– Vi förespråkar listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.

Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är ohållbart. Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin till den offentligt finansierade primärvården. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler.

Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ett rimligt listningstak är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Mindre resurser behöver läggas på att upprepa sjukdomshistoria och sätta sig in i vård och behandling på nytt.

– Det är positivt att regeringen föreslår att lagen förtydligas vad gäller kravet på att patienter ska få tillgång till en egen fast läkarkontakt, men lagen riskerar att bli fortsatt verkningslös. Det finns inga hårda krav, säger Sofia Rydgren Stale.

Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient.

Listningsbegränsning
Det är positivt att man tar ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Vi hade dock velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista, redan idag.

Fler mindre, läkardrivna enheter
Lagförslaget med ett förtydligande att regioners geografiska område får delas upp i två eller flera delområden med separata vårdvalssystem gör förhoppningsvis att regioner möjliggör för fler mindre läkardrivna enheter på glesbygd och landsbygd. Det anser Läkarförbundet är mycket positivt.

Svenskar vill hellre ha en mindre vårdcentral i närheten med ett smalare vårdutbud, än en stor längre bort med ett bredare utbud. De som bor på landsbygden är de som värderar närhet högst.  (Detta visar en Novusundersökning beställd av Läkarförbundet.)

För att det ska bli förändring krävs:

–        mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare

–        statligt finansierade utbildningstjänster

–        en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.

–        ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare

–        incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen

Ett gott exempel som visar att en positiv utveckling är möjlig vad gäller antalet specialister i allmänmedicin är det som skett i Region Sörmland. En av förklaringarna till att man lyckats locka fler allmänläkare är att regionen beslutat om ett listningstak. Ett utmärkt exempel på hur man blir en attraktiv arbetsgivare genom att satsa på arbetsmiljön!

Här ligger propositionen ”Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform” Prop 2021/22:72 på regeringens webb.

Läs gärna artikeln i Svenska Dagbladet ”Läkarförbundet besviket på regeringen: Hade hoppats på mer”.

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdpolitik, företagande och ledarskap.

Regeringen presenterade idag en lagrådsremiss för primärvården, vårdcentraler och hälsocentraler. Sveriges läkarförbund ger både ris och ros. Vi hade velat se fler och skarpare förslag, exempelvis en lag om listning på fast läkare och inte på vårdcentral. Risken är att lagförslaget blir tandlöst om målet med ökat antal listade på fast läkare inte följs av lagstiftning och ekonomiska incitament. Det blir då fritt valt arbete för regionerna. Av erfarenhet vet vi att utan pengar händer ingenting. Så här långt är arbetet med att ställa om vården till en god och nära vård närmast ett fiasko.

– Vi vill inte se listning på utförare det vill säga vårdcentral, vilket är regeringens förslag. Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund. 

– Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring, säger Sofia Rydgren Stale.  

Det är viktigt att hela befolkningen listar sig. Annars blir stora grupper utan en egen vald fast läkare. Därför välkomnar vi regeringens ambitioner att 55 procent av Sveriges befolkning ska ha en fast läkare 2022. Och att 80 procent på äldreboende ska ha det. Nu finns det äntligen ett mål, även om det kunde ha varit högre. Regeringen har ändå hörsammat delar av Läkarförbundets krav och lösningar. Men utan en lagstiftning och pengar för en fastläkarreform riskerar dessa ambitioner att inte kunna uppfyllas. 

– Sverige är fortsatt sämst i klassen vad gäller tillgänglighet till och kontinuitet i hälso- och sjukvården. I många europeiska länder är så gott som 100 procent listade på en läkare, säger Marina Tuutma, andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen. 

Utvecklingen i Sverige går snarast bakåt. Endast en fjärdedel av svenskarna har en fast läkare idag. Det framkommer av både av en undersökning gjord av Vård- och omsorgsanalys och Läkarförbundets Novusundersökning. 

– Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är inte hållbart! Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler, säger Marina Tuutma. 

För att det ska bli förändring ska hända behövs: 

• mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare
• statligt finansierade utbildningstjänster 
• en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.  
• ett listningstak för hur många patienter som ska listas på varje läkare. 
• incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdspolitik, företagande och ledarskap.

– Vi har under många år påtalat att det måste ske en rejäl satsning på primärvården för att vi ska få en god arbetsmiljö för läkare och en god, säker och trygg vård med ökad tillgänglighet och kontinuitet för hela befolkningen, säger hon.

Enligt Ekot har 12 av Sveriges 21 regioner ont om vårdcentralsläkare, enligt uppgifter från Socialstyrelsen.

Läkarförbundet vill att de privata vårdgivarna nyttjas bättre. En stor del av primärvården drivs i privat regi och således måste även dessa vårdgivare vara med och bidra till att fler utbilda.
Kompetens inom glesbygdsmedicin kan stärkas genom att inrätta fler ST-tjänster i allmänmedicin med inriktning glesbygdsmedicin.

Specialistläkare som har genomgått ST i allmänmedicin med inriktning glesbygdsmedicin tenderar att i stor utsträckning bosätta sig och arbeta på tjänstgöringsorten.

Sverige sticker ut med en låg andel specialister i allmänmedicin, 15 procent av hela läkarkåren. Det placerar oss bland de fem länder med lägst andel specialister i allmänmedicin i hela OECD.
Nu sjunker också den andel av befolkningen som har en fast läkare i primärvården. År 2016 uppgav 42 procent att de hade en fast läkare. 2019 var det endast 26 procent som hade en fast läkarkontakt samt annan fast kontakt.

Bland dem med många sjukdomar saknar cirka 60 procent en fast läkare! Efter flera år av reformarbete går alltså utvecklingen bakåt. Enligt Vårdanalys senaste rapport finns det ”inga tecken på förbättringar”. I många europeiska länder är hela befolkningen listade på en fast läkare som har ett rimligt antal patienter.

– Den nationella primärvårdsreform med en god och nära vård som de flesta riksdagspartier vill se är omöjlig att genomföra utan tillräckligt med specialister i allmänmedicin, säger Sofia Rydgren Stale.

Regeringen har föreslagit att ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för vaccininköp och vaccinering och att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs regionerna för att ersätta vårdkostnader för uppskjuten vård och för vård av patienter med covid-19. För att möta behovet av fortsatt storskalig testning och smittspårning har regeringen föreslagit att ytterligare 1,65 miljarder kronor tillförs.

Men nu visar det sig att regionerna inte har använt de enorma summor som tidigare tillförts under pandemin. Staten har betalat ut 21 extra miljarder i generella statsbidrag. Utöver det fick regionerna stora summor för att täcka coronarelaterade merkostnader inom vård och omsorg.

Under ett år då vården varit under ett extremt tryck och tvingades ställa om för att klara coronapandemin har landets 21 regioner nu ett totalt överskott på 19,3 miljarder kronor.

För att få en bild, om än en grov sådan, av vad drygt 19 miljarder kronor motsvarar har vi tre exempel:

• Sverige skulle kunna tredubbla det antal operationer som gjordes under hela 2019.
• För en mindre del av överskottet kan vi få fler specialister i allmänmedicin och en fast namngiven läkare för hela befolkningen i hela landet. Pandemin har visat att det inte minst i äldrevården behövs ökad medicinsk kunskap och fler läkare.
• Överskotten gör det tydligt att varsel och nedskärningar i vården bör upphöra.

Om vi räknar på vad det skulle kosta för regionerna att komma upp till en läkare per 1 500 invånare (vilket innebär 67 läkare per 100 000 invånare) är kostnaden för Västra Götalandsregionen exempelvis 92 miljoner kronor, Region Skåne 7 miljoner, Västernorrland 39 miljoner, Sörmland 30 miljoner och 21 miljoner för Region Norrbotten.

– Nu måste det bli verkstad. Det finns inga ursäkter längre. Vi har ett antal bra utredningar i ryggen. Vi har väl utformade efterlängtade reformer. Det finns pengar i regionerna. När ska något börja hända? undrar Sofia Rydgren Stale.

Socialstyrelsen presenterar idag alarmerande siffror på brist i flera legitimerade vårdyrken i sin rapport Nationella planeringsstödet. Rapporten publiceras årligen och är en bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård.

– Ska ambitionen om en fast läkare till hela befolkningen i hela landet bli verklighet behöver antalet specialister i allmänmedicin öka. Nu ligger antalet stilla. Med nuvarande takt kommer regeringen och samarbetspartierna inte att uppnå målsättningen om att stärka rätten till en fast läkare, säger Sofia Rydgren Stale.