Föreskrifter om arbetsanpassning

Stockholm, 28 september 2018

Till: Arbetsmiljöverket

GEM 2018/0221

Sveriges läkarförbund har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Vi ställer oss i grunden positiva till förslagen i remissen men vi har vissa frågeställningar som vi särskilt vill lyfta.

§4 Definitioner
Det är oklart hur tillfälligt respektive varaktigt nedsatt arbetsförmåga definieras i paragrafen.
Arbetsanpassning vid sjukskrivning kräver ofta en lång rad av utvärderingar och justeringar i nära samverkan mellan arbetsgivare och experter i arbetsrehabilitering. Arbetsförmåga sett mot alla arbeten och realistisk varaktighet i arbete av betydelse hos arbetsgivare tas med i beaktande med utgångspunkt från arbetsmiljölagstiftning, sjukförsäkringens ramar och arbetstagarens förutsättningar.

§7 Arbetsanpassning
Enligt konsekvensutredningen punkt 2 stycke 1 lyfts att gällande föreskrifter inte besvarar frågan om hur mycket arbetsgivaren är skyldig att anpassa och rehabilitera. Med utgångspunkt från rollen som expertkonsult till arbetsgivare i frågor om anpassning och rehabilitering är omfattningen av anpassning inte specificerad till sådan grad att den föreslagna revideringen utgör så mycket tydligare stöd än gällande föreskrift. Omfattning berörs med att arbetsanpassning inte behöver vara större än att den är proportionell mot den arbetsinsats arbetstagande förväntas kunna utföra efter genomförd arbetsanpassning. Detta är svårtolkat. Är t ex kraven avseende anpassningens omfattning samma vid tillfällig respektive varaktigt nedsatt arbetsförmåga?
Osäkerhet kring omfattningen av arbetsgivarens ansvar vid arbetsanpassning går framförallt ut över arbetstagaren. Att driva ett ärende till Arbetsdomstolen för att ytterst pröva omfattningen av arbetsgivarens ansvar innebär en slitsam process för individer som redan befinner sig i ett utsatt läge p.g.a. sjukdom, ohälsa eller nedsatt arbetsförmåga. Dessa processer riskerar att inverka negativt på den enskildes förutsättningar till arbetsåtergång.
Vi anser också att arbetsplatsnära åtgärder har betydelse för att påskynda återgång vid sjukskrivning. Det är en brist på användbara markörer för utvärdering av insatser under sjukskrivning, inte minst avseende insatser på arbetsplatsen. Det återspeglas t ex i Försäkringskassans och Socialstyrelsens rapport ”Sjukskrivningspraxis och sjukskrivningsmönster, skillnader i vårdens arbete” där arbetsplatsnära insatser inte berörs som viktig faktor att belysa vid förslag på mått av sjukförsäkringens utfall. Förekomst av dokumentation kan i förlängningen vara ett mått vid utvärdering av sjukskrivningsprocess.

Ytterligare synpunkter
För att kunna uppfylla Arbetsmiljöverkets mål att förebygga sjukfrånvaro hade det varit önskvärt att en revidering av de nu gällande föreskrifterna även lyft frågor kring organisation och ledarskap.

Ett detaljerat regelverk kan leda till krav på, och ökad arbetsbelastning, för de läkare som ska skriva intyg för återanpassning. Det är av stor vikt att intygsskrivande läkare får tillräckliga resurser från arbetsgivaren för att kunna utföra sitt uppdrag på ett tillfredställande sätt.

Med vänlig hälsning SVERIGES LÄKARFÖRBUND

Marina Tuutma
Ordförande i Arbetslivsgruppen

Nilofar Gol
Arbetsliv och juridik

Söker du äldre remisser?