Hoppa till innehåll

Nu uppmanar Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet regeringen att i enlighet med praxis agera på tillkännagivandet.

– Vi i Svenska Läkaresällskapet har utrett regleringsfrågan och landat i slutsatsen att det behövs ett förtydligande av gällande rätt kring vårdgivarens ansvar. Därför uppmanar vi nu regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över hur vårdgivarens ansvar kan förtydligas i nuvarande ledningsföreskrifter. Vi vill dessutom att regeringen ger IVO i uppdrag att utreda hur tillsynen kan stärkas, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

– Sedan 2004 har antalet externa fortbildningsdagar för våra medlemmar närapå halverats. I vissa regioner och inom vissa specialiteter är fortbildningen som läkarna får nere på oacceptabelt låga nivåer. Regeringen menar att arbetsgivarna har ett ansvar, men när ansvaret inte är tydligt reglerat är det enkelt för arbetsgivarna att smita undan, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund.

Både Tobias Alvén och Sofia Rydgren Stale betonar att frågan om läkares fortbildning i slutänden är en fråga om patientsäkerhet.

Läs mer här:

Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbunds brev till socialminister Lena Hallengren (Bifogas)

Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m. Socialutskottets betänkande 2021/22: SoU14 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/kompetensforsorjning-inom-halso–och-sjukvarden-m_H901SoU14

Reglering som stöd för läkares fortbildning. Svenska Läkaresällskapet 2022
https://www.sls.se/globalassets/sls/dokument/sls-rapport-reglering-som-stod-for-lakares-fortbildning-2022_rattesle_sid11_p3_4_2022-02-18.pdf

Fortbildningsenkät 2020, Sveriges Läkarförbund
https://slf.se/app/uploads/2021/03/fortbildningsenkat-2020-1.pdf

 

Drygt 80 procent av de tillfrågade läkarna uppger att möjligheterna till fortbildning har minskat drastiskt under pandemin, enligt en stor undersökning som genomförts av Sveriges läkarförbund. 

Undersökningen visar dessutom att möjligheterna till fortbildningen är nedåtgående över lång tid. Under pandemin har det varit särskilt illa eftersom nästan all fortbildning har upphört. Det innebär i praktiken att läkare inte getts möjlighet att läsa in sig tillräckligt på covid-19 och långtidscovid vilket kan leda till kunskapsbrist. Läkarförbundet kräver att regeringen fattar beslut om att göra rätten till fortbildning för läkare obligatorisk.

– Vi har en fortbildningskris i läkarkåren. Det finns ett stort uppdämt behov av att satsa på fortbildning av läkare under 2021 och framåt om vården ska kunna utvecklas och förbättras, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Fortbildning är avgörande för att läkare ska vara uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna och forskningsframstegen inom sitt område. Läkarförbundet konstaterar att fortbildning allt för ofta prioriteras bort, både under pandemin och före Covid-19, på grund av ett pressat läge i svensk hälso- och sjukvård. Antalet fortbildningsdagar minskar år för år, närmare en halvering sedan 2005.

Läkarförbundet genomför återkommande en enkätundersökning om läkares fortbildning. I år har 1 145 specialistläkare svarat på frågor om deras möjlighet till fortbildning. Undersökningen visar att det redan före pandemin fanns stora brister. Istället för att antalet fortbildningsdagar ökar uppemot de tio dagar som Läkarförbundet anser är en rimlig miniminivå minskar antalet dagar år för år. 2005 var det 9,1 dagar i extern fortbildning vilket kan jämföras med 7,1 dagar 2012 och 5,3 dagar 2019. 

–  Rätten till fortbildning måste regleras av staten. Det handlar i grunden om att kunna ge patienterna bästa tillgängliga vård. Utan fortbildning blir vården sämre, säger Sofia Rydgren Stale.

Stora regionala skillnader
På Gotland hade läkarna sju dagars extern fortbildning under 2019, medan genomsnittet i Jämtland är knappt två dagar.

I primärvården är det tydligt att fortbildningen behöver stärkas. Regionerna brister i sitt ansvar när det gäller att ställa tydliga krav på vårdgivarna inom primärvården för specialistläkarnas fortbildning. Endast åtta av 21 regioner ställer krav på att det ska finnas en individuell fortbildningsplan. Bara sex av 21 regioner har specificerat mängden fortbildning. Endast sex av 21 regioner har en kvalitetsindikator för fortbildning i deras uppföljning av vården. 

–  Staten måste ta ett större ansvar för att se till att Sverige inte halkar efter. De partier som har ambitionen att vården ska vara i världsklass måste också garantera förutsättningarna. Nu är det som att regionerna är 21 självstyrande länder och det går ut över patienterna, säger Sofia Rydgren Stale

Brister i vardagen
Undersökningen belyser även brister i intern fortbildning och för läkarnas självstudier för att hålla sig à jour med de senaste behandlingsmetoderna. Läkarförbundet rekommenderar en halv dag i veckan i löpande fortbildning för specialistläkare. Resultatet i undersökningen visar att 1,9 timmar i veckan läggs på egen fortbildning och 1,1 timmar på intern fortbildning på arbetsplatsen. Bara 36 procent av läkarna hade en plan för fortbildning och endast 15 procent svarar att det finns rutiner på deras arbetsplats för uppföljning av fortbildning.

Om enkätundersökningen
Enkäten har besvarats av 1 145 slumpmässigt utvalda kliniskt aktiva specialistläkare under 65 år som är medlemmar i Läkarförbundet. Undersökningen genomförs vartannat år. Läkarna jobbar i alla vårdens verksamheter – i så väl offentlig som privat verksamhet, på sjukhus, i primärvård och specialistvård.

Socialstyrelsen presenterar idag alarmerande siffror på brist i flera legitimerade vårdyrken i sin rapport Nationella planeringsstödet. Rapporten publiceras årligen och är en bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård.

– Ska ambitionen om en fast läkare till hela befolkningen i hela landet bli verklighet behöver antalet specialister i allmänmedicin öka. Nu ligger antalet stilla. Med nuvarande takt kommer regeringen och samarbetspartierna inte att uppnå målsättningen om att stärka rätten till en fast läkare, säger Sofia Rydgren Stale.

19 av 21 regioner har bedömt att det råder brist på specialistläkare, främst inom allmänmedicin och psykiatri men även inom ett stort antal andra specialiteter. Även de privata vårdgivarna vittnar om en brist, särskilt vad gäller specialister i allmänmedicin.

– Nu krävs det handling från riksdagens partier för att rätten till fast läkare ska bli av. Regeringens satsning räcker inte. Det behövs minst omkring 1500 fler specialister i allmänmedicin fram till 2027 för att hela befolkningen ska kunna få en fast läkare. Staten måste ta ansvar för att dessa utbildningstjänster levereras eftersom regionerna inte gör det, säger Sofia Rydgren Stale.

– När 19 av 21 regioner säger att de har brist på erfarna specialistläkare riskerar vården att bli sämre. Vi väntar stora pensionsavgångar och det är särskilt svårt att rekrytera i glesbygd. Lösningen är att staten går in och tar ett ansvar för samordning och dimensionering av specialistutbildningarna, säger Madeleine Liljegren ordförande i Läkarförbundets råd för utbildnings- och forskningsfrågor.

Socialstyrelsen konstaterar att antalet examinerade läkare ökat medan antalet utfärdade läkarlegitimationer minskar. Det visar att det finns en fördröjning mellan avslutad grundutbildning och utfärdad legitimation. Det är ett resultat av en brist på AT-tjänster. Behovet av fler AT- och BT-platser kommer att vara omfattande. 

– Sverige behöver en primärvårdsreform. En fast namngiven läkare för patienten och ett listningstak för läkaren är en förutsättning för att säkra den medicinska kvaliteten och en rimlig arbetsbelastning för läkare i primärvården. Dessutom krävs en bra arbetsmiljö med bättre förutsättningar till fortbildning och forskning, avslutar Sofia Rydgren Stale.

Socialstyrelsen uppger att Uppsala län har knappt 530 läkare per 100 000 invånare jämfört med knappt 270 per 100 000 invånare i Norrbottens län.

Antal läkare per 100 000 invånare, 2018.

Stockholm

Uppsala

Sörmland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

440

529

329

439

348

329

342

             

Gotland

Blekinge

Skåne

Halland

Västra Götaland

Värmland

Örebro

441

369

417

359

406

319

393

             

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

324

334

336

309

388

517

269