För att få påbörja sin specialiseringstjänstgöring, ST, behöver man först genomgå en så kallad allmäntjänstgöring, AT, för att erhålla läkarlegitimation. Som AT-läkare tjänstgör man under handledning och ökar sin kliniska kompetens för att bli självständig läkare.
Regionerna har enligt hälso- och sjukvårdslagen ett gemensamt ansvar att dels tillhandahålla tillräckligt många AT-tjänster, dels utbilda tillräckligt med specialistläkare för att möta det framtida behovet. Likväl har bristen på specialistläkare genomsyrat svensk hälso- och sjukvård under en lång tid. I en rapport från Socialstyrelsen uppger 19 av 21 regioner att det finns för få specialistläkare.
För att möta det framtida behovet av specialistläkare måste antalet AT-tjänster kraftig utökas kommande år. Sveriges yngre läkares förening (SYLF) har sedan 2008 årligen kartlagt hur lång tid man som nyexaminerad läkare i snitt får vänta på att få en AT-tjänst. Väntetiden har sedan dess ökat med 60% och idag tvingas man vänta i genomsnitt 11 månader för att få en tjänst. AT har blivit en flaskhals i läkarnas utbildningsystem. 2019 erbjöd regionerna totalt 1469 AT-tjänster i Sverige, vilket var ett underskott på cirka 370 tjänster. Mellan 2018–2020 ökade antalet AT-tjänster med endast 27 tjänster nationellt.
Regionerna har uppenbart misslyckats med sitt uppdrag att försörja Sverige med läkare. Situationen är bekymmersam och Läkarförbundet anser att staten nu måste ta sitt ansvar. Staten bör ansvara för styrningen och dimensioneringen av framtidens AT-tjänster.
Läkarförbundet har gjort en beräkning av behovet av AT-tjänster. Beräkningen baseras på det förväntade antalet examinerade läkarstudenter respektive år. I beräkningen har även hänsyn tagits till de som studerar till läkare i annat EU/EES-land och som efter examen avser flytta till Sverige för att göra AT samt de läkare som genomför den kompletterande utbildningen för tredjelandsläkare i Sverige.
