Hoppa till innehåll

Rapport Forskande läkare 2022 

I slutändan drabbar det patienterna när vården inte utvecklas och moderniseras i den takt som skulle vara möjlig. För att ge bästa möjliga vård lång sikt behövs bättre villkor för forskande läkare. Forskning ska inte behöva bedrivas på fritiden, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundets rapport “forskande läkares villkor” visar att nästan var tredje läkare som har forskning i sitt anställningskontrakt, eller förenad anställning, inte kan kombinera klinisk tjänstgöring med forskning i den utsträckning som utlovats. Nästan hälften är med om att deras forskningstid dras in på grund av bemanningsproblem på arbetsplatsen. 

Vi har frågat läkare som inte har forskning i sitt avtal men som forskar hur de finansierar forskningen. Mer än en tredjedel, 35 procent, svarar att de forskar på sin fritid. 

– Förutsättningarna för att forska tidigt i karriären behöver bli bättre. Vi ser tydligt att yngre läkare är mest intresserade av forskning men inte ges möjligheten. Varje region behöver erbjuda forskartjänster för ST-läkare i alla specialiteter. Det behöver även ges möjligheter till forskning inom ramen för AT och BT-tjänster, säger Shadi Ghorbani, ordförande i Sveriges yngre läkares förening (SYLF). 

Läkarförbundet har konkreta förslag för en forskningspolitik som möter behoven:

  1.  Staten måste tydliggöra och följa upp regionernas forskningsansvar som obligatorisk del av hela hälso- och sjukvården. 
  2. Satsa på forskningsintresserade läkarstudenter och yngre läkare för att säkerställa återväxten av forskande läkare. 
  3. Förbättra förutsättningarna att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet. Regeringen kan i förhandlingar med regionerna ställa krav på att: 
    • Fler ska kunna forska samtidigt som de har allmäntjänstgöring, AT. Det ska också gå att forska inom ramen för den nya bastjänstgöringen. 
    • Regionerna ska erbjuda forskar-ST (specialiseringstjänstgöring) inom alla specialiteter. 
    • Fler särskilda anställningar ska införas för forskarutbildade läkareså att de kan kombinera forskning och kliniskt arbete. 
  4. Hög kompetens ska löna sig och anställningsvillkoren ska vara goda.

Fakta om Läkarförbundets rapport och undersökning 

Det är första gången Läkarförbundet gör en undersökning om medlemmarnas forskning. Svarsfrekvensen var 47 procent. Enkäten är ett samarbete mellan Sveriges läkarförbund och Sveriges yngre läkares förening (SYLF).

Rapporten Forskande läkares villkor hittar du i Läkarförbundets pressrum samt här:
Rapport Forskande läkare 2022

Regeringen presenterar en gång per mandatperiod inriktningen för svensk forskningspolitik. Propositionens innehåll är viktig för läkares möjligheter att utveckla vården.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är positiv till vissa av förslagen men saknar långsiktiga satsningar då de förslag propositionen lägger inte löser de strukturella utmaningar som forskningen står inför. Trygga villkor för forskare och att göra forskningen till en mer attraktiv karriärväg tas inte på allvar. Det är bra att universitetskanslersämbetet (UKÄ) får i uppdrag att titta på hur karriärvägar och meriteringssystem kan stärkas. Vi kommer att följa vad detta leder till. Det handlar både om att locka fler yngre läkare till forskningen men också om att ge bättre möjligheter att kombinera forskning med kliniskt arbete både på sjukhus och i primärvården.

  • -Vi saknar fortsatt ökade möjligheter till forskning under läkarnas utbildning. Att få möjlighet till forskning tidigt skulle stärka den svenska vården. Det måste bli enklare att forska, säger Sofia Rydgren Stale.

Att bedriva forskning måste vara en del av sjukvårdens grunduppdrag. Vi ser däremot att detta allt för ofta får stå tillbaka när annat prioriteras. Vi vill se mer tid för forskning i fler läkartjänster på sjukhusen och i primärvården. De stora sjukdomarna behandlas i allt större utsträckning inom primärvården, forskningen där måste stärkas. Läkarförbundet hade hoppats på tydliga skrivningar om samarbete mellan universitetssjukhusen och primärvården. Att psykisk hälsa blir ett nytt särskilt prioriterat område i forskningen är bra.

– Dagens sjukvård är gårdagens forskning. Äntligen görs en satsning på patientnära forskning. Mer forskningspengar behövs för att utveckla vården i primärvården där de flesta patienterna och stora folksjukdomarna behandlas, säger Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundet är positivt till de 100 miljoner om året som regeringen föreslår ska gå till pandemi- och virusforskning. Det är viktigt att forskningen stärks också långsiktigt, bortom pandemin.

–  Att forskningsmedlen mot antibiotikaresistens utökas är mycket positivt. Antibiotikaresistens är en av samhällets största långsiktiga utmaningar. Om vi inte minskar antibiotikaresistensen så riskerar många sjukdomar vi idag enkelt kan bota att bli livshotande igen, säger Sofia Rydgren Stale.

Förslagen är i sig lovvärda men för att vara en forskningsproposition är den inte särskilt innovativ och löser inte de utmaningar som forskningen står inför. Vi hade förväntat oss ett större omtag.

Läkarförbundet har ställt ett antal krav på regeringens forskningspolitik inför propositionen:

1.Öka förutsättningarna för att delta i forskning på läkarnas grundutbildning.

2.Särskilda satsningar på yngre forskare.

3.Bättre förutsättningar att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet.

4.Tydliggör sjukvårdens ansvar för den kliniska forskningen.

5.Förstärkt finansiering av patientnära forskning.

6.Ökade resurser till de prövarinitierade kliniska studierna.

7.Ökade basanslag till universiteten.

8.Ökad rörlighet mellan hälso- och sjukvård, akademi, och näringsliv.