– Att så pass många läkare inte vågar framföra kritik är oacceptabelt och ohållbart. Det är tydligt att detta inte handlar om enskilda individers personliga egenskaper, utan om vilken kultur det finns i vården idag. Ingen ska behöva vara rädd för repressalier när man framför kritik. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetsmiljön och arbetsklimatet på arbetsplatsen är tillåtande för kritik, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund.
Flera av fritextsvaren i enkäten vittnar om uppgivenhet. När medarbetare och chefer inte vågar framföra kritik och presentera förbättringsförslag kan vården inte utvecklas.
– Vi ser till exempel att läkare som är tidigt i sin karriär är mer försiktiga med att framföra kritik. En av orsakerna är att man befinner sig i beroendeställning gentemot arbetsgivaren då den stora bristen på AT- och ST-tjänster medför hård konkurrens om tjänsterna. Det finns en rädsla för att hindras i karriären om man framför kritik. Därför behöver regionerna tillsätta fler AT-tjänster och staten behöveröverta ansvaret för att dimensionera och samordna detta.
– Arbetsmiljöarbetet måste bli en prioriterad fråga. Verksamheterna behöver sätta mål för sitt arbetsmiljöarbete och arbeta systematiskt och förebyggandeför att uppnå dem.Vi kräver fortsatt en kriskommissionför vårdens arbetsmiljö. Det är dags att lyssna på professionen, avslutar Sofia Rydgren Stale.
Exempel på resultat från rapporten Tystnadskultur – Arbetsmiljöenkäten 2022:
- Drygt 1 av 6 läkare uppger att de inte vågar framföra kritik till ledningen
- 1 av 3 läkaresom befinner sig tidigt i karriären uppger att man inte vågar framföra kritik till ledningen
- I Stockholm är det värst, bara 2 av 5 läkare vågar fullt ut framföra kritik
- Bara 1 av 3 kardiologer vågar fullt ut framföra kritik
- Kvinnor mer drabbade av tystnadskultur än män
Bakgrund: Enkäten skickades våren 2022 till samtliga medlemmar, yrkesverksamma i hälso- och sjukvården, det vill säga 37 521 personer. 15 901 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent. Svarsfrekvensen var ungefär den samma i alla lokalföreningar/regioner.
Rapporten innehåller även siffror uppdelad på regionerna.
– Siffrorna bekräftar de signaler vi får från våra medlemmar, på enskilda arbetsplatser kan situationen vara betydligt mer problematisk än vad genomsnittet visar, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund.
Enkäten visar bland annat att:
- 1 av 5 läkare överväger att lämna läkaryrket helt på grund av hög arbetsbelastning.
- Nästan 1 av 3 underläkare funderar på att lämna yrket.
- 1 av 4 i primärvården överväger att lämna yrket.
- 1 av 4 läkare som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och akutsjukvård överväger att lämna yrket.
- 1 av 2 läkare som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och akutsjukvård funderar på att byta arbetsplats.
Bakgrund: Enkäten skickades våren 2022 till samtliga medlemmar yrkesverksamma i hälso- och sjukvården, det vill säga 37 521 personer. 15 901 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent. Svarsfrekvensen var på ett ungefär samma i alla lokalföreningar/regioner. I denna fråga var flera val möjligt.
Rapporten bifogas.
Situationen i vården har blivit ohållbar. Hundratusentals svenskar väntar på operation och vårdbesök. Många av hälso- och sjukvårdens medarbetare är på gränsen till utmattning. Vi vill inte bara ha applåder – vi vill ha krafttag för en bättre arbetsmiljö innan det är för sent. Om vi blir sjuka kan vi inte hjälpa dig att bli frisk.
Nu måste politikerna införa en kriskommission för vården, ordna fler vårdplatser med kollegor med rätt kompetens och säkra en hållbar arbetsmiljö dit fler söker sig – och vill stanna. Skriv under du också – vårda vården så att vi kan vårda dig.
Valrörelsen pågår och hälso- och sjukvården är väljarnas viktigaste fråga. Nu har politikerna chansen att visa handlingskraft för att säkra en hållbar arbetsmiljö, dit fler söker sig och där fler vill stanna!
#Vårdavården-uppropets krav:
- Arbetsgivarna måste göra stora förbättringar i vår dåliga arbetsmiljö
- Fler vårdplatser – rätt kompetens på rätt plats
- Kriskommission för vårdens arbetsmiljö
– Bristen på vårdplatser skapar en enorm press på läkare men också andra yrkesgrupper i vården, så fler vårdplatser skulle förbättra arbetsmiljön och ge oss bättre möjligheter till att ge en bra vård. Nu söker vi allmänhetens stöd för att bli lyssnade på, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale
Namninsamlingen kommer under våren att överlämnas till partiledarna eller representanter för samtliga riksdagspartier samt till Sveriges kommuner och Regioner i egenskap av arbetsgivarorganisation och största arbetsgivare för våra medlemmar.
Bakom Vårda vården står följande professions- och fackförbund: Vårdförbundet, Läkarförbundet, Kommunal, SRAT, Akademikerförbundet SSR, Fysioterapeuterna, Arbetsterapeuterna, Psykologförbundet, Vision, Barnmorskeförbundet, Logopedförbundet, Audionomerna och HälsoAkademikerna.
Regeringen presenterade idag en lagrådsremiss för primärvården, vårdcentraler och hälsocentraler. Sveriges läkarförbund ger både ris och ros. Vi hade velat se fler och skarpare förslag, exempelvis en lag om listning på fast läkare och inte på vårdcentral. Risken är att lagförslaget blir tandlöst om målet med ökat antal listade på fast läkare inte följs av lagstiftning och ekonomiska incitament. Det blir då fritt valt arbete för regionerna. Av erfarenhet vet vi att utan pengar händer ingenting. Så här långt är arbetet med att ställa om vården till en god och nära vård närmast ett fiasko.
– Vi vill inte se listning på utförare det vill säga vårdcentral, vilket är regeringens förslag. Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.
– Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring, säger Sofia Rydgren Stale.
Det är viktigt att hela befolkningen listar sig. Annars blir stora grupper utan en egen vald fast läkare. Därför välkomnar vi regeringens ambitioner att 55 procent av Sveriges befolkning ska ha en fast läkare 2022. Och att 80 procent på äldreboende ska ha det. Nu finns det äntligen ett mål, även om det kunde ha varit högre. Regeringen har ändå hörsammat delar av Läkarförbundets krav och lösningar. Men utan en lagstiftning och pengar för en fastläkarreform riskerar dessa ambitioner att inte kunna uppfyllas.
– Sverige är fortsatt sämst i klassen vad gäller tillgänglighet till och kontinuitet i hälso- och sjukvården. I många europeiska länder är så gott som 100 procent listade på en läkare, säger Marina Tuutma, andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen.
Utvecklingen i Sverige går snarast bakåt. Endast en fjärdedel av svenskarna har en fast läkare idag. Det framkommer av både av en undersökning gjord av Vård- och omsorgsanalys och Läkarförbundets Novusundersökning.
– Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är inte hållbart! Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler, säger Marina Tuutma.
För att det ska bli förändring ska hända behövs:
- mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare
- statligt finansierade utbildningstjänster
- en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.
- ett listningstak för hur många patienter som ska listas på varje läkare.
- incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen
Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdspolitik, företagande och ledarskap.
Regeringen har föreslagit att ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för vaccininköp och vaccinering och att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs regionerna för att ersätta vårdkostnader för uppskjuten vård och för vård av patienter med covid-19. För att möta behovet av fortsatt storskalig testning och smittspårning har regeringen föreslagit att ytterligare 1,65 miljarder kronor tillförs.
Men nu visar det sig att regionerna inte har använt de enorma summor som tidigare tillförts under pandemin. Staten har betalat ut 21 extra miljarder i generella statsbidrag. Utöver det fick regionerna stora summor för att täcka coronarelaterade merkostnader inom vård och omsorg.
Under ett år då vården varit under ett extremt tryck och tvingades ställa om för att klara coronapandemin har landets 21 regioner nu ett totalt överskott på 19,3 miljarder kronor.
För att få en bild, om än en grov sådan, av vad drygt 19 miljarder kronor motsvarar har vi tre exempel:
- Sverige skulle kunna tredubbla det antal operationer som gjordes under hela 2019.
- För en mindre del av överskottet kan vi få fler specialister i allmänmedicin och en fast namngiven läkare för hela befolkningen i hela landet. Pandemin har visat att det inte minst i äldrevården behövs ökad medicinsk kunskap och fler läkare.
- Överskotten gör det tydligt att varsel och nedskärningar i vården bör upphöra.
Om vi räknar på vad det skulle kosta för regionerna att komma upp till en läkare per 1 500 invånare (vilket innebär 67 läkare per 100 000 invånare) är kostnaden för Västra Götalandsregionen exempelvis 92 miljoner kronor, Region Skåne 7 miljoner, Västernorrland 39 miljoner, Sörmland 30 miljoner och 21 miljoner för Region Norrbotten.
– Nu måste det bli verkstad. Det finns inga ursäkter längre. Vi har ett antal bra utredningar i ryggen. Vi har väl utformade efterlängtade reformer. Det finns pengar i regionerna. När ska något börja hända? undrar Sofia Rydgren Stale.