Hoppa till innehåll
  • Vårdköer har varit ett problem i svensk hälso- och sjukvård i decennier. Problemet är gammalt och välkänt, och det är också många av lösningarna. Mycket av det som utredningen föreslår borde redan vara självklarheter, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet. 

Läkarförbundet är positiva till att utredningen betonar att vårdgarantin sätter de yttre gränserna för när patienter ska få vård. Inom tidsgränserna är det medicinska prioriteringar som avgör. Läkarna rapporterar en tendens att vårdgarantins tidsgränser blir normerande för alla patienter, så att alla väntar länge och att den som är närmast tidsgränsen prioriteras, inte den med störst behov.  

  • Vi vill att Sverige lär av Danmark som har kortat sina vårdköer. Där är vårdgarantin 30 dagar, inte 90, och danskarna når sina mål bättre än vad vi gör i Sverige. I Danmark har staten en tydligare roll i styrningen men samtidigt större tilltro till professionen i vårdens vardag. Det borde vara en förebild för oss, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet. 

Läkarförbundet delar utredningens bedömning att vårdgarantins nuvarande utformning har inneburit att vården av kroniskt sjuka trängts undan, till förmån för personer som tillfälligt behöver vård. Detta behöver åtgärdas. Läkarförbundet välkomnar att utredningen föreslår att undersökningar ska ingå i vårdgarantin. 

Läkarförbundets krav till regeringen i arbetet med att ta fram en proposition av utredningens förslag: 

  • Läkare måste få ägna mer tid åt att vårda patienter och mindre tid åt administration. Administrationen ska vara ett stöd för vården, inte en tidstjuv. 
  • Den nära vården måste byggas ut. Alla ska få tillgång till en fast läkare som ansvarar för ett rimligt antal patienter. Med trygghet och kontinuitet i primärvården kan mer allvarlig sjukdom förebyggas. 
  • Det behövs tillräckligt många vårdplatser. När beläggningsgraden ständigt är över 100% skapas flaskhalsar i vården så att köerna växer. 
  • Lär av Danmark som lyckats korta vårdköer.

Vårdgarantin för medicinsk bedömning 

Tidsgränsen för medicinsk bedömning föreslås förlängas från tre dagar till sju dagar. Förslaget innebär att man går tillbaka till den tidsgräns som gällde innan en lagändring 2019. Utredningen föreslår också att inte endast nybesök, utan alla besök ska omfattas av detta.

Ändringen är bra men löser inte grundproblemet: Sverige har för få specialister i allmänmedicin. För att lösa de största problemen inom svensk hälso- och sjukvård, bristande tillgänglighet och kontinuitet, behövs en bättre tillgång till specialister i allmänmedicin.  

Läs mer om utredningens förslag här.

De 500 miljoner som nu tillförs vården kommer bara betalas ut 2022 och förväntas användas under året. Svensk hälso- och sjukvård behöver inte fler snabba lösningar med kortsiktiga pengar som knappt hinner användas i verksamheterna innan de dras in. Medarbetarna i hälso- och sjukvården behöver se ett mer långsiktigt statligt engagemang i finansieringen av vården. 

  • Satsningen för att anställa mer vårdpersonal och förbättra arbetsmiljön är fin på pappret men det finns inga sjukhus som vågar göra nyanställningar för pengar som bara finns i några månader. Vården behöver långsiktiga satsningar, inte pressmeddelandepengar, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale  

Läkarförbundet välkomnar ett ökat fokus på vårdens arbetsmiljö i budgettexterna och detta behöver också prägla den långsiktiga ekonomiska politiken i nästa budgetproposition.  

  • Att regeringen tydligt poängterar att “svensk sjukvård behöver en större kostym” är en viktig signal. Men våra medlemmar behöver få se det i praktiken– det måste bli slut på nedskärningshot och vårdplatsbrist, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale  

Ur regeringens vårbudget: 
Hälso- och sjukvårdens kapacitet har under de senaste åren blivit alltmer ansträngd, vilket lett till sämre tillgänglighet för patienterna. Det har också resulterat i en ökad beläggningsgrad och högre belastning på vårdavdelningarna, inklusive akutmottagningarna. En anledning till att antalet vårdplatser inte kan utökas är bristen på sjuksköterskor. För att öka kapaciteten i vården genom att bl.a. anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser inklusive intensivvårdsplatser, behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 500 000 000 kronor. 

– Läkarförbundet vill se listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund. 

Lagen som träder ikraft 1 juli 2022 innebär att: 

  • Patienter listas på vårdcentral/hälsocentral och får där förtydligad rätt till en fast läkare.  
  • Regioner ska ha en elektronisk listningstjänst. 
  • Patienter får i regel lista om sig högst två gånger per år. 
  • Regioner ges en lagstadgad möjlighet att tillfälligt begränsa antalet listade patienter på en vårdcentral. 

– Nu har riksdagen fattat beslut och det är dags för regionerna att börja lyssna och agera. Verktygen och uppdraget tydliggörs. Hur ska respektive region säkerställa rätten till en fast namngiven läkare? säger Sofia Rydgren Stale. 

Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ansvar för ett rimligt antal patienter, ett listningstak, är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Då kommer också fler anställda att vilja jobba kvar och orka arbeta heltid inom primärvården. Fler kommer också att utbilda sig till specialister i allmänmedicin, vilket det idag råder stor brist på.  

Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient. 

Listningsbegränsning
Lagen innebär ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Läkarförbundet hade velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista. 

Ska lagen få full effekt krävs fortsatt ytterligare åtgärder, Läkarförbundet kräver: 

–        mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare 

–        statligt finansierade utbildningstjänster 

–        en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral 

–        ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare 

–        incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen. 

Situationen i vården har blivit ohållbar. Hundratusentals svenskar väntar på operation och vårdbesök. Många av hälso- och sjukvårdens medarbetare är på gränsen till utmattning. Vi vill inte bara ha applåder – vi vill ha krafttag för en bättre arbetsmiljö innan det är för sent. Om vi blir sjuka kan vi inte hjälpa dig att bli frisk.

Nu måste politikerna införa en kriskommission för vården, ordna fler vårdplatser med kollegor med rätt kompetens och säkra en hållbar arbetsmiljö dit fler söker sig – och vill stanna. Skriv under du också – vårda vården så att vi kan vårda dig.

Valrörelsen pågår och hälso- och sjukvården är väljarnas viktigaste fråga. Nu har politikerna chansen att visa handlingskraft för att säkra en hållbar arbetsmiljö, dit fler söker sig och där fler vill stanna!

#Vårdavården-uppropets krav:

  • Arbetsgivarna måste göra stora förbättringar i vår dåliga arbetsmiljö
  • Fler vårdplatser – rätt kompetens på rätt plats
  • Kriskommission för vårdens arbetsmiljö

– Bristen på vårdplatser skapar en enorm press på läkare men också andra yrkesgrupper i vården, så fler vårdplatser skulle förbättra arbetsmiljön och ge oss bättre möjligheter till att ge en bra vård. Nu söker vi allmänhetens stöd för att bli lyssnade på, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale

Namninsamlingen kommer under våren att överlämnas till partiledarna eller representanter för samtliga riksdagspartier samt till Sveriges kommuner och Regioner i egenskap av arbetsgivarorganisation och största arbetsgivare för våra medlemmar.

Bakom Vårda vården står följande professions- och fackförbund: Vårdförbundet, Läkarförbundet, Kommunal, SRAT, Akademikerförbundet SSR, Fysioterapeuterna, Arbetsterapeuterna, Psykologförbundet, Vision, Barnmorskeförbundet, Logopedförbundet, Audionomerna och HälsoAkademikerna.

Läs mer om Vårda vården

Läkarförbundet välkomnar diskussion om ökad statlig styrning av vården

Kristdemokraterna har i dag presenterat en rapport som är tänkt att vara förslag till utredningsdirektiv för statlig styrning av svensk hälso- och sjukvård. Rapporten innehåller en analys och förslag till en reformerad svensk ansvarsfördelning mellan stat, region och kommun avseende hälso- och sjukvården. Läkarförbundet konstaterar att ökad statlig styrning är nödvändig.

  – Sverige behöver en utredning med sikte på en tydligare statlig styrning av sjukvården. Läkarförbundet välkomnar därför KD:s initiativ. Pandemin har gjort det tydligt att det är hög tid att se över ansvaret för hälso- och sjukvården. Vi ser att många regioner har mycket svårt att klara sitt ansvar för vården och att nuvarande ansvarsfördelning leder till en ojämlik vård, säger Sofia Rydgren Stale ordförande i Sveriges läkarförbund.

Läkarförbundets utgångspunkt är att alla invånare har samma rätt till sjukvård av hög kvalitet oavsett var i landet de bor. Vården ska inte variera med postadressen. I dag varierar vården kraftigt mellan regionerna. Vårdköerna är långa i en del regioner och kortare i andra för samma diagnos. Tillgången till operation och behandling varierar också stort mellan regionerna. Detta kommer att bli extra tydligt när uppskjutna operationer och besök ska arbetas av efter pandemin.

Vi ser idag stora brister i sjukvården när det gäller samordningen kring sjukhusinvesteringar, utbildning, kompetensförsörjning och IT-infrastruktur för att ta några exempel. Det är inte hållbart att det hanteras av 21 regioner på 21 olika sätt.

   – Ska vi uppnå en likvärdig vård måste regionernas inflytande över vården minska och statens ökas. Exakt hur det ska se ut måste utredas och diskuteras. Därför är KDs initiativ bra även om Läkarförbundet ännu inte vill binda sig vid en viss modell för den framtida organisationen av vården. Pandemin har tydliggjort att statens ansvar för vården måste öka, säger Sofia Rydgren Stale.

 

Ta del av Kristdemokraternas förslag här.