Studierektor

Vad krävs för att bli studierektor?

Du behöver vara specialistläkare och ha genomgått relevant handledarutbildning för studierektorsuppdraget. Därtill kan eventuella lokala riktlinjer tillkomma. Vanligen är personen överläkare med ett stort engagemang och intresse för utbildningsfrågor.

Studierektorsuppdraget

Studierektorsuppdraget kan se olika ut beroende på om det gäller en klinik, ett sjukhus, ett primärvårdsområde, en region eller flera regioner. Den övergripande studierektorn, som kan arbeta klinik-, regions- eller specialitetsövergripande, samordnar ofta AT-, BT- och ST-utbildningen på en övergripande nivå. Det är vanligt förekommande bland ST-studierektorer. I många fall har man också en egen budget för uppdraget och därmed ett budgetansvar. Uppdraget som övergripande studierektor är i de flesta fall mer omfattande än andra studierektorsuppdrag.

Att vara studierektor är i de flesta fall ett deltidsuppdrag om 20–30 procent av en heltidstjänst. Hälften av studierektorerna ansvarar idag för fler än 15 utbildningsläkare. Det är vanligt att studierektorn ansvarar för utbildningsläkare både på den egna kliniken och på andra enheter.

AT-studierektor

Studierektorer för AT-läkare arbetar ofta med detaljerad planering av allmäntjänstgöringen tillsammans med den enskilde AT-läkaren, övergripande planering av hela verksamhetens allmäntjänstgöring och introduktionsprogram samt stöd till AT-läkargruppen och handledarna.

BT/ST-studierektor

I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:8 och HSLF-FS 2021:8) anges att studierektorn för specialiseringstjänstgöringen ska samordna den interna och externa utbildningen för BT- eller ST-läkarna. Studierektorn bör vidare utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare, BT-läkare eller ST-läkare. I studierektorns arbetsuppgifter bör också ingå att utarbeta introduktionsprogram för BT- eller ST-läkarna. Studierektorn ska även ta del av de kontinuerliga bedömningar som handledaren gör av BT- eller ST-läkarens kompetensutveckling.

Detta innebär att en studierektor arbetar både på verksamhets-, grupp- och individnivå. Studierektorn leder vanligen handledarkollegiet, ger stöd till handledarna samt tillser att handledarna har de nödvändiga förutsättningarna för att ge en god handledning. Studierektorn är ofta den som ansvarar för att BT-eller ST-utbildningen genomförs i linje med gällande föreskrift och målbeskrivning.

Studierektorn ger stöd till BT- eller ST-läkargruppen och vid behov även till enskilda BT- eller ST-läkare. Det är vanligt att det är studierektorn som upprättar det individuella utbildningsprogrammet (IUP) tillsammans med BT- eller ST-läkaren i samråd med verksamhetschefen och huvudhandledaren. Studierektorn ska således stå för den långsiktiga planeringen tillsammans med BT- eller ST-läkaren.

Vidare är det ofta studierektorn som initierar SPUR-inspektioner vid de utbildande hemmaklinikerna och har även tät kontakt med de verksamheter där sidotjänstgöring sker avseende övergripande planering och kvalitetssäkring.

Rekommendationer

Läkarförbundet har utarbetat följande rekommendationer för att förstärka och tydliggöra studierektorsrollen:

• Studierektorn behöver få tillräckligt med tid avsatt för att klara studierektorsuppdraget under ordinarie arbetstid och för att trygga en hög kvalitet i läkarnas allmäntjänstgöring, bastjänstgöring och specialiseringstjänstgöring. I de flesta fall innebär det att arbetsgivarna behöver öka studierektorernas avsatta tid för uppdraget.
• Arbetsgivarna behöver se till att det finns tydliga och uppdaterade uppdragsbeskrivningar för studierektorerna.
• Arbetsgivarna behöver se till att det finns en tydlig och uppdaterad ersättningspolicy för studierektorsuppdraget. Ersättningen bör ges individuellt och föregås av en löneförhandling.
• Att besitta kompetensen för och att inneha en studierektorsroll ska ses som meriterande vid lönesättning, ansökan om en ny tjänst eller befordran.
• Förståelsen för och stödet till studierektorsrollen från chefer och ledning inom vården behöver öka.
• Ansvariga politiker och tjänstemän behöver öka sin förståelse för hälso- och sjukvårdens utbildningsuppdrag. Det innebär bland annat att alla vårdgivare behöver delta i utbildningen av läkare på anmodan av sjukvårdshuvudmannen.

Vid tillsättning av studierektor bör detta klargöras:

• Placering i organisation
• Uppdragets omfattning i % av heltidsanställning
• Uppdragets varaktighet (tillsvidare/visstid)
• Uppsägningstid
• Arbetsbeskrivning
• Befogenheter och mandat för uppdraget
• Ekonomisk ersättning efter individuell löneförhandling
• Budget för uppdraget
• Specifikation av administrativt stöd
• Rutiner för återkoppling till ledningsgrupp