Antalet medlemmar i Sveriges läkarförbund fortsätter att öka. Nu är vi 56 390. – Jag är stolt. Medlemsökningen är ett kvitto på att vi gör rätt saker. Tillsammans gör vi skillnad, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Den största ökningen under 2021 står yrkesverksamma läkare för, med en ökning på hela 3,1 procent jämfört med 2020. Det betyder att ytterligare 1 210 läkare har valt medlemskap i Läkarförbundet.   

– I oroliga tider är det positivt att fler söker sig till och stannar kvar i professions- och fackförbund. Vi växer därför att vi har ett bra medlemserbjudande och står upp för våra medlemmar. Vi syns, vi hörs och vi påverkar i frågor som handlar om utveckling av professionen, vården och våra villkor, säger Sofia Rydgren Stale.  

– De senaste åren har varit otroligt tuffa för svensk hälso- och sjukvård. Våra medlemmar har tagit ett stort ansvar och fortsatt arbeta för att upprätthålla en god, säker och trygg vård, trots orimliga arbetsförhållanden under pandemin. Nu behöver många vila och återhämtning, fortsätter Sofia Rydgren Stale. 

Läkarförbundet har satt ljus på brinnande frågor som bristen på vårdplatser och organisering, behovet av kompetensförsörjning, det nödvändiga i en nationell primärvårdsreform med fast namngiven läkare som har ansvar för ett rimligt antal patienter, en god etik, bristen på fortbildning, god handledning, fler AT- BT- och ST-platser, fler läkare som chefer och det absolut nödvändiga i goda villkor som löneutveckling och rätten till vila och återhämtning.   

– Jag är stolt över att få leda ett förbund som fortsätter att stå starka tillsammans. Nu är vi fler än någonsin och rustade för att göra skillnad för våra medlemmar men också för svensk hälso- och sjukvård. Alla ska ha rätt till en trygg vård, oavsett var i landet du bor, säger Sofia Rydgren Stale. 
. 

Stark utveckling i flera av Läkarförbundets lokala föreningar 

Läkarförbundet har ökat i medlemsantal i samtliga 25 lokalföreningar. Störst ökning står storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö, men även flera andra orter har fått en bra ökning i antal medlemmar. Det gäller även flera lokala föreningar.  

*som yrkesverksam medlem i Läkarförbundet är man också medlem i en lokalförening och minst en yrkesförening. Även övriga medlemskategorier kan vara medlemmar i en lokalförening om så önskas. 

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 390 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning, forskning, etik, vårdpolitik, företagande och ledarskap.

Regeringen har föreslagit att ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för vaccininköp och vaccinering och att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs regionerna för att ersätta vårdkostnader för uppskjuten vård och för vård av patienter med covid-19. För att möta behovet av fortsatt storskalig testning och smittspårning har regeringen föreslagit att ytterligare 1,65 miljarder kronor tillförs.

Men nu visar det sig att regionerna inte har använt de enorma summor som tidigare tillförts under pandemin. Staten har betalat ut 21 extra miljarder i generella statsbidrag. Utöver det fick regionerna stora summor för att täcka coronarelaterade merkostnader inom vård och omsorg.

Under ett år då vården varit under ett extremt tryck och tvingades ställa om för att klara coronapandemin har landets 21 regioner nu ett totalt överskott på 19,3 miljarder kronor.

För att få en bild, om än en grov sådan, av vad drygt 19 miljarder kronor motsvarar har vi tre exempel:

• Sverige skulle kunna tredubbla det antal operationer som gjordes under hela 2019.
• För en mindre del av överskottet kan vi få fler specialister i allmänmedicin och en fast namngiven läkare för hela befolkningen i hela landet. Pandemin har visat att det inte minst i äldrevården behövs ökad medicinsk kunskap och fler läkare.
• Överskotten gör det tydligt att varsel och nedskärningar i vården bör upphöra.

Om vi räknar på vad det skulle kosta för regionerna att komma upp till en läkare per 1 500 invånare (vilket innebär 67 läkare per 100 000 invånare) är kostnaden för Västra Götalandsregionen exempelvis 92 miljoner kronor, Region Skåne 7 miljoner, Västernorrland 39 miljoner, Sörmland 30 miljoner och 21 miljoner för Region Norrbotten.

– Nu måste det bli verkstad. Det finns inga ursäkter längre. Vi har ett antal bra utredningar i ryggen. Vi har väl utformade efterlängtade reformer. Det finns pengar i regionerna. När ska något börja hända? undrar Sofia Rydgren Stale.

Drygt 80 procent av de tillfrågade läkarna uppger att möjligheterna till fortbildning har minskat drastiskt under pandemin, enligt en stor undersökning som genomförts av Sveriges läkarförbund. 

Undersökningen visar dessutom att möjligheterna till fortbildningen är nedåtgående över lång tid. Under pandemin har det varit särskilt illa eftersom nästan all fortbildning har upphört. Det innebär i praktiken att läkare inte getts möjlighet att läsa in sig tillräckligt på covid-19 och långtidscovid vilket kan leda till kunskapsbrist. Läkarförbundet kräver att regeringen fattar beslut om att göra rätten till fortbildning för läkare obligatorisk.

– Vi har en fortbildningskris i läkarkåren. Det finns ett stort uppdämt behov av att satsa på fortbildning av läkare under 2021 och framåt om vården ska kunna utvecklas och förbättras, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Fortbildning är avgörande för att läkare ska vara uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna och forskningsframstegen inom sitt område. Läkarförbundet konstaterar att fortbildning allt för ofta prioriteras bort, både under pandemin och före Covid-19, på grund av ett pressat läge i svensk hälso- och sjukvård. Antalet fortbildningsdagar minskar år för år, närmare en halvering sedan 2005.

Läkarförbundet genomför återkommande en enkätundersökning om läkares fortbildning. I år har 1 145 specialistläkare svarat på frågor om deras möjlighet till fortbildning. Undersökningen visar att det redan före pandemin fanns stora brister. Istället för att antalet fortbildningsdagar ökar uppemot de tio dagar som Läkarförbundet anser är en rimlig miniminivå minskar antalet dagar år för år. 2005 var det 9,1 dagar i extern fortbildning vilket kan jämföras med 7,1 dagar 2012 och 5,3 dagar 2019. 

–  Rätten till fortbildning måste regleras av staten. Det handlar i grunden om att kunna ge patienterna bästa tillgängliga vård. Utan fortbildning blir vården sämre, säger Sofia Rydgren Stale.

Stora regionala skillnader
På Gotland hade läkarna sju dagars extern fortbildning under 2019, medan genomsnittet i Jämtland är knappt två dagar.

I primärvården är det tydligt att fortbildningen behöver stärkas. Regionerna brister i sitt ansvar när det gäller att ställa tydliga krav på vårdgivarna inom primärvården för specialistläkarnas fortbildning. Endast åtta av 21 regioner ställer krav på att det ska finnas en individuell fortbildningsplan. Bara sex av 21 regioner har specificerat mängden fortbildning. Endast sex av 21 regioner har en kvalitetsindikator för fortbildning i deras uppföljning av vården. 

–  Staten måste ta ett större ansvar för att se till att Sverige inte halkar efter. De partier som har ambitionen att vården ska vara i världsklass måste också garantera förutsättningarna. Nu är det som att regionerna är 21 självstyrande länder och det går ut över patienterna, säger Sofia Rydgren Stale

Brister i vardagen
Undersökningen belyser även brister i intern fortbildning och för läkarnas självstudier för att hålla sig à jour med de senaste behandlingsmetoderna. Läkarförbundet rekommenderar en halv dag i veckan i löpande fortbildning för specialistläkare. Resultatet i undersökningen visar att 1,9 timmar i veckan läggs på egen fortbildning och 1,1 timmar på intern fortbildning på arbetsplatsen. Bara 36 procent av läkarna hade en plan för fortbildning och endast 15 procent svarar att det finns rutiner på deras arbetsplats för uppföljning av fortbildning.

Om enkätundersökningen
Enkäten har besvarats av 1 145 slumpmässigt utvalda kliniskt aktiva specialistläkare under 65 år som är medlemmar i Läkarförbundet. Undersökningen genomförs vartannat år. Läkarna jobbar i alla vårdens verksamheter – i så väl offentlig som privat verksamhet, på sjukhus, i primärvård och specialistvård.