Primärvård

Fast läkare

Den viktigaste frågan för en fungerande och tillgänglig nära vård med en god kontinuitet för patienterna är en egen vald fast läkare. Samtidigt har endast 1 av 4 svenskar en fast läkarkontakt. 

Vi anser att alla bör ha en namngiven, fast läkare. Denna ska de kunna välja själva eller, om de inte aktivt väljer, tilldelas genom passiv listning.

En fast läkare säkrar relationskontinuiteten och bidrar till en bättre vård. Patienten slipper upprepa sin sjukdomshistoria och kan få en tillitsfull relation till sin läkare. Läkaren ges bättre förutsättningar att diagnostisera och behandla. I förlängningen leder det till lägre samhällskostnader för att fler sjukdomstillstånd kan förebyggas eller behandlas innan de blir så allvarliga att de kräver sjukhusvård. Det är ett säkert sätt att minska behovet av vårdplatser.

Listningstak

Det behövs ett tak om ett rimligt antal för hur många patienter en läkare kan ha listade. Det är en förutsättning för att läkaren ska kunna vara tillgänglig för patienten. Det säkrar den medicinska kvaliteten, tryggheten för patienten och en rimlig arbetsbelastning för primärvårdens anställda.

Listningstaket kan självfallet variera beroende på uppskattningar av patienternas vårdbehov. Vi står bakom Socialstyrelsens rekommenderade riktvärde om ett ansvar för 1 100 personer per heltidsarbetande specialist i allmänmedicin.

Fler specialister i allmänmedicin

För att alla ska kunna listas på en fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter krävs fler specialister i allmänmedicin. Idag väljer många specialister i allmänmedicin att inte arbeta inom primärvården, alternativt arbetar deltid, på grund av arbetsförhållandena och avsaknaden av listningstak. Och ST-läkare väljer att sluta.  

Med en avgränsad och rimlig lista och därmed en god arbetsmiljö skulle specialister i allmänmedicin återvända till vårdcentralerna, fler som arbetar deltid skulle orka gå upp på heltid och fler ST-läkare skulle vilja jobba kvar. 

Under en övergångsperiod behövs listning på andra specialister. Vi förespråkar också en påbyggnadsutbildning för andra specialister för att de ska kunna utbilda sig till dubbelspecialister medan de får lön som specialistläkare. Liksom avsevärt ökad nationell dimensionering på ST-läkare i primärvården. 

Fler små verksamheter

Det ska vara enkelt att starta en verksamhet både för att göra det mer attraktivt att arbeta i primärvården och öka tillgängligheten. Mindre, professionsstyrda verksamheter får högst betyg av både patienter och personal. Om det från staten fanns en vilja att verkligen råda bot på läkarbristen i glesbygden så tror vi att det med rätt stimulans går att komma långt.

På mindre orter kan det vara svårt att erbjuda ett bredare vårdutbud och få hela verksamheten att gå runt. Läkarförbundet förespråkar därför ett nationellt uppdrag för primärvården som har utrymme för lokala variationer. Framför allt i glesbygd och på landsbygd kan det krävas att man möjliggör för vårdgivare att åta sig ett smalare uppdrag.

Primärvårdsenkäten

Sveriges läkarförbund genomförde en enkätundersökning bland läkare verksamma inom
primärvården över årsskiftet 2020–2021, kallad Läkarförbundets primärvårdsenkät 2020. Ta del av Primärvårdsenkätens fem delrapporter nedan.

Sämre tillgänglighet och lika få med fast läkare – därför behövs ett annat system

• Endast hälften av läkarna verksamma på vårdcentraler anser att de erbjuder god tillgänglighet för listade patienter.
• Under hälften av läkarna uppger att patienter får träffa samma läkare vid upprepade besök på deras vårdcentral.
• Bristen på specialistläkare inom primärvården gör det svårt att förbättra situationen.
• Ett annat system behövs för att locka fler läkare att arbeta inom primärvården: listning på läkare snarare än vårdcentral och åtgärder som underlättar för små, läkardrivna enheter.

Ökad arbetsbelastning och utebliven fortbildning som en följd av coronapandemin

• Hälften av läkarna inom primärvården upplevde en försämrad arbetsmiljö som en följd av pandemin.
• Närmare 40 procent upplevde att deras arbetsbelastning ökade som en följd av pandemin.
• En lika stor andel anser att patientsäkerheten försämrades.
• Över 80 procent uppgav att fortbildningen blev lidande.

Närhet är viktigt för patienter – kan uppnås med fler små, läkarledda enheter

• Svenskarna vill hellre ha en mindre vårdcentral i närheten, med ett smalare vårdutbud, än en stor längre bort med ett bredare vårdutbud.
• Att ha nära till en vårdcentral är viktigast för boende på mindre orter och på landsbygden.
• Över 70 procent av läkare inom primärvården ser det som tänkbart att arbeta på en vårdcentral i landsbygd eller glesbygd.
• Runt 60 procent av samma läkargrupp ställer sig positiva till att starta egna verksamheter.
• Regeringen och regioner bör underlätta för fler läkare och andra vårdprofessioner att öppna egna verksamheter och samarbeta med varandra för att få fungerande vårdteam.

Vårdcentralers verksamhetschefer är alltmer sällan läkare – det påverkar läkarnas arbetsmiljö och patientsäkerheten negativt

• Endast 28 procent av läkarna inom primärvården arbetar på en vårdcentral med en verksamhetschef som är läkare.
• Det blir alltmer ovanligt att vårdcentralers verksamhetschefer är läkare. Samtidigt växer verksamhets- och ansvarsområdena och prioriteringarna blir tuffare.
• Endast 1 av 5 kan tänka sig att bli verksamhetschef på en vårdcentral. Attraktiviteten i chefsuppdragen minskar.
• De som har en läkare som verksamhetschef trivs bättre på jobbet och skulle i högre grad än andra rekommendera andra att söka anställning på deras arbetsplats.
• De som har en läkare som verksamhetschef upplever sig kunna ge en mer patientsäker vård och skulle i mycket högre utsträckning rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig.

Läkare vittnar om tidspress, betungande arbetsuppgifter och bristande grundförutsättningar

• 1 av 3 läkare i primärvården instämmer helt eller i stor utsträckning i att de upplever en oacceptabel tidspress. Ännu fler instämmer delvis i påståendet.
• Få kan avsluta sitt arbete inom sin arbetstid.
• Många läkare upplever att de ägnar sin tid åt arbetsuppgifter som inte syftar till en god vård av patienterna, utan kanske snarare handlar om administration eller omständlig byråkrati.
• Många läkare inom primärvården upplever att de inte kan göra ett gott arbete idag.
• Nästan 1 av 4 överväger ofta eller alltid att byta jobb.
• Lösningen stavas att kunna arbeta som fast läkare med ansvar för ett begränsat – rimligt – antal patienter.