Vårdens styrning

Staten måste börja styra mer genom sina myndigheter och inte genom överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner. SKR är en arbetsgivar- och intresseorganisation där medborgarna saknar insyn.

Nationellt ansvar för en fungerande vårdgaranti

Svenska patienter får idag vänta betydligt längre än exempelvis danska patienter. Andelen patienter som får vård inom vårdgarantins 90 dagar har sjunkit.

Läkarförbundet vill att Socialstyrelsen är huvudman för en nationell väntelista, så att patienter som väntat en viss tid erbjuds behandling i andra regioner eller av privata utförare.

Nationellt ansvar för kompetensutveckling och reglerad fortbildning

Det måste i hela landet finnas specialistläkare inom samtliga specialiteter. Läkarförbundet vill därför att det Nationella vårdkompetensrådet tar över dimensioneringen och samordningen av samtliga delar i läkares utbildning. Vissa regioner bör axla ett särskilt utbildningsuppdrag inom specialiteter där det finns eller riskerar att uppstå en bristsituation. Staten ska ge incitament till regioner att ta ett sådant utökat ansvar för att öka utbildningsvolymerna inom bristspecialiteter.

Fortbildningen för läkare släpar kraftigt efter. Det behövs en reglerad fortbildning med tydliga föreskrifter, extern uppföljning för att identifiera brister och individuella fortbildningsplaner för att säkerställa kvaliteten.

Nationellt ansvar för läkemedelsförsörjning

Alla patienter ska ha samma tillgång till läkemedel, oavsett var i landet man är bosatt. Många regioner är för små för att klara av att finansiera nya dyra läkemedel.

Regionerna fattar idag besluten om vilka läkemedel som ska introduceras i Rådet för nya terapier och Medicintekniska produktrådet, som SKR förvaltar. Den ordningen bör finnas kvar men det ska finnas en nationell, enhetlig bedömningsgrund som regionerna har att utgå från vid beslut om behandling. Regionerna ska inte kunna säga nej till att erbjuda en behandling som tillstyrkts i den nationella bedömningen.

Nationellt ansvar för krisberedskap

Under de senaste åren har vi sett hur försörjningsberedskapen i regioner och kommuner brustit. Det är av oerhört stor vikt att staten tar ett helhetsgrepp via sina myndigheter och tillser att regioner och kommuner säkerställer den försörjning som krävs av läkemedel, sjukvårdsmateriel och kompetens i vardagen. Detta är grunden för att kunna ha en god tillgång vid allvarliga händelser i fredstid, höjd beredskap eller krig.

Socialstyrelsen behöver ta ansvar för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdshuvudmännen ska utöka sin lagerhållning av sjukvårdsprodukter och regeringen ska bestämma vad och hur mycket som ska lagerhållas.

Staten behöver ta ett helhetsansvar för krisberedskapen. Viktigast för en bra bemanning i kristid är att det finns en bra bemanning i fredstid.