Hoppa till innehåll

Arbetsmiljöproblem

Om du upplever arbetsmiljöproblem på din arbetsplats kan du ta hjälp av våra handfasta råd.

Följande steg är generiska vid arbetsmiljöproblem. Tillsynes enkla men kan bli knepiga beroende på kulturen på arbetsplatsen, tydligheten i tilldelningen av arbetsmiljöuppgifter till chefer, tillgången till skyddsombud etc.

  • Prata med chefen. Beskriv vad du upplever som dåligt eller riskfyllt. Får du inget gehör, så vänd dig till ditt …
  • … skyddsombud. Skyddsombuden är utsedda av facket för att vara arbetstagarnas representanter i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombuden har bra koll på olika arbetsmiljöfaktorer och hur brister i arbetsmiljön ska hanteras.
  • Skyddsombudet pratar med din chef. Når inte heller skyddsombudet gehör hos din chef så får frågan lyftas vidare.
  • Skyddsombudet pratar med huvudskyddsombudet som sitter i skyddskommittén.
  • Skyddskommittén behandlar frågan och ger stöd till din chef att lösa problemet. Om inte det händer eller att frågan bollas vidare från kommittémöte till kommittémöte utan resultat så kan skyddsombudet …
  • … begära åtgärder av arbetsgivaren med stöd av arbetsmiljölagen (en så kallad ”66a-begäran” efter paragrafen i arbetsmiljölagen). Om arbetsgivaren inte gör som skyddsombudet begär eller inte svarar så kan skyddsombudet gå vidare till Arbetsmiljöverket med sin begäran.

Det är den formella hanteringen av arbetsmiljöproblem. Sen finns det naturligtvis ”mellanpunkter” såsom att prata med andra kollegor, lyfta frågan i medarbetarsamtal och på arbetsplatsträffar och klinikmöten, prata med andra chefer osv.

Om arbetsmiljöproblemet beror på arbetsbelastning

Avseende arbetsbelastning finns regelverket i AFS 2015:4 (OSA) utöver de allmänna skyldigheterna om att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön enligt AFS 2001:1 (systematiskt arbetsmiljöarbete).

I OSA-föreskriften gäller framförallt följande paragraf avseende arbetsbelastning:

Arbetsbelastning

9 § Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.

Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

I råden till 9 § står det:

  • Tilldelning av arbetsuppgifter innebär krav i form av en viss arbetsmängd och svårighetsgrad som behöver vägas upp med resurser. Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning vid tilldelningen.
  • Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper är exempel på åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren bör även försäkra sig om att den teknik som används är utformad och anpassad till det arbete som ska utföras.
  • Arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsosam arbetsbelastning omfattar såväl chefer och arbetsledare som andra arbetstagare. Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på höga krav och bristande resurser.
  • Genom att bedriva ett ledarskap som möjliggör regelbunden dialog med arbetstagarna kan tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning uppmärksammas och obalanser rättas till.
  • Det är viktigt att arbetsgivaren inom ramen för sitt arbetsmiljöarbete undersöker och åtgärdar risker kopplade till arbetsbelastning. Arbetsgivaren behöver motverka att arbetsbelastning leder till sjuk­domar och olyckor. Det är väsentligt att identifiera orsakerna bakom arbetsbelastningen för att åtgärderna ska ha effekt. Frågor som rör åtgärder kan även behöva hanteras på en annan nivå eller i en annan del av organisationen. Utöver den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan fysiska, kognitiva och ergonomiska förhållanden bidra till arbetsbelastningen.

För varmt på jobbet?

När det gäller inomhustemperatur finns det inga bestämmelser om hur varmt eller kallt det får vara på arbetsplatsen. Frågan om termiskt klimat regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)

29 § Lokaler som innehåller arbetsplatser eller personalutrymmen ska ha lämpligt termiskt klimat. Klimatet ska vara anpassat till arbetets art, om arbetet är lätt eller tungt och om det är rörligt eller utförs stillasittande.

Om temperaturen i operationssalen är så pass hög så att den opererande läkaren svettas, glasögonen immar igen och hen har svårt att koncentrera sig kan det medföra både arbetsmiljö- och patientsäkerhetsrisker. Klimatet i operationssalen är därmed inte anpassat till arbetets art, enligt föreskriften ovan.

Det är arbetsgivaren som är ansvarig för att kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter efterlevs. Anställda och skyddsombud som vill påverka temperaturen följer även här steg 1-6 enligt ovan.

Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats om temperatur och klimat.

Folkhälsomyndigheten har i sin författningssamling givit ut allmänna råd om temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17). Socialstyrelsen har givit ut en handbok om temperatur inomhus. Bägge dessa dokument kan användas som stöd när det termiska klimatet ska riskbedömas. Företagshälsovården och en arbetsmiljöingenjör bör också anlitas i riskbedömningsarbetet.

Som medlem hjälper vi dig att reda ut frågor som rör exempelvis arbetsmiljöproblem. Kontakta vår medlemsrådgivning, 08-790 35 10

Kontakta medlemsrådgivningen

För fackliga och juridiska frågor
08–790 35 10

Ordinarie öppettider:
måndag–torsdag 9.00–17.00
fredag 9.00–13.00

Skicka e-post

medlemsradgivningen@slf.se

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Trygghet på jobbet
  2. Unika försäkringar
  3. Lönestatistik för läkare