatsen för att vid behov kunna utföra arbete omedelbart. Några begrepp som används i sammanhanget som betyder jour är primärjour och husjour.
• Beredskap har läkaren i hemmet men med möjlighet att snabbt kunna ta sig till sin arbetsplats om behov uppstår (i de fall ett telefonsamtal eller digitalt arbete över dator inte räcker). En inställelsetid ligger normalt inom 30 minuter, men fastställs lokalt. Några begrepp som används i verksamheterna som betyder beredskap är sekundärjour och bakjour.

Arbete under jour och beredskap ska normalt inte innehålla verksamhet som är planerad i förväg.

All jourtid räknas som arbetstid enligt ATL (arbetstidslagen) och kan inte räknas in i dygnsvila. Under beredskap räknas endast aktivt arbete, alltså störningar, som arbetad tid. Övrig tid under beredskap räknas som dygnsvila, däremot kan den inte räknas som veckovila.

Ja, beredskap kan förläggas under dygnsvila. Om det sker ett avbrott i beredskapen för aktivt arbete utgör den tiden ett avbrott i dygnsvilan. Om avbrottet innebär att arbetstagarens förlagda dygnsvila blir kortare än 11 timmar ska kompenserande vila utges. Beredskap kan däremot inte förläggas under veckovila.

Ja, det är möjligt, förutsatt att du får din veckovila.

Om dygnsvilan på 11 timmars sammanhängande vila inskränks under beredskap har arbetstagaren rätt till kompenserande vila motsvarande den reducerade dygnsvilan. Det är den faktiska tiden för störningen/störningarna som bryter dygnsvilan som ska kompenseras.   

Regelverket skiljer på enstaka beredskapspass och beredskapsperioder (beredskap flera dygn i sträck) när det kommer till den kompenserande vilan. Den kompenserande vilan ska i huvudsak förläggas på samma vis när det gäller dessa, men det finns några skillnader. Vid enstaka beredskapspass ska den kompenserande vilan förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan och vara sammanhängande. Om det av objektiva skäl inte är möjligt att vid enstaka beredskapspass förlägga den kompenserande vilan till efterföljande dygnsvila går det att förlägga vilan längre fram, dock senast inom 14 kalenderdagar. 

När det gäller en beredskapsperiod, dvs. beredskap flera dygn i sträck, är det inte möjligt att skjuta på den kompenserande vilan i 14 dagar. Den kompenserande vilan för störningar under hela beredskapsperioden ska förläggas sammanhängande i samband med den därpå följande dygnsvilan efter beredskapsperiodens slut. Det innebär att man vid en beredskapsperiod först tittar på om den sammanhängande dygnsvilan på 11 timmar har brutits eller inte för respektive dygn under perioden. Om den sammanhängande dygnsvilan bryts lägger man samman den faktiska tiden för störningarna som brutit dygnsvilan under respektive dygn. 

När på dygnet störningarna sker har således en inverkan på om och hur mycket kompenserande vila som behöver förläggas. Om man exempelvis har störningar i början av arbetspasset men därefter får sina 11 timmars sammanhängande vila så behöver ingen kompenserande vila ges.  

OBS. Om den efterföljande dygnsvilan redan motsvarar 11 timmar ordinarie dygnsvila + tiden för den kompenserande vilan ges ingen ytterligare vila. Kompensationen anses då fullgjord.   

Nej, du måste först få kompenserande vila för aktivt arbete under beredskapsperiod innan en ny sådan period kan påbörjas.

Med nya skrivningar i AB om beredskap flera dygn i sträck anges att ”kompenserande vila för aktivt arbete ska förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan efter beredskapsperiodens slut”.

Om omfattande störningar inträffar, oavsett om de är korta eller långa, kan situationer uppstå då den kompenserande vilan undantagsvis behöver förläggas tidigare. Detsamma gäller vid enstaka beredskapspass, där den kompenserande vilan behöver läggas ut direkt efter beredskapspassets slut.

Om arbetsgivaren bedömer att den kompenserande vilan, på grund av arbetsmiljöskäl, inte kan vänta till efter beredskapsperiodens slut eller till nästkommande vila, kan den istället förläggas tidigare i beredskapsveckan eller direkt efter beredskapspasset, innan nytt arbete kan påbörjas.

När den kompenserande vilan förläggs till ordinarie arbetstid ska inte avdrag på ordinarie lön göras.

Ja, det gäller beredskap som pågår under mer än 24 timmar i sträck.

Det gäller också beredskap som förläggs mellan arbetspass. Beredskapspassen kan då var för sig vara kortare än 24 timmar.

Exempel 1 

Beredskap fredag kl 17 – söndag kl 08.

Exempel 2 

Måndag: ordinarie arbete kl 08-17. Beredskap kl 17-08 på tisdagen.
Tisdag: ordinarie arbete kl 08-17. Beredskap kl 17-08 på onsdagen.
Onsdag: ordinarie arbete kl 08-17.

Exempel 3 

Måndag: ordinarie arbete kl 07-16. Beredskap kl 16-22.
Tisdag: ordinarie arbete kl 07-16. Beredskap kl 16-22.
Onsdag: ordinarie arbete kl 07-16.

Vid beredskap flera dygn i sträck ska kompenserande vila förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan efter beredskapsperiodens slut. Vid omfattande störningar under beredskap kan, av arbetsmiljöskäl, vilan behöva läggas ut tidigare.

Ändringarna i kollektivavtalet kommer att påverka hur arbetsgivaren ska förlägga arbetstiden. Det som är nytt i och med förändringarna är att du som arbetstagare ska ges kompenserande vila om undantag görs från reglerna om 11 timmars dygnsvila eller alternerande förläggning av arbete och vila. Kravet på kompenserande vila påverkar schemaläggningen och på så vis även din arbetstid. Det kan exempelvis innebära att ditt nästkommande arbetspass börjar senare eftersom du ska ha en utökad dygnsvila om du tvingats arbeta längre på grund av att en oförutsedd händelse inträffat.

Vilka justeringar som behöver göras i förläggningen av arbetstiden kan se mycket olika ut inom olika typer av verksamheter och arbetsplatser och det gäller för arbetsgivaren att hitta en schemaläggning som passar verksamhetens och dess behov.

Dygnsbryt anger tidpunkt för när dygnet inleds, det vill säga när de 24 timmarna ska börja räknas för dygsnvilan.

Dygnsbryt kan förläggas individuellt för varje arbetstagare men det ska vara samma dygnsbryt för arbetstagaren under hela beräkningsperioden (schemaperioden).

Nej, 11 timmars ordinarie dygnsvila ska rymmas inom 24-timmarsperioden men eventuell kompenserande vila kan helt eller delvis vara förlagd under nästkommande 24-timmarsperiod. Den kompenserande vilan måste dock vara sammanhängande med den ordinarie dygnsvilan.

Nej. Dygnsvila och veckovila är två fristående rättigheter. Ordinarie dygns- och veckovila ska inte överlappa varandra i tid.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att du får det skydd som arbetsmiljöregelverket tillskriver. Arbetsgivaren är således skyldig att samordna och hålla koll så att de inte bryter mot viloreglerna när du tar extra pass hos samma arbetsgivare.  

Ett extra pass utgör inte planerad verksamhet och ses därför som en oförutsedd händelse enligt kollektivavtalets bestämmelser. För att kunna ta ett extra pass måste arbetsgivaren ha säkerställt att du inte har någon innestående kompenserande vila, detta eftersom du måste få ut din kompenserande vila för en oförutsedd händelse innan en ny avvikelse kan göras igen. 

Ja, det är möjligt efter att arbetsgivaren har förhandlat med lokala läkarföreningen om behovet av att lägga jour. Läkarnas Specialbestämmelser (jouravtal) ligger kvar som förut.

Ett arbets- eller jourpass kan som huvudregel vara max 13 timmar långt. Detta för att 11 timmars dygnsvila ska erhållas per 24-timmarsperiod. Vid tillämpning av undantag enligt mom. 8 a), dvs. att gå ner till 9 timmars dygnsvila, kan ett arbetspass teoretiskt uppgå till max 15 timmar. Vid tillämpning av undantag enligt mom. 5, dvs. att kombinera arbete och jour, kan sammanlagd tid för två dygn förläggas till 20 timmar under förutsättning att ett pass utgörs av jour och det andra av arbete. Inget av arbetspassen kan som huvudregel var för sig överskrida 13 timmar och tillsammans inte överstiga 20 timmar. Läkarförbundet och SKR har nått en överenskommelse om att det i vissa särskilda verksamheter ska vara möjligt att ha upp till 20 timmars jourtid. Den typen av undantag ska tillämpas mycket restriktivt.

Läkarförbundets ståndpunkt är att det efter en nattjour exempelvis redan ska ligga dygnsvila inplanerat i schemat. Läkare ska inte behöva betala med sin jourkompledighet för att få sin dygns- eller veckovila och inte heller den kompenserande vilan.

Kompenserande vila och jourkompledighet är enligt Läkarförbundet två separata rättigheter. Kompenserande vila ska man som arbetstagare få när man till följd av ett planerat undantag eller en oförutsedd händelse har fått sin dygnsvila reducerad. Jourkompledighet å andra sidan kom till för att balansera arbetstiden och för att inte komma upp i övertidstak i verksamheter där det finns behov av jour och beredskap utöver ordinarie arbetstid. När jourkompledighet används reduceras den ordinarie arbetstiden, eftersom man är jourkompledig från ordinarie arbetstid i schemat.

Om man som individ vill ha ut sin jourkompledighet är det möjligt att komma överens med sin chef och att det då utgör dygnsvila exempelvis, men arbetsgivaren kan inte ensidigt tvinga ut jourkompledigheten. Jourkompledighet kräver en överenskommelse mellan chef och medarbetare.

En del arbetsgivare presenterar individuella överenskommelser där arbetstagarna ombes samtycka till att arbetsgivaren lägger ut jourkompledighet på ett sådant vis att det kan utgöra planerad vila, dvs. dygns- och veckovila samt kompenserande vila vid planerade undantag. Läs mer om detta under Vad innebär en individuell överenskommelse om att jourkompledighet kan utgöra planerad vila?

Reglerna om dygnsvila är skyddslagstiftning. Forskningen stödjer att minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila är en viktig förutsättning för vila, återhämtning, långsiktig hälsa och möjlighet till ett hållbart yrkesliv. Det är alltså ingen valfrihetsfråga utan tvingande lagstiftning.

Läkarförbundet kan tyvärr inte svara på hur respektive individs schema kommer att se ut. Hur det nya regelverket påverkar schemaläggningen ser väldigt olika ut beroende på vilken verksamhet man arbetar i. Mängden jour och beredskap samt hur mycket aktivt arbete som förekommer under beredskap exempelvis har en inverkan. Det är arbetsgivaren som ansvarar för schemaläggningen och bemanningen. Läkarförbundet anser att det är positivt att medlemmar och lokala läkarföreningar är aktiva i arbetet med utveckling av schemaläggning tillsammans med arbetsgivarrepresentanter i syfte att uppnå välfungerande och bra scheman.  

En del arbetsgivare presenterar individuella överenskommelser där arbetstagare ombes samtycka till att arbetsgivaren lägger ut jourkompledighet på ett sådant vis att det kan utgöra planerad vila, dvs. dygns- och veckovila samt kompenserande vila vid planerade undantag (ej oförutsedda händelser). Historiskt sett har hanteringen av jourkompledighet inte fungerat helt korrekt då den på somliga håll i landet har lagts ut ensidigt av arbetsgivaren i syfte att uppnå dygns- eller veckovila. Arbetsgivaren kan inte ensidigt tvinga ur jourkompledighet – det kräver en överenskommelse mellan medarbetare och chef.  

Det är upp till varje individ hur man vill göra i det fall arbetsgivaren presenterar en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren behöver också redogöra för konsekvenserna i schemaläggningen om man inte samtycker till att jourkompledighet läggs ut i syfte att utgöra planerad vila. Överenskommelsen bör endast gälla en schemaperiod i taget och inte tills vidare.  

Överenskommelserna kan fungera som en temporär lösning till dess att centrala parter har diskuterat fram en lösning i frågan.   

Arbetsgivaren är skyldig att följa arbetstidsreglerna även för de arbetstagare som har en så kallad kombinationsanställning/förenad anställning, dvs. där tjänsten är tudelad och förlagd hos både region och stat. Det innebär att regionen och universitetet/högskolan behöver samråda kring schemaläggningen i de olika verksamheterna så att man följer regler om dygns- och veckovila.  

Vad gäller jourkompledighet så kan arbetsgivaren inte begära att ledighet som är intjänad hos regionen ska tas ut på tid då man ska utföra arbete för universitetet. Jourkompledigheten är knuten till arbetet i regionen. Arbetsgivaren kan dessutom inte ensidigt begära att man tar ut jourkompledighet. Läs mer om detta under frågan Behöver jag lägga ut jourkompledighet för att uppnå dygns- och veckovila och/eller kompenserande vila?  

Ja. All personal omfattas av de nya reglerna.

De nya arbetstidsreglerna innebär för många arbetsplatser en stor omställning och arbetsgivarna har en stor utmaning framför sig att med att lösa bemanningen och schemaläggningen enligt de nya reglerna.

Det är därför Läkarförbundet i förhandlingarna med SKR kom överens om att de nya reglerna ska börja tillämpas först den 1 februari 2024. Dessutom har Läkarförbundet också förhandlat fram möjlighet till dispens och undantag i vissa typer av verksamheter där man har sett att det inte är möjligt att kunna efterfölja det nya regelverket.

Läkarförbundets bedömning är att både arbetsgivarna och ansvariga politiker kommer att behöva göra extra satsningar för att få tillämpningen av de nya reglerna att fungera.

Veckovilan ska enligt svensk lag vara 36 timmar under varje period om sju dagar. EU-domstolen har i en dom slagit fast att dygns- och veckovila är två separata rättigheter och att dessa inte kan överlappa varandra. Eftersom EU-rätt ska appliceras på svensk rätt innebär EU-domen enligt Läkarförbundets tolkning att den sammanhängande vilan ska uppgå till 47 timmar (36 veckovila + 11 dygnsvila) i Sverige. Läkarförbundet och SKR har i nuläget olika tolkningar men frågan är aktuell för diskussion i pågående avtalsrörelse.

Ja, det är möjligt. Det framgår av det centrala kollektivavtalet Allmänna bestämmelser § 13 mom. 9 e). Veckovilan får som lägst uppgå till 24 timmar. Det innebär att den sammanhängande vilan måste uppgå till minst 35 timmar (24 timmar veckovila + 11 timmar dygnsvila).

Ja, till följd av en tillfällig avvikelse kan veckovilan på 36 timmar förkortas. Det ska då handla om något som arbetsgivaren inte har kunnat förutse. Bestämmelsen kan exempelvis tillämpas om det uppstår ett behov av övertid, förskjuten arbetstid eller aktivt arbete under beredskap. Veckovilan måste vid dessa situationer uppgå till minst 24 timmar.

Veckovilan ska så långt som möjligt förläggas till veckoslut. Det finns inget krav på att veckovilan måste infalla regelbundet på samma veckodag utan den kan placeras omväxlande i början och i slutet av sjudagarsperioden. Veckovilan för två sjudagarsperioder kan alltså sammanföras om det är nödvändigt utifrån verksamhetens behov. Ur arbetsmiljöhänseende är den regelbundna vilan viktig. 

Nej, beredskap kan inte utgöra veckovila, men däremot dygnsvila.  

Nej, det är inte längre möjligt att träffa lokala avtal om dygnsvila och/eller alternerande vila.

Ja, det är möjligt. Det framgår av det centrala kollektivavtalet Allmänna bestämmelser § 13 mom. 9 e). Veckovilan får som lägst uppgå till 24 timmar. Det innebär att den sammanhängande vilan måste uppgå till minst 35 timmar (24 timmar veckovila + 11 timmar dygnsvila).  

Lokala kollektivavtal som innehåller regleringar om kortare dygnsvila än 11 timmar behöver omförhandlas eller sägas upp. Avtalet upphör inte automatiskt men villkor som strider mot direktivet i avtalet kan förklaras ogiltiga av domstol. I övriga delar kan avtalet ha fortsatt tillämplighet.

Både Arbetstidsrådet och Arbetstidsnämnden är partsammansatta funktioner där Läkarförbundet kommer att finnas med. Arbetstidsrådet ska följa upp hur de ändrade reglerna fungerar och förmedla erfarenheter. Lokala parter kommer att kunna påkalla central partsgemensam konsultation via Arbetstidsrådet för att få stöd när det gäller tillämpning av dygnsviloreglerna.

Arbetstidsnämnden ska pröva övergripande och principiella frågor och tolkningar av de förändrade reglerna. Det är Arbetstidsnämnden som tar emot och fattar beslut om dispenser vid ansökningar om att utöka antal timmar vid arbete ordinarie arbetstid + jourpass till 24 timmar.

Arbetstidsrådet består av nio representanter, varav Läkarförbundet är en av sju från arbetstagarorganisationerna. Arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona har totalt två representanter.

Arbetstidsnämnden består av tre ledamöter – berörd central arbetstagarorganisation är en, SKR/Sobona en och samt en ordförande (utses gemensamt). Nämnden kan tillfälligt utökas om flera centrala arbetstagarorganisationer är berörda.

Dispens innebär att den sammanlagda arbetstiden vid planerad förläggning av ordinarie arbetstid i kombination med jour (enligt förutsättningar i AB § 13 mom. 5) i vissa fall kan få överstiga 20 timmar. Den sammanlagda arbetstiden får dock som högst uppgå till 24 timmar. Efter en sådan arbetstidsförläggning ska kompenserande vila ges i direkt anslutning och minst motsvara den sammanlagda arbetstid som ordinarie arbetstid och jour varat.

Dispens beviljas som längst för 12 månader åt gången.

Läkarförbundet och övriga fackliga organisationer förhandlade fram möjligheten då det det finns vissa verksamheter som inte klarar av att följa regelverket på grund av särskilda omständigheter, till exempel organtransporter via flyg. För att inte riskera patienters liv och hälsa har en överenskommelse om dispens träffats mellan de fackliga organisationerna och SKR/Sobona.

För att kunna bli beviljad dispens är Arbetsgivaren skyldig att uttömma alla möjligheter att bemanna verksamheten i enlighet med reglerna i Allmänna bestämmelser eller aktuell bilaga. Dispens beviljas endast då inga andra rimliga åtgärder är möjliga. Det måste helt enkelt vara nödvändigt att förlägga arbete i kombination med jour längre än 20 timmar för att verksamheten ska kunna upprätthållas. Det kan till exempel handla om enstaka verksamheter i glesbygd och/eller då tillgången på viss specifik kompetens är begränsad och därmed kräver sådan förläggning. Det är strikt verksamhetens behov som styr möjligheten till dispens. Dispensregeln ska tillämpas restriktivt.

En ansökan om dispens förutsätter att:

• arbetsgivaren prövat alla möjligheter att bemanna verksamheten på annat sätt,

• det gäller verksamhet och uppgifter inom området liv, hälsa och säkerhet som inte kan anstå till annat tillfälle,
• arbetsgivaren i det enskilda fallet gjort en intresseavvägning mellan arbetstagarens rätt till 11 timmars dygnsvila och verksamhetens behov av att säkra bemanningen,
• arbetsgivaren genomfört förhandling enligt MBL med berörda fackliga organisationer som fått ta del av underlag för arbetsgivarens bedömning,
• beslut fattats av arbetsgivarens högsta ledning inom organisationen och tillställs Centrala parters arbetstidsnämnd för beslut,
• arbetsgivaren, inför beslut i centrala parters arbetstidsnämnd, kan redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits för att arbetstid enligt kollektivavtal ska kunna förläggas och varför det inte varit möjligt.
• Centrala parters arbetstidsnämnd fattar beslut om att medge dispens

Att förlägga arbetstid i schema som står i strid mot kollektivavtalen innebär ett kollektivavtalsbrott. Det utgör sannolikt även ett brott mot arbetstidslagen och arbetstidsdirektivet som kan innebära utbetalning av skadestånd.

Dispensens syfte är att säkerställa bemanning i särskilt angelägna situationer när inga andra möjligheter att klara bemanningen står till buds. Även om dispens kan medges måste arbetsgivaren vidta åtgärder för att säkerställa att situationer då dispens behövs minskar eller helt undanröjs. Därför beviljas dispens som längst för 12 månader åt gången.