– Rådet har tagit ett helhetsgrepp kring kompetens och har förslagit många bra insatser. Men regionerna, som nu sätter vården på svältkur, har inte förmåga att se till att insatserna blir verklighet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.  

Regeringsuppdraget att ta fram en nationell plan för vårdens kompetensförsörjning slutredovisades 3 juni. Planen innehåller 25 insatser inom olika områden för att på sikt kunna säkra behovet av kompetens i hälso- och sjukvården.

Läkarförbundet ser positivt på att Nationella vårdkompetensrådet, som har en bred förankring, har fått ledartröjan när det handlar om vårdens kompetensförsörjning. Förbundet välkomnar också planen, men hade velat se ett förslag om att staten ska ha det övergripande ansvaret för samtliga delar i läkares utbildning.

– Ansvaret för att genomföra insatserna vilar i huvudsak på regionerna. Samtidigt sker just nu omfattande nedskärningar i vården. Det blir allt tydligare att staten behöver ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens finansiering, men också styra tydligare, säger Sofia Rydgren Stale.  

Läs rapporten här:https://www.nationellavardkompetensradet.se/aktuellt/nyheter/pressmeddelande-drygt-13-000-sjukskoterskor-i-kompetensforlust–kostar-samhallet-55-miljarder-kronor/

– Nära sju av tio läkare är oroliga för att nedskärningarna kommer att ha negativ inverkan på möjligheterna att rekrytera och behålla personal. Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för vården, därför krävs nu att staten tar ett större ansvar för styrningen, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

En ny medlemsundersökning från Läkarförbundet visar nära var fjärde, 23 procent, av läkarna har övervägt att lämna yrket under det senaste året på grund av arbetsbelastningen. Fyra av tio har funderat på att gå ner i arbetstid. Siffrorna ska ses i ljuset av att drygt åtta av tio tror att besparingarna kommer att innebära att deras arbetsbelastning nu ökar.  

Nära sju av tio, 69 procent, är också oroliga för att för att besparingarna på den egna arbetsplatsen kommer att ha negativ inverkan på möjligheterna att rekrytera och behålla personal. Kompetensförsörjningen är idag en stor utmaning i många regioner. Det råder brist på specialistläkare samtidigt som flera regioner inför anställningsstopp och varslar personal.

– Behovet av en mer långsiktig styrning av sjukvården är akut. Inte minst när det handlar om kompetensförsörjningen, som är en nyckel för att utveckla svensk sjukvård. Vi vill att staten tar ett större ansvar för att säkerställa att det finns personal i vården, säger Sofia Rydgren Stale. 

Om undersökningen
Enkäten skickades ut i två omgångar veckorna 9 och 10. Sammanlagt fick 5 002 personer enkäten och av dem svarade 2 018. Det ger en svarsfrekvens på 40%. Resultaten är sedan viktade på kön och ålder för att svaren ska vara representativa för de yrkesverksamma medlemmarna. Läkarförbundet har drygt 58 000 medlemmar.

– Resultaten pekar på att nedskärningarna inom vården riskerar att gå ut över patienterna. Vilken vård vi kan ge patienterna får inte tillåtas variera utifrån hur mycket pengar regionerna har i kassan. Då har vi inte en god och jämlik vård, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

En ny medlemsundersökning från Läkarförbundet visar att drygt nio av tio läkare är oroliga för att besparingarna på arbetsplatsen kommer att påverka möjligheterna att ge en god vård negativt. En lika hög andel känner oro för att nedskärningarna kommer att förlänga väntetiderna och försämra tillgängligheten till vård.

– Problemen inom svensk hälso- och sjukvård visar tydligt att många regioner inte klarar sitt uppdrag. Behovet av en mer långsiktig och stabil styrning av vården är akut och staten behöver därför ta ett tydligare ansvar, säger Sofia Rydgren Stale. 

Över åtta av tio läkare märker redan av besparingarna på sina arbetsplatser. Fortbildning är det som flest uppger att arbetsgivaren redan har eller kommer att dra in på. Drygt hälften uppger också att anställningsstopp har införts, och var tionde märker av uppsägningar. Fler än åtta av tio befarar att neddragningarna kommer att öka deras arbetsbelastning vilket i sin tur ökar den etiska stressen.  

– Just nu utreds frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården. De stora nedskärningar som nu genomförs riskerar att försvåra förutsättningarna att utveckla vården. Svensk hälso- och sjukvård förtjänar samma långsiktiga styrning som forsknings- eller försvarspolitiken, säger Sofia Rydgren Stale.  

Frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården utreds av Vårdansvarskommittén. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är en av de experter som ska bistå utredningen.

– Resultaten pekar på att läkarna vill att staten tar ett större ansvar. Läkarförbundets utgångspunkt är att det behövs en starkare statlig styrning i strategiska frågor, men vi vill också se mindre detaljstyrning av läkares vardag. Vi vill ha färre men tydligare styrsignaler uppifrån, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

Undersökningen visar att drygt åtta av tio läkare tror att förutsättningarna för en god och jämlik vård skulle bli bättre om staten hade huvudansvaret för hälso-och sjukvården. Sex av tio tror också att förutsättningarna för en god och jämlik vård skulle bli bättre om nuvarande 21 regioner ersattes av 6 till 7 storregioner.

Resultaten kan ses i ljuset av att utvecklingen inom vården går åt fel håll inom många områden. På knappt 30 år har antalet vårdplatser per 1 000 invånare halverats, och förra året slog överbeläggningarna rekord. 21 av 21 regioner uppgav 2023 också att de hade brist på specialistläkare.

– Resultaten visar att det finns en stor frustration bland läkare med hur regionerna styr vården idag. Vi ser att styrningen ofta är kortsiktig, och det bidrar också staten till. Därför måste långsiktighet bli ett ledord i framtidens styrning av svensk sjukvård, oavsett hur huvudmannaskapet ser ut, säger Sofia Rydgren Stale.

Just nu utreds frågan om ett helt eller delvis förstatligande av den svenska hälso- och sjukvården av Vårdansvarskommittén. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är en av de experter som ska bistå utredningen.

– Utredningen innebär en viktig möjlighet att förbättra styrningen av svensk sjukvård. Den förtjänar samma långsiktighet som exempelvis forsknings- eller försvarspolitiken, som styrs genom brett förankrade politiska beslut vart fjärde år, säger Sofia Rydgren Stale.   

Läkarförbundets panel DocPoll består av 5 020 yrkesverksamma läkare och studenter. Den här undersökningen genomfördes 15–21 januari 2024. Svarsfrekvensen var 49 procent.

– Siffrorna bekräftar de signaler vi får från våra medlemmar, på enskilda arbetsplatser kan situationen vara betydligt mer problematisk än vad genomsnittet visar, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund. 

Enkäten visar bland annat att: 

• 1 av 5 läkare överväger att lämna läkaryrket helt på grund av hög arbetsbelastning. 
• Nästan 1 av 3 underläkare funderar på att lämna yrket. 
• 1 av 4 i primärvården överväger att lämna yrket. 
• 1 av 4 läkare som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och akutsjukvård överväger att lämna yrket. 
• 1 av 2 läkare som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och akutsjukvård funderar på att byta arbetsplats. 

Bakgrund: Enkäten skickades våren 2022 till samtliga medlemmar yrkesverksamma i hälso- och sjukvården, det vill säga 37 521 personer. 15 901 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent. Svarsfrekvensen var på ett ungefär samma i alla lokalföreningar/regioner. I denna fråga var flera val möjligt. 

Rapporten bifogas.  

 – I slutändan drabbar det patienterna när vården inte utvecklas och moderniseras i den takt som skulle vara möjlig. För att ge bästa möjliga vård på lång sikt behövs bättre villkor för forskande läkare. Forskning ska inte behöva bedrivas på fritiden, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundets rapport “forskande läkares villkor” visar att nästan var tredje läkare som har forskning i sitt anställningskontrakt, eller förenad anställning, inte kan kombinera klinisk tjänstgöring med forskning i den utsträckning som utlovats. Nästan hälften är med om att deras forskningstid dras in på grund av bemanningsproblem på arbetsplatsen. 

Vi har frågat läkare som inte har forskning i sitt avtal men som forskar hur de finansierar forskningen. Mer än en tredjedel, 35 procent, svarar att de forskar på sin fritid. 

– Förutsättningarna för att forska tidigt i karriären behöver bli bättre. Vi ser tydligt att yngre läkare är mest intresserade av forskning men inte ges möjligheten. Varje region behöver erbjuda forskartjänster för ST-läkare i alla specialiteter. Det behöver även ges möjligheter till forskning inom ramen för AT och BT-tjänster, säger Shadi Ghorbani, ordförande i Sveriges yngre läkares förening (SYLF). 

Läkarförbundet har konkreta förslag för en forskningspolitik som möter behoven: 

1.  Staten måste tydliggöra och följa upp regionernas forskningsansvar som obligatorisk del av hela hälso- och sjukvården.  
2. Satsa på forskningsintresserade läkarstudenter och yngre läkare för att säkerställa återväxten av forskande läkare.  
3. Förbättra förutsättningarna att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet. Regeringen kan i förhandlingar med regionerna ställa krav på att:  
   • Fler ska kunna forska samtidigt som de har allmäntjänstgöring, AT. Det ska också gå att forska inom ramen för den nya bastjänstgöringen.  
   • Regionerna ska erbjuda forskar-ST (specialiseringstjänstgöring) inom alla specialiteter.  
   • Fler särskilda anställningar ska införas för forskarutbildade läkare, så att de kan kombinera forskning och kliniskt arbete.  
4. Hög kompetens ska löna sig och anställningsvillkoren ska vara goda.

Fakta om Läkarförbundets rapport och undersökning 

Det är första gången Läkarförbundet gör en undersökning om medlemmarnas forskning. Svarsfrekvensen var 47 procent. Enkäten är ett samarbete mellan Sveriges läkarförbund och Sveriges yngre läkares förening (SYLF).

Rapporten Forskande läkares villkor hittar du i Läkarförbundets pressrum samt här:
https://slf.se/app/uploads/2022/06/rapport-forskande-laxxkare-2022.pdf

– Läkarförbundet vill se listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund. 

Lagen som träder ikraft 1 juli 2022 innebär att: 

• Patienter listas på vårdcentral/hälsocentral och får där förtydligad rätt till en fast läkare.  
• Regioner ska ha en elektronisk listningstjänst. 
• Patienter får i regel lista om sig högst två gånger per år. 
• Regioner ges en lagstadgad möjlighet att tillfälligt begränsa antalet listade patienter på en vårdcentral. 

– Nu har riksdagen fattat beslut och det är dags för regionerna att börja lyssna och agera. Verktygen och uppdraget tydliggörs. Hur ska respektive region säkerställa rätten till en fast namngiven läkare? säger Sofia Rydgren Stale. 

Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ansvar för ett rimligt antal patienter, ett listningstak, är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Då kommer också fler anställda att vilja jobba kvar och orka arbeta heltid inom primärvården. Fler kommer också att utbilda sig till specialister i allmänmedicin, vilket det idag råder stor brist på.  

Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient. 

Listningsbegränsning 
Lagen innebär ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Läkarförbundet hade velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista. 

Ska lagen få full effekt krävs fortsatt ytterligare åtgärder, Läkarförbundet kräver: 

–        mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare 

–        statligt finansierade utbildningstjänster 

–        en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral 

–        ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare 

–        incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen. 

Situationen i vården har blivit ohållbar. Hundratusentals svenskar väntar på operation och vårdbesök. Många av hälso- och sjukvårdens medarbetare är på gränsen till utmattning. Vi vill inte bara ha applåder – vi vill ha krafttag för en bättre arbetsmiljö innan det är för sent. Om vi blir sjuka kan vi inte hjälpa dig att bli frisk. 

Nu måste politikerna införa en kriskommission för vården, ordna fler vårdplatser med kollegor med rätt kompetens och säkra en hållbar arbetsmiljö dit fler söker sig – och vill stanna. Skriv under du också – vårda vården så att vi kan vårda dig. 

Valrörelsen pågår och hälso- och sjukvården är väljarnas viktigaste fråga. Nu har politikerna chansen att visa handlingskraft för att säkra en hållbar arbetsmiljö, dit fler söker sig och där fler vill stanna!

#Vårdavården-uppropets krav:

• Arbetsgivarna måste göra stora förbättringar i vår dåliga arbetsmiljö
• Fler vårdplatser – rätt kompetens på rätt plats
• Kriskommission för vårdens arbetsmiljö

          – Bristen på vårdplatser skapar en enorm press på läkare men också andra yrkesgrupper i vården, så fler vårdplatser skulle förbättra arbetsmiljön och ge oss bättre möjligheter till att ge en bra vård. Nu söker vi allmänhetens stöd för att bli lyssnade på, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale

Namninsamlingen kommer under våren att överlämnas till partiledarna eller representanter för samtliga riksdagspartier samt till Sveriges kommuner och Regioner i egenskap av arbetsgivarorganisation och största arbetsgivare för våra medlemmar.

Bakom Vårda vården står följande professions- och fackförbund: Vårdförbundet, Läkarförbundet, Kommunal, SRAT, Akademikerförbundet SSR, Fysioterapeuterna, Arbetsterapeuterna, Psykologförbundet, Vision, Barnmorskeförbundet, Logopedförbundet, Audionomerna och HälsoAkademikerna.

Antalet medlemmar i Sveriges läkarförbund fortsätter att öka. Nu är vi 56 390. – Jag är stolt. Medlemsökningen är ett kvitto på att vi gör rätt saker. Tillsammans gör vi skillnad, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Den största ökningen under 2021 står yrkesverksamma läkare för, med en ökning på hela 3,1 procent jämfört med 2020. Det betyder att ytterligare 1 210 läkare har valt medlemskap i Läkarförbundet.   

– I oroliga tider är det positivt att fler söker sig till och stannar kvar i professions- och fackförbund. Vi växer därför att vi har ett bra medlemserbjudande och står upp för våra medlemmar. Vi syns, vi hörs och vi påverkar i frågor som handlar om utveckling av professionen, vården och våra villkor, säger Sofia Rydgren Stale.  

– De senaste åren har varit otroligt tuffa för svensk hälso- och sjukvård. Våra medlemmar har tagit ett stort ansvar och fortsatt arbeta för att upprätthålla en god, säker och trygg vård, trots orimliga arbetsförhållanden under pandemin. Nu behöver många vila och återhämtning, fortsätter Sofia Rydgren Stale. 

Läkarförbundet har satt ljus på brinnande frågor som bristen på vårdplatser och organisering, behovet av kompetensförsörjning, det nödvändiga i en nationell primärvårdsreform med fast namngiven läkare som har ansvar för ett rimligt antal patienter, en god etik, bristen på fortbildning, god handledning, fler AT- BT- och ST-platser, fler läkare som chefer och det absolut nödvändiga i goda villkor som löneutveckling och rätten till vila och återhämtning.   

– Jag är stolt över att få leda ett förbund som fortsätter att stå starka tillsammans. Nu är vi fler än någonsin och rustade för att göra skillnad för våra medlemmar men också för svensk hälso- och sjukvård. Alla ska ha rätt till en trygg vård, oavsett var i landet du bor, säger Sofia Rydgren Stale. 
. 

Stark utveckling i flera av Läkarförbundets lokala föreningar 

Läkarförbundet har ökat i medlemsantal i samtliga 25 lokalföreningar. Störst ökning står storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö, men även flera andra orter har fått en bra ökning i antal medlemmar. Det gäller även flera lokala föreningar.  

*som yrkesverksam medlem i Läkarförbundet är man också medlem i en lokalförening och minst en yrkesförening. Även övriga medlemskategorier kan vara medlemmar i en lokalförening om så önskas. 

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 390 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning, forskning, etik, vårdpolitik, företagande och ledarskap.

– Vi förespråkar listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.

Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är ohållbart. Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin till den offentligt finansierade primärvården. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler.

Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ett rimligt listningstak är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Mindre resurser behöver läggas på att upprepa sjukdomshistoria och sätta sig in i vård och behandling på nytt.

– Det är positivt att regeringen föreslår att lagen förtydligas vad gäller kravet på att patienter ska få tillgång till en egen fast läkarkontakt, men lagen riskerar att bli fortsatt verkningslös. Det finns inga hårda krav, säger Sofia Rydgren Stale.

Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient.

Listningsbegränsning
Det är positivt att man tar ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Vi hade dock velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista, redan idag.

Fler mindre, läkardrivna enheter
Lagförslaget med ett förtydligande att regioners geografiska område får delas upp i två eller flera delområden med separata vårdvalssystem gör förhoppningsvis att regioner möjliggör för fler mindre läkardrivna enheter på glesbygd och landsbygd. Det anser Läkarförbundet är mycket positivt.

Svenskar vill hellre ha en mindre vårdcentral i närheten med ett smalare vårdutbud, än en stor längre bort med ett bredare utbud. De som bor på landsbygden är de som värderar närhet högst.  (Detta visar en Novusundersökning beställd av Läkarförbundet.)

För att det ska bli förändring krävs:

–        mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare

–        statligt finansierade utbildningstjänster

–        en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.

–        ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare

–        incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen

Ett gott exempel som visar att en positiv utveckling är möjlig vad gäller antalet specialister i allmänmedicin är det som skett i Region Sörmland. En av förklaringarna till att man lyckats locka fler allmänläkare är att regionen beslutat om ett listningstak. Ett utmärkt exempel på hur man blir en attraktiv arbetsgivare genom att satsa på arbetsmiljön!

Här ligger propositionen ”Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform” Prop 2021/22:72 på regeringens webb.

Läs gärna artikeln i Svenska Dagbladet ”Läkarförbundet besviket på regeringen: Hade hoppats på mer”.

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdpolitik, företagande och ledarskap.