Totalt aviseras 23 miljarder till välfärden i statsbudgeten. Exempelvis går sex miljarder till att beta av vårdskulden. 1.5 miljarder går till förlossningsvården. Två miljarder till personalsatsningar. En halv miljard går till utbildning av sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. 100 miljoner går till undersköterskeutbildningar. Och så vidare. Men till läkarna i stort sett ingenting trots ett stort ansvar för utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård.

–  Det är bra att regeringen satsar på välfärden, men vi saknar satsningar på läkare. Vi har akut brist på specialistläkare, exempelvis specialister i allmänmedicin, geriatrik och psykiatri. Alla dessa är nyckelpersoner för att vi ska kunna stärka arbetet för psykisk hälsa, äldrevården och den nära vården, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.

Fler specialistsjuksköterskor och undersköterskor behövs. Men om vården ska fungera måste vi också fokusera på fler AT-, BT och ST-tjänster för läkare samt möjligheter till fortbildning och forskning om vi ska ligga i framkant. Risken är stor att Sverige hamnar i bakvattnet i ett internationellt perspektiv.

–  Det är också helt tomt där det borde funnits förslag om strukturella reformer. Det är anmärkningsvärt att vi decennium efter decennium ligger så långt efter övriga europeiska länder och våra nordiska grannar där de flesta invånare har en fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter, säger Sofia Rydgren Stale.

–  Här går dessutom utvecklingen i stället åt fel håll visar Myndigheten för vårdanalys. 2016 hade omkring 40 procent av befolkningen i Sverige en fast läkare i primärvården. I år är den siffran nere på 26 procent. I flera europeiska länder är det närmare 100 procent. Här återfinns inga förslag som för oss närmare målet om att hela befolkningen i hela landet ska få välja en egen fast läkare.

Regeringen skriver själva i budgeten att 19 av 21 regioner har redovisat brist på specialistläkare, främst inom allmänmedicin. Trots detta saknas reformer för att åtgärda problemet.

Sveriges läkarförbund samlar drygt 55 000 läkare i ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi tar ansvar och utvecklar vården, villkoren, ledarskapet och professionen.

Under en övergångsperiod omfattas endast läkare som utbildat sig i andra länder av det nya regelverket. På sikt kommer även läkare med examen från den nya svenska legitimationsgrundande läkarutbildningen som startar i höst att få gå nya ST och BT. En stor vinst med det nya systemet är att alla läkare som påbörjar sin specialisering i Sverige kommer att få samma introduktion i form av BT. 

– Äntligen är den sista pusselbiten på plats. Jag har arbetat med frågan sedan 2009 och en av mina drivkrafter har varit att få till stånd en introduktionstjänstgöring som är tillgänglig för alla, oavsett var i världen du utbildat dig, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.   

 – Det här är en seger och en milstolpe i förbundets arbete med denna fråga. Nu har vi alla ett gemensamt ansvar att se till att BT blir så bra som möjligt, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.   

Idag får de flesta blivande läkare börja sin karriär med olika underläkarvikariat i väntan på en AT-tjänst. Förhoppningen är att vi inte ska få några flaskhalsar i det nya systemet, men tyvärr ser prognosen för BT-starten inte ljus ut. Enligt Läkarförbundets beräkningar saknas ca 600 BT-platser det första året.  

– Vi ser en risk att hundratals läkare som utbildat sig i andra länder inte kan påbörja sin karriär. Samtidigt finns det redan idag en brist på AT-läkartjänster i landets regioner, säger Madeleine Liljegren ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd. 

Läkarförbundet uppmanar Sveriges regioner att öka takten med att bygga ut nya BT-platser för att möta behovet både på kort och lång sikt. 

– Den 15:e augusti ska Sveriges kommuner och regioner presentera för regeringen hur många AT- och BT-tjänster de planerar för framöver. Vi förväntar oss en rejäl ökning. Om regionerna inte levererar fler tjänster kommer vi på sikt att ha en ännu större brist på specialistläkare, säger Sofia Rydgren Stale. 

Fakta: 
Läkares utbildning består av tre delar. Den första delen är grundutbildningen vid universitet, den andra delen är allmäntjänstgöringen (AT) för att få läkarlegitimation, och den sista delen är specialiseringstjänstgöringen (ST) för att erhålla specialistkompetensbevis inom någon av de 63 specialiteterna som finns. 

Nya ST inleds med en BT om minst sex månader. Specialiseringstjänstgöringen förlängs därmed till minst 5,5 år. Normtiden för den genomsnittlige läkaren som gör BT kommer dock att vara 12 månader. Syftet med BT är att öka den kliniska erfarenheten och färdigheten samt säkerställa att alla läkare, oavsett utbildningsland, får en likvärdig introduktion till den svenska vården. Obligatoriska placeringar inom BT är 3 månader i primärvård och 3 månader inom akut sjukvård. Utöver detta rekommenderas maximalt ytterligare två placeringar.  

På sikt kommer alla läkare som vill specialisera sig i Sverige, oavsett utbildningsland, att genomföra BT, men till en början är det endast de som inte genomfört eller kommer att genomföra AT i Sverige och som inte påbörjat en ST som behöver göra BT inom ramen för sin ST. De första åren kommer BT att vara obligatoriskt för de utlandsutbildade läkarna.  

Antalet planerade platser för BT är framtagna enligt följande: 

Behovet om 800 platser årligen från 2021 baseras på statistik från Socialstyrelsen över utfärdade svenska läkarlegitimationer till utlandsutbildade läkare. Det vill säga det behov som finns framöver. Antalet planerade platser 2021 är regionernas egna siffror som vi fått under vårens BT-konferens: Region Östergötland stod värd för det nationella BT-mötet den 17:e februari tillsammans med övriga regioner. Läkarförbundet deltog med representant. I bifogad bild framgår fördelning per region.

Regeringen har föreslagit att ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för vaccininköp och vaccinering och att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs regionerna för att ersätta vårdkostnader för uppskjuten vård och för vård av patienter med covid-19. För att möta behovet av fortsatt storskalig testning och smittspårning har regeringen föreslagit att ytterligare 1,65 miljarder kronor tillförs.

Men nu visar det sig att regionerna inte har använt de enorma summor som tidigare tillförts under pandemin. Staten har betalat ut 21 extra miljarder i generella statsbidrag. Utöver det fick regionerna stora summor för att täcka coronarelaterade merkostnader inom vård och omsorg.

Under ett år då vården varit under ett extremt tryck och tvingades ställa om för att klara coronapandemin har landets 21 regioner nu ett totalt överskott på 19,3 miljarder kronor.

För att få en bild, om än en grov sådan, av vad drygt 19 miljarder kronor motsvarar har vi tre exempel:

• Sverige skulle kunna tredubbla det antal operationer som gjordes under hela 2019.
• För en mindre del av överskottet kan vi få fler specialister i allmänmedicin och en fast namngiven läkare för hela befolkningen i hela landet. Pandemin har visat att det inte minst i äldrevården behövs ökad medicinsk kunskap och fler läkare.
• Överskotten gör det tydligt att varsel och nedskärningar i vården bör upphöra.

Om vi räknar på vad det skulle kosta för regionerna att komma upp till en läkare per 1 500 invånare (vilket innebär 67 läkare per 100 000 invånare) är kostnaden för Västra Götalandsregionen exempelvis 92 miljoner kronor, Region Skåne 7 miljoner, Västernorrland 39 miljoner, Sörmland 30 miljoner och 21 miljoner för Region Norrbotten.

– Nu måste det bli verkstad. Det finns inga ursäkter längre. Vi har ett antal bra utredningar i ryggen. Vi har väl utformade efterlängtade reformer. Det finns pengar i regionerna. När ska något börja hända? undrar Sofia Rydgren Stale.

Drygt 80 procent av de tillfrågade läkarna uppger att möjligheterna till fortbildning har minskat drastiskt under pandemin, enligt en stor undersökning som genomförts av Sveriges läkarförbund. 

Undersökningen visar dessutom att möjligheterna till fortbildningen är nedåtgående över lång tid. Under pandemin har det varit särskilt illa eftersom nästan all fortbildning har upphört. Det innebär i praktiken att läkare inte getts möjlighet att läsa in sig tillräckligt på covid-19 och långtidscovid vilket kan leda till kunskapsbrist. Läkarförbundet kräver att regeringen fattar beslut om att göra rätten till fortbildning för läkare obligatorisk.

– Vi har en fortbildningskris i läkarkåren. Det finns ett stort uppdämt behov av att satsa på fortbildning av läkare under 2021 och framåt om vården ska kunna utvecklas och förbättras, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Fortbildning är avgörande för att läkare ska vara uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna och forskningsframstegen inom sitt område. Läkarförbundet konstaterar att fortbildning allt för ofta prioriteras bort, både under pandemin och före Covid-19, på grund av ett pressat läge i svensk hälso- och sjukvård. Antalet fortbildningsdagar minskar år för år, närmare en halvering sedan 2005.

Läkarförbundet genomför återkommande en enkätundersökning om läkares fortbildning. I år har 1 145 specialistläkare svarat på frågor om deras möjlighet till fortbildning. Undersökningen visar att det redan före pandemin fanns stora brister. Istället för att antalet fortbildningsdagar ökar uppemot de tio dagar som Läkarförbundet anser är en rimlig miniminivå minskar antalet dagar år för år. 2005 var det 9,1 dagar i extern fortbildning vilket kan jämföras med 7,1 dagar 2012 och 5,3 dagar 2019. 

–  Rätten till fortbildning måste regleras av staten. Det handlar i grunden om att kunna ge patienterna bästa tillgängliga vård. Utan fortbildning blir vården sämre, säger Sofia Rydgren Stale.

Stora regionala skillnader
På Gotland hade läkarna sju dagars extern fortbildning under 2019, medan genomsnittet i Jämtland är knappt två dagar.

I primärvården är det tydligt att fortbildningen behöver stärkas. Regionerna brister i sitt ansvar när det gäller att ställa tydliga krav på vårdgivarna inom primärvården för specialistläkarnas fortbildning. Endast åtta av 21 regioner ställer krav på att det ska finnas en individuell fortbildningsplan. Bara sex av 21 regioner har specificerat mängden fortbildning. Endast sex av 21 regioner har en kvalitetsindikator för fortbildning i deras uppföljning av vården. 

–  Staten måste ta ett större ansvar för att se till att Sverige inte halkar efter. De partier som har ambitionen att vården ska vara i världsklass måste också garantera förutsättningarna. Nu är det som att regionerna är 21 självstyrande länder och det går ut över patienterna, säger Sofia Rydgren Stale

Brister i vardagen
Undersökningen belyser även brister i intern fortbildning och för läkarnas självstudier för att hålla sig à jour med de senaste behandlingsmetoderna. Läkarförbundet rekommenderar en halv dag i veckan i löpande fortbildning för specialistläkare. Resultatet i undersökningen visar att 1,9 timmar i veckan läggs på egen fortbildning och 1,1 timmar på intern fortbildning på arbetsplatsen. Bara 36 procent av läkarna hade en plan för fortbildning och endast 15 procent svarar att det finns rutiner på deras arbetsplats för uppföljning av fortbildning.

Om enkätundersökningen
Enkäten har besvarats av 1 145 slumpmässigt utvalda kliniskt aktiva specialistläkare under 65 år som är medlemmar i Läkarförbundet. Undersökningen genomförs vartannat år. Läkarna jobbar i alla vårdens verksamheter – i så väl offentlig som privat verksamhet, på sjukhus, i primärvård och specialistvård.

Myndigheten Vård- och omsorgsanalys publicerade idag en rapport som visar att endast en tredjedel av befolkningen har fast läkar- eller vårdkontakt i primärvården. Pandemin har visat på behovet av kontinuitet i primärvården, inte minst för äldre.

Vård- och omsorgsanalys har i uppdrag av regeringen att följa och utvärdera hälso- och sjukvårdens omställning till en god och nära vård. Rapporten ”Fast kontakt i primärvården” ger en nulägesbild över befolkningens erfarenheter och uppfattningar och visar att majoriteten av befolkningen är listade på en vårdcentral, men endast en av tre har en fast läkar- eller vårdkontakt. Myndigheten konstaterar att det inte finns några tecken på förbättringar över tid i fråga om andel personer med fast läkarkontakt på sin vårdcentral.

– Utvecklingen står still. Politiken pratar gärna om fast läkarkontakt, men det går otroligt långsamt. Det är uppenbart att det krävs mer från riksdag och regering för att vi ska börja se skillnad, säger  Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets ordförande.

26 procent av befolkningen uppger att de har en fast läkarkontakt, vilket kan jämföras med närmare 100 procent i jämförbara länder som Norge, Danmark och Tyskland. Samtidigt upplever många fler sig ha behov av en fast läkarkontakt. Åtta av tio anser att det är viktigt att träffa samma person när de besöker sin vårdcentral.

– Varje invånare ska ha en namngiven läkare. Det skulle ge bättre patientsäkerhet och säkerställa kontinuitet, säger Sofia Rydgren Stale.

Svensk primärvård har länge lidit av brister i tillgänglighet och kontinuitet, och frågan om fast läkarkontakt har länge funnits på agendan. Trots det visar utvecklingen i Sverige gällande andelen personer med fast läkarkontakt ingen förbättring över tid.

 – Den alltför långsamma utvecklingen på området visar att det enda sättet att uppnå att varje invånare får en fast namngiven läkare är listning på läkare, inte vårdcentral som idag, säger Sofia Rydgren Stale.

Personer med fast läkarkontakt på sin vårdcentral har bättre erfarenheter av vården och upplever i högre grad att de får vara delaktiga i sin behandling jämfört med personer som inte har en fast läkarkontakt.

Läs mer om vård- och omsorgsanalys: Fast kontakt i primärvården

Läs mer om Läkarförbundets politik gällande primärvården

Under pandemin har Sveriges läkarförbund ökat i medlemsantal bland yrkesverksamma läkare med närmare 1 200, en ökning på tre procent. Läkarförbundet har nu fler medlemmar än någonsin.  

- Läkarna har jobbat hårt och under extrema förhållanden det senaste året. Vårt arbete med att stödja våra medlemmar och att kämpa för rätten till vila och återhämtning är därför också viktigare än tidigare. Vi samlar nu fler medlemmar än någonsin, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.   

Läkarförbundet organiserar idag över 55 000 medlemmar och är ett professions- och fackförbund som driver frågor om lön, arbetsmiljö och anställningsvillkor samt professionsfrågor som utbildning, forskning, etik, sjukvårdspolitik, företagande och ledarskap för Sveriges läkare.    

– Vi ser att vi hjälper fler medlemmar med frågor som rör arbetsmiljö, lön och villkor. Särskilt kopplat till arbetssituationen som följd av pandemin, säger Sofia Rydgren Stale.  

Läkarförbundet har under året ökat både i synlighet och tillgänglighet för landets läkare i en tuff situation. Tillströmningen av nya medlemmar var som störst under våren, då Läkarförbundet erbjöd även helt nya medlemmar rådgivning direkt för medlemsärenden kopplat till covid-19. En lyckad avtalsrörelse och framgångsrik påverkan av sjukvårdspolitiken har också bidragit till en positiv utvecklingen av medlemssifforna.    

– Vi är stolta över att vara ett modernt och attraktivt förbund för läkarkåren. Med över 55 000 medlemmar i ryggen kan vi göra skillnad och påverka framtidens hälso- och sjukvård, säger Sofia Rydgren Stale.