– Siffrorna bekräftar de signaler vi får från våra medlemmar, på enskilda arbetsplatser kan situationen vara betydligt mer problematisk än vad genomsnittet visar, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund. 

Enkäten visar bland annat att: 

• 1 av 5 läkare överväger att lämna läkaryrket helt på grund av hög arbetsbelastning. 
• Nästan 1 av 3 underläkare funderar på att lämna yrket. 
• 1 av 4 i primärvården överväger att lämna yrket. 
• 1 av 4 läkare som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och akutsjukvård överväger att lämna yrket. 
• 1 av 2 läkare som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och akutsjukvård funderar på att byta arbetsplats. 

Bakgrund: Enkäten skickades våren 2022 till samtliga medlemmar yrkesverksamma i hälso- och sjukvården, det vill säga 37 521 personer. 15 901 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent. Svarsfrekvensen var på ett ungefär samma i alla lokalföreningar/regioner. I denna fråga var flera val möjligt. 

Rapporten bifogas.  

 – I slutändan drabbar det patienterna när vården inte utvecklas och moderniseras i den takt som skulle vara möjlig. För att ge bästa möjliga vård på lång sikt behövs bättre villkor för forskande läkare. Forskning ska inte behöva bedrivas på fritiden, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundets rapport “forskande läkares villkor” visar att nästan var tredje läkare som har forskning i sitt anställningskontrakt, eller förenad anställning, inte kan kombinera klinisk tjänstgöring med forskning i den utsträckning som utlovats. Nästan hälften är med om att deras forskningstid dras in på grund av bemanningsproblem på arbetsplatsen. 

Vi har frågat läkare som inte har forskning i sitt avtal men som forskar hur de finansierar forskningen. Mer än en tredjedel, 35 procent, svarar att de forskar på sin fritid. 

– Förutsättningarna för att forska tidigt i karriären behöver bli bättre. Vi ser tydligt att yngre läkare är mest intresserade av forskning men inte ges möjligheten. Varje region behöver erbjuda forskartjänster för ST-läkare i alla specialiteter. Det behöver även ges möjligheter till forskning inom ramen för AT och BT-tjänster, säger Shadi Ghorbani, ordförande i Sveriges yngre läkares förening (SYLF). 

Läkarförbundet har konkreta förslag för en forskningspolitik som möter behoven: 

1.  Staten måste tydliggöra och följa upp regionernas forskningsansvar som obligatorisk del av hela hälso- och sjukvården.  
2. Satsa på forskningsintresserade läkarstudenter och yngre läkare för att säkerställa återväxten av forskande läkare.  
3. Förbättra förutsättningarna att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet. Regeringen kan i förhandlingar med regionerna ställa krav på att:  
   • Fler ska kunna forska samtidigt som de har allmäntjänstgöring, AT. Det ska också gå att forska inom ramen för den nya bastjänstgöringen.  
   • Regionerna ska erbjuda forskar-ST (specialiseringstjänstgöring) inom alla specialiteter.  
   • Fler särskilda anställningar ska införas för forskarutbildade läkare, så att de kan kombinera forskning och kliniskt arbete.  
4. Hög kompetens ska löna sig och anställningsvillkoren ska vara goda.

Fakta om Läkarförbundets rapport och undersökning 

Det är första gången Läkarförbundet gör en undersökning om medlemmarnas forskning. Svarsfrekvensen var 47 procent. Enkäten är ett samarbete mellan Sveriges läkarförbund och Sveriges yngre läkares förening (SYLF).

Rapporten Forskande läkares villkor hittar du i Läkarförbundets pressrum samt här:
https://slf.se/app/uploads/2022/06/rapport-forskande-laxxkare-2022.pdf

– Läkarförbundet vill se listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund. 

Lagen som träder ikraft 1 juli 2022 innebär att: 

• Patienter listas på vårdcentral/hälsocentral och får där förtydligad rätt till en fast läkare.  
• Regioner ska ha en elektronisk listningstjänst. 
• Patienter får i regel lista om sig högst två gånger per år. 
• Regioner ges en lagstadgad möjlighet att tillfälligt begränsa antalet listade patienter på en vårdcentral. 

– Nu har riksdagen fattat beslut och det är dags för regionerna att börja lyssna och agera. Verktygen och uppdraget tydliggörs. Hur ska respektive region säkerställa rätten till en fast namngiven läkare? säger Sofia Rydgren Stale. 

Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ansvar för ett rimligt antal patienter, ett listningstak, är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Då kommer också fler anställda att vilja jobba kvar och orka arbeta heltid inom primärvården. Fler kommer också att utbilda sig till specialister i allmänmedicin, vilket det idag råder stor brist på.  

Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient. 

Listningsbegränsning 
Lagen innebär ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Läkarförbundet hade velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista. 

Ska lagen få full effekt krävs fortsatt ytterligare åtgärder, Läkarförbundet kräver: 

–        mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare 

–        statligt finansierade utbildningstjänster 

–        en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral 

–        ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare 

–        incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen. 

Situationen i vården har blivit ohållbar. Hundratusentals svenskar väntar på operation och vårdbesök. Många av hälso- och sjukvårdens medarbetare är på gränsen till utmattning. Vi vill inte bara ha applåder – vi vill ha krafttag för en bättre arbetsmiljö innan det är för sent. Om vi blir sjuka kan vi inte hjälpa dig att bli frisk. 

Nu måste politikerna införa en kriskommission för vården, ordna fler vårdplatser med kollegor med rätt kompetens och säkra en hållbar arbetsmiljö dit fler söker sig – och vill stanna. Skriv under du också – vårda vården så att vi kan vårda dig. 

Valrörelsen pågår och hälso- och sjukvården är väljarnas viktigaste fråga. Nu har politikerna chansen att visa handlingskraft för att säkra en hållbar arbetsmiljö, dit fler söker sig och där fler vill stanna!

#Vårdavården-uppropets krav:

• Arbetsgivarna måste göra stora förbättringar i vår dåliga arbetsmiljö
• Fler vårdplatser – rätt kompetens på rätt plats
• Kriskommission för vårdens arbetsmiljö

          – Bristen på vårdplatser skapar en enorm press på läkare men också andra yrkesgrupper i vården, så fler vårdplatser skulle förbättra arbetsmiljön och ge oss bättre möjligheter till att ge en bra vård. Nu söker vi allmänhetens stöd för att bli lyssnade på, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale

Namninsamlingen kommer under våren att överlämnas till partiledarna eller representanter för samtliga riksdagspartier samt till Sveriges kommuner och Regioner i egenskap av arbetsgivarorganisation och största arbetsgivare för våra medlemmar.

Bakom Vårda vården står följande professions- och fackförbund: Vårdförbundet, Läkarförbundet, Kommunal, SRAT, Akademikerförbundet SSR, Fysioterapeuterna, Arbetsterapeuterna, Psykologförbundet, Vision, Barnmorskeförbundet, Logopedförbundet, Audionomerna och HälsoAkademikerna.

Antalet medlemmar i Sveriges läkarförbund fortsätter att öka. Nu är vi 56 390. – Jag är stolt. Medlemsökningen är ett kvitto på att vi gör rätt saker. Tillsammans gör vi skillnad, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Den största ökningen under 2021 står yrkesverksamma läkare för, med en ökning på hela 3,1 procent jämfört med 2020. Det betyder att ytterligare 1 210 läkare har valt medlemskap i Läkarförbundet.   

– I oroliga tider är det positivt att fler söker sig till och stannar kvar i professions- och fackförbund. Vi växer därför att vi har ett bra medlemserbjudande och står upp för våra medlemmar. Vi syns, vi hörs och vi påverkar i frågor som handlar om utveckling av professionen, vården och våra villkor, säger Sofia Rydgren Stale.  

– De senaste åren har varit otroligt tuffa för svensk hälso- och sjukvård. Våra medlemmar har tagit ett stort ansvar och fortsatt arbeta för att upprätthålla en god, säker och trygg vård, trots orimliga arbetsförhållanden under pandemin. Nu behöver många vila och återhämtning, fortsätter Sofia Rydgren Stale. 

Läkarförbundet har satt ljus på brinnande frågor som bristen på vårdplatser och organisering, behovet av kompetensförsörjning, det nödvändiga i en nationell primärvårdsreform med fast namngiven läkare som har ansvar för ett rimligt antal patienter, en god etik, bristen på fortbildning, god handledning, fler AT- BT- och ST-platser, fler läkare som chefer och det absolut nödvändiga i goda villkor som löneutveckling och rätten till vila och återhämtning.   

– Jag är stolt över att få leda ett förbund som fortsätter att stå starka tillsammans. Nu är vi fler än någonsin och rustade för att göra skillnad för våra medlemmar men också för svensk hälso- och sjukvård. Alla ska ha rätt till en trygg vård, oavsett var i landet du bor, säger Sofia Rydgren Stale. 
. 

Stark utveckling i flera av Läkarförbundets lokala föreningar 

Läkarförbundet har ökat i medlemsantal i samtliga 25 lokalföreningar. Störst ökning står storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö, men även flera andra orter har fått en bra ökning i antal medlemmar. Det gäller även flera lokala föreningar.  

*som yrkesverksam medlem i Läkarförbundet är man också medlem i en lokalförening och minst en yrkesförening. Även övriga medlemskategorier kan vara medlemmar i en lokalförening om så önskas. 

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 390 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning, forskning, etik, vårdpolitik, företagande och ledarskap.

– Vi förespråkar listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.

Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är ohållbart. Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin till den offentligt finansierade primärvården. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler.

Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ett rimligt listningstak är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Mindre resurser behöver läggas på att upprepa sjukdomshistoria och sätta sig in i vård och behandling på nytt.

– Det är positivt att regeringen föreslår att lagen förtydligas vad gäller kravet på att patienter ska få tillgång till en egen fast läkarkontakt, men lagen riskerar att bli fortsatt verkningslös. Det finns inga hårda krav, säger Sofia Rydgren Stale.

Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient.

Listningsbegränsning
Det är positivt att man tar ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Vi hade dock velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista, redan idag.

Fler mindre, läkardrivna enheter
Lagförslaget med ett förtydligande att regioners geografiska område får delas upp i två eller flera delområden med separata vårdvalssystem gör förhoppningsvis att regioner möjliggör för fler mindre läkardrivna enheter på glesbygd och landsbygd. Det anser Läkarförbundet är mycket positivt.

Svenskar vill hellre ha en mindre vårdcentral i närheten med ett smalare vårdutbud, än en stor längre bort med ett bredare utbud. De som bor på landsbygden är de som värderar närhet högst.  (Detta visar en Novusundersökning beställd av Läkarförbundet.)

För att det ska bli förändring krävs:

–        mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare

–        statligt finansierade utbildningstjänster

–        en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.

–        ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare

–        incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen

Ett gott exempel som visar att en positiv utveckling är möjlig vad gäller antalet specialister i allmänmedicin är det som skett i Region Sörmland. En av förklaringarna till att man lyckats locka fler allmänläkare är att regionen beslutat om ett listningstak. Ett utmärkt exempel på hur man blir en attraktiv arbetsgivare genom att satsa på arbetsmiljön!

Här ligger propositionen ”Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform” Prop 2021/22:72 på regeringens webb.

Läs gärna artikeln i Svenska Dagbladet ”Läkarförbundet besviket på regeringen: Hade hoppats på mer”.

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdpolitik, företagande och ledarskap.

Regeringen presenterade idag en lagrådsremiss för primärvården, vårdcentraler och hälsocentraler. Sveriges läkarförbund ger både ris och ros. Vi hade velat se fler och skarpare förslag, exempelvis en lag om listning på fast läkare och inte på vårdcentral. Risken är att lagförslaget blir tandlöst om målet med ökat antal listade på fast läkare inte följs av lagstiftning och ekonomiska incitament. Det blir då fritt valt arbete för regionerna. Av erfarenhet vet vi att utan pengar händer ingenting. Så här långt är arbetet med att ställa om vården till en god och nära vård närmast ett fiasko.

– Vi vill inte se listning på utförare det vill säga vårdcentral, vilket är regeringens förslag. Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund. 

– Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring, säger Sofia Rydgren Stale.  

Det är viktigt att hela befolkningen listar sig. Annars blir stora grupper utan en egen vald fast läkare. Därför välkomnar vi regeringens ambitioner att 55 procent av Sveriges befolkning ska ha en fast läkare 2022. Och att 80 procent på äldreboende ska ha det. Nu finns det äntligen ett mål, även om det kunde ha varit högre. Regeringen har ändå hörsammat delar av Läkarförbundets krav och lösningar. Men utan en lagstiftning och pengar för en fastläkarreform riskerar dessa ambitioner att inte kunna uppfyllas. 

– Sverige är fortsatt sämst i klassen vad gäller tillgänglighet till och kontinuitet i hälso- och sjukvården. I många europeiska länder är så gott som 100 procent listade på en läkare, säger Marina Tuutma, andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen. 

Utvecklingen i Sverige går snarast bakåt. Endast en fjärdedel av svenskarna har en fast läkare idag. Det framkommer av både av en undersökning gjord av Vård- och omsorgsanalys och Läkarförbundets Novusundersökning. 

– Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är inte hållbart! Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler, säger Marina Tuutma. 

För att det ska bli förändring ska hända behövs: 

• mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare
• statligt finansierade utbildningstjänster 
• en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.  
• ett listningstak för hur många patienter som ska listas på varje läkare. 
• incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdspolitik, företagande och ledarskap.

– Vi har under många år påtalat att det måste ske en rejäl satsning på primärvården för att vi ska få en god arbetsmiljö för läkare och en god, säker och trygg vård med ökad tillgänglighet och kontinuitet för hela befolkningen, säger hon.

Enligt Ekot har 12 av Sveriges 21 regioner ont om vårdcentralsläkare, enligt uppgifter från Socialstyrelsen.

Läkarförbundet vill att de privata vårdgivarna nyttjas bättre. En stor del av primärvården drivs i privat regi och således måste även dessa vårdgivare vara med och bidra till att fler utbilda.
Kompetens inom glesbygdsmedicin kan stärkas genom att inrätta fler ST-tjänster i allmänmedicin med inriktning glesbygdsmedicin.

Specialistläkare som har genomgått ST i allmänmedicin med inriktning glesbygdsmedicin tenderar att i stor utsträckning bosätta sig och arbeta på tjänstgöringsorten.

Sverige sticker ut med en låg andel specialister i allmänmedicin, 15 procent av hela läkarkåren. Det placerar oss bland de fem länder med lägst andel specialister i allmänmedicin i hela OECD.
Nu sjunker också den andel av befolkningen som har en fast läkare i primärvården. År 2016 uppgav 42 procent att de hade en fast läkare. 2019 var det endast 26 procent som hade en fast läkarkontakt samt annan fast kontakt.

Bland dem med många sjukdomar saknar cirka 60 procent en fast läkare! Efter flera år av reformarbete går alltså utvecklingen bakåt. Enligt Vårdanalys senaste rapport finns det ”inga tecken på förbättringar”. I många europeiska länder är hela befolkningen listade på en fast läkare som har ett rimligt antal patienter.

– Den nationella primärvårdsreform med en god och nära vård som de flesta riksdagspartier vill se är omöjlig att genomföra utan tillräckligt med specialister i allmänmedicin, säger Sofia Rydgren Stale.

– Det här är väldigt välkommet för alla inblandade parter. När Socialstyrelsen nu meddelar att fler verksamheter än tidigare kan användas för AT-läkartjänster ökar också kapaciteten för att kunna ta emot fler, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund 

Bakgrunden till Socialstyrelsens besked är en gemensam skrivelse från Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om möjligheter att använda fler delar av vården till AT-tjänster. På så sätt underlättar man och skapar bättre förutsättningar för regionerna att inrätta fler tjänster.   

– När vi slöt det nya kollektivavtalet med SKR förra året kom vi inom ramen för avtalet överens om att verka för fler AT-tjänster. Vi påbörjade det gemensamma arbetet i år och nu har det burit frukt. AT-frågan är viktig för Läkarförbundet och vi hoppas nu att regionerna tar tillvara möjligheten och utökar antalet AT-tjänster, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.  

Vilka verksamheter eller specialiteter som får ta emot AT-läkare regleras i förordning. Läkarförbundet har länge velat göra en översyn av regelverket för att anpassa det efter hur vården är organiserad idag. Socialstyrelsen meddelar nu i sitt svar på skrivelsen att de inte ser några hinder för att AT-läkare även får tjänstgöra i verksamheter som traditionellt sett inte ingått i AT-tjänstgöringen, så länge AT-läkaren uppnår målen. 

– Dagens besked på den skrivelse som Läkarförbundet och SKR skickade till Socialstyrelsen är ett stort steg i rätt riktning och gör det möjligt för en ännu större utökning av antalet AT-tjänster framöver. Det här visar hur viktigt det är med samarbete och att samla alla goda krafter i en gemensam arbetsgrupp, säger Madeleine Liljegren, ordförande Utbildnings- och forskningsrådet Läkarförbundet. 

Sveriges läkarförbund samlar drygt 55 000 läkare i ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi tar ansvar och utvecklar vården, villkoren, ledarskapet och professionen.

Covid-19 är den senast tillkomna anmälningspliktiga och samhällsfarliga sjukdomen, men här uppfattas smittskyddslagen mer som ett personligt val.

– Vi den äldre generationens läkare har på nära håll sett värdet av en bindande smittskyddslagstiftning för den grupp sjukdomar som klassas som anmälningspliktiga och samhällsfarliga, säger Torsten Mossberg, ordförande Seniora läkare och ledamot i Läkarförbundets styrelse.

Smittkoppor en icke behandlingsbar och dödlig sjukdom utrotades 1980 genom en obligatorisk vaccination för alla.

– Vi läkare har testats för TBC när vi började arbeta i vården och blev obligatoriskt vaccinerade vid misstänkt smitta eller avsaknad av immunitet. Utbrott av Ebola och HIV-infektion kunde bromsas genom strikt anmälningsplikt och smittspårning, säger Torsten Mossberg.

– Alla uppmanas att vaccinera sig mot Covid-19, men de som inte gör det behöver knappt uppleva några restriktioner när det gäller att vistas i miljöer med stor risk för smittspridning, säger han.

Ovaccinerad vårdpersonal får arbeta med kritiskt sjuka patienter och ovaccinerad omsorgspersonal nära multisjuka äldre.

– Kan vi tolka den personliga autonomin så att den i alla lägen väger tyngre än risken att vi utsätter våra patienter och medmänniskor för allvarliga hälsorisker? Vi behöver en etisk debatt kring detta, konstaterar Torsten Mossberg.

– Vi vädjar till alla som arbetar i hälso- och sjukvården att vaccinera sig om det inte finns kontraindikationer. Du skyddar dina patienter, du skyddar dig själv.

Torsten Mossberg, ordförande Seniora läkare och styrelsen för Seniora läkare.

Sveriges läkarförbund samlar drygt 55 000 läkare i ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi tar ansvar och utvecklar vården, villkoren, ledarskapet och professionen.