Myndigheten Vård- och omsorgsanalys publicerade idag en rapport som visar att endast en tredjedel av befolkningen har fast läkar- eller vårdkontakt i primärvården. Pandemin har visat på behovet av kontinuitet i primärvården, inte minst för äldre.
Vård- och omsorgsanalys har i uppdrag av regeringen att följa och utvärdera hälso- och sjukvårdens omställning till en god och nära vård. Rapporten ”Fast kontakt i primärvården” ger en nulägesbild över befolkningens erfarenheter och uppfattningar och visar att majoriteten av befolkningen är listade på en vårdcentral, men endast en av tre har en fast läkar- eller vårdkontakt. Myndigheten konstaterar att det inte finns några tecken på förbättringar över tid i fråga om andel personer med fast läkarkontakt på sin vårdcentral.
– Utvecklingen står still. Politiken pratar gärna om fast läkarkontakt, men det går otroligt långsamt. Det är uppenbart att det krävs mer från riksdag och regering för att vi ska börja se skillnad, säger Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets ordförande.
26 procent av befolkningen uppger att de har en fast läkarkontakt, vilket kan jämföras med närmare 100 procent i jämförbara länder som Norge, Danmark och Tyskland. Samtidigt upplever många fler sig ha behov av en fast läkarkontakt. Åtta av tio anser att det är viktigt att träffa samma person när de besöker sin vårdcentral.
– Varje invånare ska ha en namngiven läkare. Det skulle ge bättre patientsäkerhet och säkerställa kontinuitet, säger Sofia Rydgren Stale.
Svensk primärvård har länge lidit av brister i tillgänglighet och kontinuitet, och frågan om fast läkarkontakt har länge funnits på agendan. Trots det visar utvecklingen i Sverige gällande andelen personer med fast läkarkontakt ingen förbättring över tid.
– Den alltför långsamma utvecklingen på området visar att det enda sättet att uppnå att varje invånare får en fast namngiven läkare är listning på läkare, inte vårdcentral som idag, säger Sofia Rydgren Stale.
Personer med fast läkarkontakt på sin vårdcentral har bättre erfarenheter av vården och upplever i högre grad att de får vara delaktiga i sin behandling jämfört med personer som inte har en fast läkarkontakt.
Läs mer om vård- och omsorgsanalys: Fast kontakt i primärvården
Läs mer om Läkarförbundets politik gällande primärvården
Regeringen har idag presenterat att de kommer att tillsätta en ny utredning om äldreomsorgen. Utredningen ska bland annat titta på flera frågor som Läkarförbundet föreslagit för regeringen och riksdagspartierna, bland annat frågan om att införa medicinskt ansvarig läkare (MAL) i kommunerna.
Pandemin har med tydlighet visat att den medicinska kompetensen i kommunerna är för låg. Läkarförbundet har fört fram flera förslag för att bättre ta om hand våra mest sjuka äldre.
– En medicinskt ansvarig läkare (MAL) i kommunerna behövs för att stärka den medicinska kompetensen i äldrevården. Behovet av detta har blivit än tydligare under pandemin, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.
Det är viktigt att understryka, precis som socialministern gjorde under regeringens pressträff, att inget i lagen hindrar kommunerna att anställa medicinskt ansvariga läkare redan idag. Läkarförbundet hoppas nu att kommunerna tar sitt ansvar för att förbättra den medicinska kompetensen.
Den läkarmedverkan som sker i äldreomsorgen regleras i avtal mellan kommun och region. Regionerna har i sin tur ett tydligt ansvar för att primärvården har tillräckligt med resurser för att läkarmedverkan i äldreomsorgen ska fungera. Uppenbarligen har detta inte fungerat.
– Vi hoppas dessutom att utredningen får mandat att ge förslag på ökad statlig styrning. Staten behöver reglera en miniminivå på läkarmedverkan på äldreboendena. Medicinsk kompetens behöver finnas tillgänglig dygnet runt, säger Sofia Rydgren Stale.
Läkarförbundet är positiva till att frågorna om stärkt medicinsk kompetens i äldreomsorgen nu utreds.