Regeringen presenterade idag en lagrådsremiss för primärvården, vårdcentraler och hälsocentraler. Sveriges läkarförbund ger både ris och ros. Vi hade velat se fler och skarpare förslag, exempelvis en lag om listning på fast läkare och inte på vårdcentral. Risken är att lagförslaget blir tandlöst om målet med ökat antal listade på fast läkare inte följs av lagstiftning och ekonomiska incitament. Det blir då fritt valt arbete för regionerna. Av erfarenhet vet vi att utan pengar händer ingenting. Så här långt är arbetet med att ställa om vården till en god och nära vård närmast ett fiasko.
– Vi vill inte se listning på utförare det vill säga vårdcentral, vilket är regeringens förslag. Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.
– Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring, säger Sofia Rydgren Stale.
Det är viktigt att hela befolkningen listar sig. Annars blir stora grupper utan en egen vald fast läkare. Därför välkomnar vi regeringens ambitioner att 55 procent av Sveriges befolkning ska ha en fast läkare 2022. Och att 80 procent på äldreboende ska ha det. Nu finns det äntligen ett mål, även om det kunde ha varit högre. Regeringen har ändå hörsammat delar av Läkarförbundets krav och lösningar. Men utan en lagstiftning och pengar för en fastläkarreform riskerar dessa ambitioner att inte kunna uppfyllas.
– Sverige är fortsatt sämst i klassen vad gäller tillgänglighet till och kontinuitet i hälso- och sjukvården. I många europeiska länder är så gott som 100 procent listade på en läkare, säger Marina Tuutma, andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen.
Utvecklingen i Sverige går snarast bakåt. Endast en fjärdedel av svenskarna har en fast läkare idag. Det framkommer av både av en undersökning gjord av Vård- och omsorgsanalys och Läkarförbundets Novusundersökning.
– Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är inte hållbart! Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler, säger Marina Tuutma.
För att det ska bli förändring ska hända behövs:
- mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare
- statligt finansierade utbildningstjänster
- en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.
- ett listningstak för hur många patienter som ska listas på varje läkare.
- incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen
Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdspolitik, företagande och ledarskap.
– Vi har under många år påtalat att det måste ske en rejäl satsning på primärvården för att vi ska få en god arbetsmiljö för läkare och en god, säker och trygg vård med ökad tillgänglighet och kontinuitet för hela befolkningen, säger hon.
Enligt Ekot har 12 av Sveriges 21 regioner ont om vårdcentralsläkare, enligt uppgifter från Socialstyrelsen.
Läkarförbundet vill att de privata vårdgivarna nyttjas bättre. En stor del av primärvården drivs i privat regi och således måste även dessa vårdgivare vara med och bidra till att fler utbilda.
Kompetens inom glesbygdsmedicin kan stärkas genom att inrätta fler ST-tjänster i allmänmedicin med inriktning glesbygdsmedicin.
Specialistläkare som har genomgått ST i allmänmedicin med inriktning glesbygdsmedicin tenderar att i stor utsträckning bosätta sig och arbeta på tjänstgöringsorten.
Sverige sticker ut med en låg andel specialister i allmänmedicin, 15 procent av hela läkarkåren. Det placerar oss bland de fem länder med lägst andel specialister i allmänmedicin i hela OECD.
Nu sjunker också den andel av befolkningen som har en fast läkare i primärvården. År 2016 uppgav 42 procent att de hade en fast läkare. 2019 var det endast 26 procent som hade en fast läkarkontakt samt annan fast kontakt.
Bland dem med många sjukdomar saknar cirka 60 procent en fast läkare! Efter flera år av reformarbete går alltså utvecklingen bakåt. Enligt Vårdanalys senaste rapport finns det ”inga tecken på förbättringar”. I många europeiska länder är hela befolkningen listade på en fast läkare som har ett rimligt antal patienter.
– Den nationella primärvårdsreform med en god och nära vård som de flesta riksdagspartier vill se är omöjlig att genomföra utan tillräckligt med specialister i allmänmedicin, säger Sofia Rydgren Stale.