– Vi förespråkar listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.
Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är ohållbart. Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin till den offentligt finansierade primärvården. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler.
Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ett rimligt listningstak är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Mindre resurser behöver läggas på att upprepa sjukdomshistoria och sätta sig in i vård och behandling på nytt.
– Det är positivt att regeringen föreslår att lagen förtydligas vad gäller kravet på att patienter ska få tillgång till en egen fast läkarkontakt, men lagen riskerar att bli fortsatt verkningslös. Det finns inga hårda krav, säger Sofia Rydgren Stale.
Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient.
Listningsbegränsning
Det är positivt att man tar ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Vi hade dock velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista, redan idag.
Fler mindre, läkardrivna enheter
Lagförslaget med ett förtydligande att regioners geografiska område får delas upp i två eller flera delområden med separata vårdvalssystem gör förhoppningsvis att regioner möjliggör för fler mindre läkardrivna enheter på glesbygd och landsbygd. Det anser Läkarförbundet är mycket positivt.
Svenskar vill hellre ha en mindre vårdcentral i närheten med ett smalare vårdutbud, än en stor längre bort med ett bredare utbud. De som bor på landsbygden är de som värderar närhet högst. (Detta visar en Novusundersökning beställd av Läkarförbundet.)
För att det ska bli förändring krävs:
– mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare
– statligt finansierade utbildningstjänster
– en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.
– ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare
– incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen
Ett gott exempel som visar att en positiv utveckling är möjlig vad gäller antalet specialister i allmänmedicin är det som skett i Region Sörmland. En av förklaringarna till att man lyckats locka fler allmänläkare är att regionen beslutat om ett listningstak. Ett utmärkt exempel på hur man blir en attraktiv arbetsgivare genom att satsa på arbetsmiljön!
Läs gärna artikeln i Svenska Dagbladet ”Läkarförbundet besviket på regeringen: Hade hoppats på mer”.
Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdpolitik, företagande och ledarskap.
Regeringen presenterade idag en lagrådsremiss för primärvården, vårdcentraler och hälsocentraler. Sveriges läkarförbund ger både ris och ros. Vi hade velat se fler och skarpare förslag, exempelvis en lag om listning på fast läkare och inte på vårdcentral. Risken är att lagförslaget blir tandlöst om målet med ökat antal listade på fast läkare inte följs av lagstiftning och ekonomiska incitament. Det blir då fritt valt arbete för regionerna. Av erfarenhet vet vi att utan pengar händer ingenting. Så här långt är arbetet med att ställa om vården till en god och nära vård närmast ett fiasko.
– Vi vill inte se listning på utförare det vill säga vårdcentral, vilket är regeringens förslag. Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.
– Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring, säger Sofia Rydgren Stale.
Det är viktigt att hela befolkningen listar sig. Annars blir stora grupper utan en egen vald fast läkare. Därför välkomnar vi regeringens ambitioner att 55 procent av Sveriges befolkning ska ha en fast läkare 2022. Och att 80 procent på äldreboende ska ha det. Nu finns det äntligen ett mål, även om det kunde ha varit högre. Regeringen har ändå hörsammat delar av Läkarförbundets krav och lösningar. Men utan en lagstiftning och pengar för en fastläkarreform riskerar dessa ambitioner att inte kunna uppfyllas.
– Sverige är fortsatt sämst i klassen vad gäller tillgänglighet till och kontinuitet i hälso- och sjukvården. I många europeiska länder är så gott som 100 procent listade på en läkare, säger Marina Tuutma, andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen.
Utvecklingen i Sverige går snarast bakåt. Endast en fjärdedel av svenskarna har en fast läkare idag. Det framkommer av både av en undersökning gjord av Vård- och omsorgsanalys och Läkarförbundets Novusundersökning.
– Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är inte hållbart! Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler, säger Marina Tuutma.
För att det ska bli förändring ska hända behövs:
- mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare
- statligt finansierade utbildningstjänster
- en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.
- ett listningstak för hur många patienter som ska listas på varje läkare.
- incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen
Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdspolitik, företagande och ledarskap.
– Vi har under många år påtalat att det måste ske en rejäl satsning på primärvården för att vi ska få en god arbetsmiljö för läkare och en god, säker och trygg vård med ökad tillgänglighet och kontinuitet för hela befolkningen, säger hon.
Enligt Ekot har 12 av Sveriges 21 regioner ont om vårdcentralsläkare, enligt uppgifter från Socialstyrelsen.
Läkarförbundet vill att de privata vårdgivarna nyttjas bättre. En stor del av primärvården drivs i privat regi och således måste även dessa vårdgivare vara med och bidra till att fler utbilda.
Kompetens inom glesbygdsmedicin kan stärkas genom att inrätta fler ST-tjänster i allmänmedicin med inriktning glesbygdsmedicin.
Specialistläkare som har genomgått ST i allmänmedicin med inriktning glesbygdsmedicin tenderar att i stor utsträckning bosätta sig och arbeta på tjänstgöringsorten.
Sverige sticker ut med en låg andel specialister i allmänmedicin, 15 procent av hela läkarkåren. Det placerar oss bland de fem länder med lägst andel specialister i allmänmedicin i hela OECD.
Nu sjunker också den andel av befolkningen som har en fast läkare i primärvården. År 2016 uppgav 42 procent att de hade en fast läkare. 2019 var det endast 26 procent som hade en fast läkarkontakt samt annan fast kontakt.
Bland dem med många sjukdomar saknar cirka 60 procent en fast läkare! Efter flera år av reformarbete går alltså utvecklingen bakåt. Enligt Vårdanalys senaste rapport finns det ”inga tecken på förbättringar”. I många europeiska länder är hela befolkningen listade på en fast läkare som har ett rimligt antal patienter.
– Den nationella primärvårdsreform med en god och nära vård som de flesta riksdagspartier vill se är omöjlig att genomföra utan tillräckligt med specialister i allmänmedicin, säger Sofia Rydgren Stale.
Regeringen har föreslagit att ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för vaccininköp och vaccinering och att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs regionerna för att ersätta vårdkostnader för uppskjuten vård och för vård av patienter med covid-19. För att möta behovet av fortsatt storskalig testning och smittspårning har regeringen föreslagit att ytterligare 1,65 miljarder kronor tillförs.
Men nu visar det sig att regionerna inte har använt de enorma summor som tidigare tillförts under pandemin. Staten har betalat ut 21 extra miljarder i generella statsbidrag. Utöver det fick regionerna stora summor för att täcka coronarelaterade merkostnader inom vård och omsorg.
Under ett år då vården varit under ett extremt tryck och tvingades ställa om för att klara coronapandemin har landets 21 regioner nu ett totalt överskott på 19,3 miljarder kronor.
För att få en bild, om än en grov sådan, av vad drygt 19 miljarder kronor motsvarar har vi tre exempel:
- Sverige skulle kunna tredubbla det antal operationer som gjordes under hela 2019.
- För en mindre del av överskottet kan vi få fler specialister i allmänmedicin och en fast namngiven läkare för hela befolkningen i hela landet. Pandemin har visat att det inte minst i äldrevården behövs ökad medicinsk kunskap och fler läkare.
- Överskotten gör det tydligt att varsel och nedskärningar i vården bör upphöra.
Om vi räknar på vad det skulle kosta för regionerna att komma upp till en läkare per 1 500 invånare (vilket innebär 67 läkare per 100 000 invånare) är kostnaden för Västra Götalandsregionen exempelvis 92 miljoner kronor, Region Skåne 7 miljoner, Västernorrland 39 miljoner, Sörmland 30 miljoner och 21 miljoner för Region Norrbotten.
– Nu måste det bli verkstad. Det finns inga ursäkter längre. Vi har ett antal bra utredningar i ryggen. Vi har väl utformade efterlängtade reformer. Det finns pengar i regionerna. När ska något börja hända? undrar Sofia Rydgren Stale.
Läkarförbundet välkomnar diskussion om ökad statlig styrning av vården
Kristdemokraterna har i dag presenterat en rapport som är tänkt att vara förslag till utredningsdirektiv för statlig styrning av svensk hälso- och sjukvård. Rapporten innehåller en analys och förslag till en reformerad svensk ansvarsfördelning mellan stat, region och kommun avseende hälso- och sjukvården. Läkarförbundet konstaterar att ökad statlig styrning är nödvändig.
– Sverige behöver en utredning med sikte på en tydligare statlig styrning av sjukvården. Läkarförbundet välkomnar därför KD:s initiativ. Pandemin har gjort det tydligt att det är hög tid att se över ansvaret för hälso- och sjukvården. Vi ser att många regioner har mycket svårt att klara sitt ansvar för vården och att nuvarande ansvarsfördelning leder till en ojämlik vård, säger Sofia Rydgren Stale ordförande i Sveriges läkarförbund.
Läkarförbundets utgångspunkt är att alla invånare har samma rätt till sjukvård av hög kvalitet oavsett var i landet de bor. Vården ska inte variera med postadressen. I dag varierar vården kraftigt mellan regionerna. Vårdköerna är långa i en del regioner och kortare i andra för samma diagnos. Tillgången till operation och behandling varierar också stort mellan regionerna. Detta kommer att bli extra tydligt när uppskjutna operationer och besök ska arbetas av efter pandemin.
Vi ser idag stora brister i sjukvården när det gäller samordningen kring sjukhusinvesteringar, utbildning, kompetensförsörjning och IT-infrastruktur för att ta några exempel. Det är inte hållbart att det hanteras av 21 regioner på 21 olika sätt.
– Ska vi uppnå en likvärdig vård måste regionernas inflytande över vården minska och statens ökas. Exakt hur det ska se ut måste utredas och diskuteras. Därför är KDs initiativ bra även om Läkarförbundet ännu inte vill binda sig vid en viss modell för den framtida organisationen av vården. Pandemin har tydliggjort att statens ansvar för vården måste öka, säger Sofia Rydgren Stale.
– Nu måste politikerna ta sig samman och gå ihop för att genomföra det enda som vi säkert vet ger invånarna i hela landet en god kontinuitet och bra tillgänglighet i primärvården: en lag om fast läkare till alla. Norge och många andra länder lyckades på kort tid. Det kan vi också om den politiska viljan finns, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.
Det behövs mer resurser till primärvården nu. Det som har gjort hittills har uppenbarligen inte räckt. Utvecklingen går istället bakåt.
Myndigheten för Vårdanalys presenterar idag på DN Debatt en ny undersökning där Sverige jämförs med tio andra länder. Sammanfattningsvis konstaterar Vårdanalys: ”Svensk vård uppvisar tydliga brister rörande personcentrerad vård då vi för områdena väntetider, kontinuitet och samordning presterar internationellt sett svaga resultat.”
– Sverige uppvisar ett katastrofalt dåligt resultat. Det är en bild som vi – och andra – varnat för under många år och som nu återigen konstaterats. De åtgärder som ansvariga politiker genomfört räcker överhuvudtaget inte, säger Sofia Rydgren Stale.
Sett över tid har idag färre en fast läkare eller en fast annan vårdkontakt i primärvården. Sverige har också längst väntetid till icke-akut vård av alla jämförda länder. Vårdanalys konstaterar: ”I Sverige svarar cirka 35 procent att de har en sådan fast vårdkontakt, medan andelen i övriga länder är mellan 80 och 98 procent.”
– Det är rimligt att fråga sig vad regionerna intresseorganisation, Sveriges kommuner och regioner, SKR, gör som har resulterat i en fast läkare med ett rimligt antal patienter; en tillgänglig nära vård? Det korta svaret är: ingenting som har resulterat i att fler får en fast läkare. Nu måste det hända något, säger hon.
Trots omställningen i regionerna för en nära vård, trots två omfattande utredningar om behovet av en god och nära vård, trots att JA-avtalet lovar en stärkt rätt till fast läkare, trots att regeringen i regeringsförklaringen 2020 nämner rätten till fast läkare som väsentlig i den nära vården, trots att allt fler aktörer och en dominerande majoritet av befolkningen vill ha en fast läkare går utvecklingen bakåt.
– Detta är ingenting annat än ett stort misslyckande, säger Sofia Rydgren Stale
Relaterade länkar
Idag presenterade Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna ett paket för äldreomsorgen och äldrevården. De lyfter särskilt en satsning på den medicinska kompetensen och behovet av medicinskt ansvarig läkare (MAL), en fråga som Sveriges läkarförbund har varit drivande i. 300 miljoner är ett bra tillskott, men det krävs mer för att få till en långsiktig finansiering och styrning för att säkerställa både MAL och rätten till fast läkare.
– Det är tydligt att mer resurser krävs för ökad medicinsk kompetens i äldreomsorgen. M, V och KD:s förslag är ett steg i rätt riktning. En medicinskt ansvarig läkare i varje kommun säkrar den medicinska kompetensen och ansvaret för den medicinska kompetensen i äldreomsorgen blir tydligare, säger Läkarförbundets ordförande, Sofia Rydgren Stale.
Det är viktigt att de ökade medlen till regionerna också innebär mer resurser till primärvården för att stärka rätten till fast läkare. Om alla äldre sköra haft en fast läkare hade förmodligen en stor del av bristerna i det medicinska omhändertagandet av de äldre i kommunerna som pandemin blottat kunnat undvikas. En fast läkare är avgörande för kontinuitet i vården för de som bor på särskilda boenden (äldreboenden).
I sitt gemensamma pressmeddelande skriver partierna:
”Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna anser att den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen behöver stärkas omgående. Vi föreslår därför att utskottet:
• Avsätter 300 miljoner kronor i statens budget för 2021 för att utöka läkarkompetensen inom äldreomsorgen. Medlen bör fördelas dels till regionerna för att utöka tillgången till läkare inom äldreomsorgen, och dels till kommuner som vill anställa en medicinskt ansvarig läkare (MAL). Resurserna till regionerna bör fördelas efter andel äldre.”
Socialstyrelsen presenterar idag alarmerande siffror på brist i flera legitimerade vårdyrken i sin rapport Nationella planeringsstödet. Rapporten publiceras årligen och är en bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård.
– Ska ambitionen om en fast läkare till hela befolkningen i hela landet bli verklighet behöver antalet specialister i allmänmedicin öka. Nu ligger antalet stilla. Med nuvarande takt kommer regeringen och samarbetspartierna inte att uppnå målsättningen om att stärka rätten till en fast läkare, säger Sofia Rydgren Stale.
19 av 21 regioner har bedömt att det råder brist på specialistläkare, främst inom allmänmedicin och psykiatri men även inom ett stort antal andra specialiteter. Även de privata vårdgivarna vittnar om en brist, särskilt vad gäller specialister i allmänmedicin.
– Nu krävs det handling från riksdagens partier för att rätten till fast läkare ska bli av. Regeringens satsning räcker inte. Det behövs minst omkring 1500 fler specialister i allmänmedicin fram till 2027 för att hela befolkningen ska kunna få en fast läkare. Staten måste ta ansvar för att dessa utbildningstjänster levereras eftersom regionerna inte gör det, säger Sofia Rydgren Stale.
– När 19 av 21 regioner säger att de har brist på erfarna specialistläkare riskerar vården att bli sämre. Vi väntar stora pensionsavgångar och det är särskilt svårt att rekrytera i glesbygd. Lösningen är att staten går in och tar ett ansvar för samordning och dimensionering av specialistutbildningarna, säger Madeleine Liljegren ordförande i Läkarförbundets råd för utbildnings- och forskningsfrågor.
Socialstyrelsen konstaterar att antalet examinerade läkare ökat medan antalet utfärdade läkarlegitimationer minskar. Det visar att det finns en fördröjning mellan avslutad grundutbildning och utfärdad legitimation. Det är ett resultat av en brist på AT-tjänster. Behovet av fler AT- och BT-platser kommer att vara omfattande.
– Sverige behöver en primärvårdsreform. En fast namngiven läkare för patienten och ett listningstak för läkaren är en förutsättning för att säkra den medicinska kvaliteten och en rimlig arbetsbelastning för läkare i primärvården. Dessutom krävs en bra arbetsmiljö med bättre förutsättningar till fortbildning och forskning, avslutar Sofia Rydgren Stale.
Socialstyrelsen uppger att Uppsala län har knappt 530 läkare per 100 000 invånare jämfört med knappt 270 per 100 000 invånare i Norrbottens län.
Antal läkare per 100 000 invånare, 2018.
Stockholm |
Uppsala |
Sörmland |
Östergötland |
Jönköping |
Kronoberg |
Kalmar |
440 |
529 |
329 |
439 |
348 |
329 |
342 |
Gotland |
Blekinge |
Skåne |
Halland |
Västra Götaland |
Värmland |
Örebro |
441 |
369 |
417 |
359 |
406 |
319 |
393 |
Västmanland |
Dalarna |
Gävleborg |
Västernorrland |
Jämtland |
Västerbotten |
Norrbotten |
324 |
334 |
336 |
309 |
388 |
517 |
269 |