Vårdplatser

Vårdplatsbristen hotar patientsäkerheten

Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, bedömer att 18 av 21 regioner i Sverige har brist på vårdplatser. I de övriga tre har IVO inte fått tillräckliga underlag för att kunna bedöma om det är brist eller ej.

Läkarförbundets medlemmar pekar ut bristen på vårdplatser som sitt enskilt största arbetsmiljöproblem. I en enkätundersökning svarar en tredjedel av läkare på sjukhus att deras stressnivå är mycket hög eller ohållbar. Det handlar i hög grad om etisk stress när patientsäkerheten hotas, och om att läkare får lägga sin tid på att jaga platser i stället för åt patienterna.

När det inte finns en vårdplats för patienten tvingas läkaren välja mellan dåliga alternativ: skicka hem patienten för tidigt, lägga in patienten på en redan överfull avdelning eller försöka hitta en annan avdelning som kan ta emot patienten även om den avdelningen inte har rätt kompetens, kunskap eller utrustning. Stressen leder till personalflykt som leder till ännu färre vårdplatser. Det är inte sängar som är en bristvara, utan den vårdpersonal som behövs runt patienterna.

När alltför mycket tid och kraft går åt till att släcka bränder blir det också svårt att hinna med klinisk forskning, metodutveckling och fortbildning.

Bristen bidrar också till att människor får vänta på vård. Väntetiderna i svensk vård var orimligt långa redan innan pandemin. Patienter kan få vänta i många månader på undersökning och behandling.  De regionala skillnaderna är stora. I Region Värmland får över 44 procent av patienterna vänta mer än tre månader på operation eller behandling i den specialiserade vården, i Region Stockholm 22,5 procent.

Dimensionering efter behov

Det här kan inte lösas av varje region för sig. Sverige behöver så många vårdplatser att det finns marginaler i vardagen och möjlighet att skala upp i kris. Över tid bör beläggningsgraden vara max 85 procent. Det förutsätter att staten tar ett större ansvar. Det behövs bättre statistik och gemensamma mål. Vi vill se en nationell väntelista så att fler patienter får vård i tid.

Fler läkare bör vara chefer. Ett starkare medicinskt ledarskap kan bidra till att minska vårdplatsbristen. När läkare är chefer formas verksamheten utifrån medicinska mål, vilket ger ett vårdeffektivt arbetssätt. Verksamheter med chefer som är läkare har också oftare en bra arbetsmiljö och låg personalomsättning.

På längre sikt är det viktigaste som kan göras mot bristen på vårdplatser är att se till att färre behövs. Medicinska framsteg innebär att vårdtider blir kortare, att mer kan göras i öppenvård och att fler kan vårdas i hemmet. Med läkarstöd i äldreomsorgen behöver färre äldre läggas in, och de som läggs in kan få komma hem tidigare. Och med fast läkare i primärvården som ansvarar för ett rimligt antal patienter kan många sjukdomstillstånd förebyggas eller behandlas innan de blir så allvarliga att de kräver sjukhusvård.