Forskning

I Sverige har den kliniska forskningen länge varit väl integrerad i hälso- och sjukvården. De kliniskt verksamma läkarna har utvecklat behandlingsmetoder och arbetat med kvalitetsregister. En stor del av dem har haft en forskarutbildning. De forskarutbildade läkarna utgör därför en viktig och naturlig brygga mellan forskningen och det dagliga sjukvårdsarbetet. De bidrar till att nya medicinska rön kan omsättas i praktiken.

Under de senaste decennierna har andelen disputerade läkare minskat. Läkare är idag den enda yrkesgrupp i Sverige som förlorar i livslön på att disputera. Det krävs därför särskilda satsningar från universitet och regionerna för att läkare ska kunna genomföra forskarutbildning parallellt med utbildning och kliniskt arbete. Det behövs såväl särskilda tjänster för forskande läkare i sjukvården genom hela läkarkarriären som fler kombinationsanställningar, med både universitet och sjukvård som arbetsgivare.

Klinisk behandlingsforskning och annan patientnära forskning har i många fall svårt att konkurrera om forskningsmedel trots att den potentiella nyttan av forskningen är stor. Den patientnära forskningens förutsättningar måste därför beaktas vid fördelningen av forskningsanslag.

Läkarförbundet anser att universitetens direkta anslag bör öka. Både för att de ska kunna stå för finansiering av infrastruktur och kunna inrätta och tillsätta såväl meriteringstjänster för yngre forskare som fasta lärar- och forskartjänster. Rådsmedel bör framför allt fördelas som fria projektanslag.

Idag ser vi allt för ofta att forskning och utvecklingsarbete får stryka på foten när sjukvården styrs mot kortsiktiga och mätbara mål om ökad tillgänglighet och produktivitet. Såväl politiker som chefer i regionerna måste ta sjukvårdens FoU-uppdrag på större allvar. Forskning, utveckling och utbildning måste tydligt ingå i sjukvårdens uppdrag och i de beställningar och uppföljningar som görs. Den kliniska forskningen är en förutsättning för hög kvalitet i hälso- och sjukvården.

Läs mer om Läkarförbundets tankar kring forskning i vår forskningspolicy.

"Kombinerat kliniskt arbete med forskningstid"

Victoria Jansson är AT-läkare/forskare och en av Läkarförbundets medlemmar. Victoria gör en forskar-AT, vilket innebär att AT-tjänstgöringen är förlängd med 12 månader för att kunna forska parallellt med den kliniska delen. Hör hennes tankar vad det innebär för henne att kombinera kliniskt arbete med forskningstid. Läs mer om Victoria.

Läkarförbundet samlar över 55 000 medlemmar. Tillsammans kan driver vi svensk hälso- och sjukvård framåt och förbättrar dina villkor. Bli medlem du också!

Inför regeringens forskningsproposition 2020

Läkarförbundet inkom 2019-10-25 med en skrivelse till regeringen med förslag för en långsiktigt hållbar forskningspolitik som möter morgondagens behov av en patientsäker hälso- och sjukvård. Förslagen kan sammanfattas i följande punkter.

• Öka förutsättningarna för att delta i forskning på läkarnas grundutbildning.
• Särskilda satsningar på yngre forskare.
• Bättre förutsättningar att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet.
• Tydliggör sjukvårdens ansvar för den kliniska forskningen.
• Förstärkt finansiering av patientnära forskning.
• Ökade resurser till de prövarinitierade kliniska studierna.
• Ökade basanslag till universiteten.
• Ökad rörlighet mellan hälso- och sjukvård, akademi, och näringsliv.

Läs hela skrivelsen här.

Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd

Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd, UFO, bereder utbildnings- och forskningsfrågor till förbundsstyrelsen. Läs mer här.

Har du frågor om Läkarförbundets forskningspolitiska arbete?

Kontakta Björn Södergård, utredare Läkarförbundet