Mer långsiktig styrning och finansiering av vården
Styrningen av svensk sjukvård präglas av ryckighet och punktinsatser på både statlig och regional nivå. Läkarförbundet vill se ökad långsiktighet i styrningen och finansieringen, t.ex. färre riktade statsbidrag och mer långsiktiga satsningar från statens sida som tydligt styr mot fler vårdplatser och en stärkt primärvård.
För att säkerställa långsiktighet bör regeringen lägga fram en hälso- och sjukvårdsplan som täcker minst en mandatperiod. Läkarförbundet föreslår att arbetet med planen genomförs i en beredning med bred representation, där sjukvårdshuvudmännen och professionsföreträdare ingår. Staten och regionerna har delat ansvar för styrningen av hälso- och sjukvården och behöver ha en arena för dialog. Den statliga styrningen bör gå via våra myndigheter och inte via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som är en arbetsgivar- och intresseorganisation.
Nationellt ansvar för kompetensförsörjning
Det måste i hela landet finnas specialistläkare inom samtliga specialiteter. Läkarförbundet vill därför att det Nationella vårdkompetensrådet tar över dimensioneringen och samordningen av samtliga delar i läkares utbildning. Vissa regioner bör axla ett särskilt utbildningsuppdrag inom specialiteter där det finns eller riskerar att uppstå en bristsituation. Staten ska ge incitament till regioner att ta ett sådant utökat ansvar för att öka utbildningsvolymerna inom bristspecialiteter.
Fortbildningen för läkare släpar kraftigt efter. Det behövs en reglerad fortbildning med tydliga föreskrifter, extern uppföljning för att identifiera brister och individuella fortbildningsplaner för att säkerställa kvaliteten.
Nationellt ansvar för krisberedskap
Under de senaste åren har vi sett hur försörjningsberedskapen i regioner och kommuner brustit. Det är av oerhört stor vikt att staten tar ett helhetsgrepp via sina myndigheter och tillser att regioner och kommuner säkerställer den försörjning som krävs av läkemedel, sjukvårdsmateriel och kompetens i vardagen. Detta är grunden för att kunna ha en god tillgång vid allvarliga händelser i fredstid, höjd beredskap eller krig.
Socialstyrelsen behöver ta ansvar för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdshuvudmännen ska utöka sin lagerhållning av sjukvårdsprodukter och regeringen ska bestämma vad och hur mycket som ska lagerhållas.
Staten behöver ta ett helhetsansvar för krisberedskapen. Viktigast för en bra bemanning i kristid är att det finns en bra bemanning i fredstid.
Läkarförbundets krav:
- En statlig styrning och finansiering som är långsiktigt hållbar.
- Nationellt ansvar för vårdens kompetensförsörjning. Antalet utbildningsplatser behöver dimensioneras och samordnas nationellt.
- Reglerad fortbildning för läkare. Alla specialistläkare ska ha en individuell fortbildningsplan.
Staten ska ta ett helhetsansvar för krisberedskapen. Försörjningen av läkemedel, medicinteknik och kompetens måste fungera i vardagen för att kunna ta höjd för ett krisläge.
