fbpx
Hoppa till innehåll

Vårdplatser

Dags att möta behovet av vårdplatser och minska ”vårdskulden”.

Sverige har redan innan pandemin, under lång tid, haft ett ökat problem med väntetider. Redan innan vi gick in i pandemin stod 113 000 patienter i kö till operation och åtgärd i specialistvården. Även om flera insatser har gjorts genom åren för att minska köerna saknas idag ett helhetsgrepp om köerna, eftersom de är uppsplittrade på 21 olika regioner.


Inte medlem ännu? Bli medlem i Sveriges läkarförbund idag!


Vi vet ännu inte hela omfattningen på vårdskulden efter pandemin, men kvalitetsregistret SPOR har data som visar att många både planerade och akuta operationer har ställts in. Under exempelvis vecka 17 år 2020 utfördes 67 procent färre planerade operationer jämfört med en normalvecka i Sverige.

Och det finns regionala skillnader. I vecka 19 hade det hårt drabbade Sörmland fått ställa in 90 procent av alla planerade operationer. Men även mindre drabbade regioner som Västerbotten fick ställa in 44 procent. Det är viktigt att förstå att när pandemin väl är över kommer vi stå med en stor jämlikhetsklyfta i svensk sjukvård, där patienters postnummer kommer avgöra hur lång tid patienter får vänta på vård.

Vi måste alla hjälpas åt när vi ska beta av vårdskulden, och det gäller att se landet som en helhet. Varje enskild region kommer inte själv mäkta med att axla ansvaret om en jämlik vård. Staten måste därför under lång tid fortsätta ta ansvar för att komma till rätta med effekterna av pandemin. Socialstyrelsen bör få ett särskilt samordningsansvar för vårdköerna och en nationell väntelista bör införas för de behandlingar och operationer med längst vårdköer. Exempelvis har alla njurtransplantationer med levande donatorer stoppats i Sverige, och i princip alla höft- och knäledsoperationer. Det här är patientgrupper som med rätt åtgärder skulle kunna återgå till ett fullt arbetsliv och välbefinnande, men som annars riskerar fastna i lång sjukskrivning.

Om primärvårdens särskilda utmaningar

Effekterna av pandemin kommer i stor utsträckning även att belasta primärvården, med bland annat uppskjutna besök för de multisjuka äldre, försämrad folkhälsa, psykosociala problem, rehabilitering med mera i flera år framöver.

Vi behöver en bättre tillgänglighet och att patienterna får träffa samma läkare vid varje besök och inte olika läkare varje gång. När primärvården ska behandla många patienter som har fått förvärrade problem efter pandemin blir kontinuiteten – att få träffa samma läkare vid varje besök – jätteviktig. Om hela befolkningen i hela landet ska kunna träffa samma läkare vid varje besök, då behöver vi också fler läkare i primärvården.

I Norge har man beslutat att tillföra primärvården uppåt två miljarder extra till 2024. Något liknande kommer den svenska primärvården också att behöva.

Allmänt om vårdplatser

Antalet vårdplatser ger en indikation på tillgängliga resurser inom vården. Kapaciteten har minskat i de flesta länder det senaste decenniet och särskilt nationellt. År 2018 hade Sverige 2 vårdplatser per 1 000 invånare. Det är lägst antal vårdplatser i hela EU. Samtidigt ökar befolkningen och framför allt andelen äldre och kroniskt sjuka.

Utöver vårdplatser utgör väntetider, överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter numera ett normaltillstånd på många håll i landet. Risken för medicinska misstag, vårdskador och försämrad vårdkvalitet ökar när behandling fördröjs och patienter vårdas på avdelningar som saknar rätt utrustning och medicinsk kompetens. Vårdplatssituationen har på det hela taget urholkat det samlade patientsäkerhetsarbetet. Det är inte god vård.

Utvecklingen leder även till en ohållbar arbetsmiljö. De bristande förutsättningarna innebär att de medicinska prioriteringarna blir ännu svårare. Det blir en etisk stress. Situationen ökar risken för sjukskrivningar eller att läkare går ner i arbetstid. Det blir en ond spiral. Bristen på bemanning leder i sin tur till att vårdplatser hålls nere eller stängs helt. Vårdplatserna och bemanningen kring dessa tenderar därmed att styra vården till förmån för patientens behov.

Läs mer här om styrning av vården.

I samband med utbrottet av Covid-19 har också frågan om intensivvårdsplatser aktualiserats i avsaknad av en nationell lägesbild. Statistiken är bristfällig och det finns inte fullt ut fullständiga uppgifter om hur stor andel av vårdplatserna inom slutenvården som är IVA-platser. Läkarförbundet anser att dimensioneringen av vårdplatser och dess styrning behöver intensifieras nationellt.

Mer läsning om vårdplatsbristen på Trygg vård

 


Bli medlem i Sveriges läkarförbund idag

 

sjuksäng i korridor, vårdplatsbrist

Läkarförbundet vill se:

  • En nationell vårdplatsdimensionering som utgår från befolkningens faktiska behov och platsens förutsättningar.
  • En jämlik vård i hela landet genom ökad nationell styrning. Socialstyrelsen bör exempelvis få ett samordningsansvar för vårdköerna och för att hantera vårdskulden i följderna av Covid-19.
  • En utvecklad nationella väntelista för de behandlingar och operationer som kan komma att ha allra längst vårdköer.
  • En nationell primärvårdsreform med patientansvariga läkare, för att bättre kunna tillgodose ett ökat vårdbehov utanför sjukhusen.
  • En personalpolitik som möjliggör ett hållbart och utvecklande arbetsliv i vår­den.
Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar