De 500 miljoner som nu tillförs vården kommer bara betalas ut 2022 och förväntas användas under året. Svensk hälso- och sjukvård behöver inte fler snabba lösningar med kortsiktiga pengar som knappt hinner användas i verksamheterna innan de dras in. Medarbetarna i hälso- och sjukvården behöver se ett mer långsiktigt statligt engagemang i finansieringen av vården. 

• Satsningen för att anställa mer vårdpersonal och förbättra arbetsmiljön är fin på pappret men det finns inga sjukhus som vågar göra nyanställningar för pengar som bara finns i några månader. Vården behöver långsiktiga satsningar, inte pressmeddelandepengar, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale  

Läkarförbundet välkomnar ett ökat fokus på vårdens arbetsmiljö i budgettexterna och detta behöver också prägla den långsiktiga ekonomiska politiken i nästa budgetproposition.  

• Att regeringen tydligt poängterar att “svensk sjukvård behöver en större kostym” är en viktig signal. Men våra medlemmar behöver få se det i praktiken– det måste bli slut på nedskärningshot och vårdplatsbrist, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale  

Ur regeringens vårbudget:  
Hälso- och sjukvårdens kapacitet har under de senaste åren blivit alltmer ansträngd, vilket lett till sämre tillgänglighet för patienterna. Det har också resulterat i en ökad beläggningsgrad och högre belastning på vårdavdelningarna, inklusive akutmottagningarna. En anledning till att antalet vårdplatser inte kan utökas är bristen på sjuksköterskor. För att öka kapaciteten i vården genom att bl.a. anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser inklusive intensivvårdsplatser, behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 500 000 000 kronor. 

Under en övergångsperiod omfattas endast läkare som utbildat sig i andra länder av det nya regelverket. På sikt kommer även läkare med examen från den nya svenska legitimationsgrundande läkarutbildningen som startar i höst att få gå nya ST och BT. En stor vinst med det nya systemet är att alla läkare som påbörjar sin specialisering i Sverige kommer att få samma introduktion i form av BT. 

– Äntligen är den sista pusselbiten på plats. Jag har arbetat med frågan sedan 2009 och en av mina drivkrafter har varit att få till stånd en introduktionstjänstgöring som är tillgänglig för alla, oavsett var i världen du utbildat dig, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.   

 – Det här är en seger och en milstolpe i förbundets arbete med denna fråga. Nu har vi alla ett gemensamt ansvar att se till att BT blir så bra som möjligt, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.   

Idag får de flesta blivande läkare börja sin karriär med olika underläkarvikariat i väntan på en AT-tjänst. Förhoppningen är att vi inte ska få några flaskhalsar i det nya systemet, men tyvärr ser prognosen för BT-starten inte ljus ut. Enligt Läkarförbundets beräkningar saknas ca 600 BT-platser det första året.  

– Vi ser en risk att hundratals läkare som utbildat sig i andra länder inte kan påbörja sin karriär. Samtidigt finns det redan idag en brist på AT-läkartjänster i landets regioner, säger Madeleine Liljegren ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd. 

Läkarförbundet uppmanar Sveriges regioner att öka takten med att bygga ut nya BT-platser för att möta behovet både på kort och lång sikt. 

– Den 15:e augusti ska Sveriges kommuner och regioner presentera för regeringen hur många AT- och BT-tjänster de planerar för framöver. Vi förväntar oss en rejäl ökning. Om regionerna inte levererar fler tjänster kommer vi på sikt att ha en ännu större brist på specialistläkare, säger Sofia Rydgren Stale. 

Fakta: 
Läkares utbildning består av tre delar. Den första delen är grundutbildningen vid universitet, den andra delen är allmäntjänstgöringen (AT) för att få läkarlegitimation, och den sista delen är specialiseringstjänstgöringen (ST) för att erhålla specialistkompetensbevis inom någon av de 63 specialiteterna som finns. 

Nya ST inleds med en BT om minst sex månader. Specialiseringstjänstgöringen förlängs därmed till minst 5,5 år. Normtiden för den genomsnittlige läkaren som gör BT kommer dock att vara 12 månader. Syftet med BT är att öka den kliniska erfarenheten och färdigheten samt säkerställa att alla läkare, oavsett utbildningsland, får en likvärdig introduktion till den svenska vården. Obligatoriska placeringar inom BT är 3 månader i primärvård och 3 månader inom akut sjukvård. Utöver detta rekommenderas maximalt ytterligare två placeringar.  

På sikt kommer alla läkare som vill specialisera sig i Sverige, oavsett utbildningsland, att genomföra BT, men till en början är det endast de som inte genomfört eller kommer att genomföra AT i Sverige och som inte påbörjat en ST som behöver göra BT inom ramen för sin ST. De första åren kommer BT att vara obligatoriskt för de utlandsutbildade läkarna.  

Antalet planerade platser för BT är framtagna enligt följande: 

Behovet om 800 platser årligen från 2021 baseras på statistik från Socialstyrelsen över utfärdade svenska läkarlegitimationer till utlandsutbildade läkare. Det vill säga det behov som finns framöver. Antalet planerade platser 2021 är regionernas egna siffror som vi fått under vårens BT-konferens: Region Östergötland stod värd för det nationella BT-mötet den 17:e februari tillsammans med övriga regioner. Läkarförbundet deltog med representant. I bifogad bild framgår fördelning per region.

– Vi har inte lyckats nå fram till ett nytt krislägesavtal som säkrar läkarnas vila och återhämtning bättre än nuvarande avtal. För oss handlar det framförallt om att värna arbetsmiljön och inte om den ekonomiska ersättningen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet.

De läkare som arbetat på krislägesavtalet under pandemin har arbetat hårt under långa perioder med begränsad rätt till vila och återhämtning men med högre ekonomisk ersättning.

– För oss handlar det även om patientsäkerheten, med trötta läkare ökar även risken att något i behandlingen går fel. Vi vill inte säga ja till ett avtal där läkarna inte garanteras en rimlig vila och återhämtning trots ett krisläge, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet.

Varje kris ser olika ut och det behöver ett krislägesavtal hantera. Nu gällande krislägesavtal är utformat efter skogsbränderna 2018 som tar avstamp i korta och intensiva kriser. Krislägesavtalet är därför inte utformat för långvariga kriser som pandemin, tillräcklig vila och återhämtning saknas när avtalet är aktiverat under längre perioder. Det har Läkarförbundet konstaterat efter undersökning bland våra medlemmar som arbetat på krislägesavtalet.

–  Våra krav har varit tydliga. Läkarna behöver vila och återhämtning. Det avtal vi nu har tagit ställning till är inte tillräckligt för våra medlemmar, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet.

Läkarförbundet har genom medlemsundersökningar om arbetsmiljön, både innan och under pandemin, konstaterat att möjligheter till vila och återhämtning redan är otillräcklig i ordinarie verksamhet.

Läkarförbundet har genomfört enkätundersökning och djupintervjuer med medlemmar som har arbetat på krislägesavtalet som grund för våra krav vid förhandlingarna av nytt avtal. Genom dessa undersökningar konstaterar vi att det är vila och återhämtning som måste vara i vårt fokus även i en kris framför utökad ekonomisk ersättning.

Vad gäller framöver?
Läkarförbundet har dörren öppen för nya förhandlingar och en dialog med arbetsgivarna även framöver om ett nytt avtal som särskilt reglerar arbetsvillkor vid kris. Nuvarande krislägesavtal gäller fram till den sista augusti.

I kollektivavtal som reglerar anställningsvillkoren mellan Läkarförbundet och SKR/Sobona i ordinarie verksamhet finns bestämmelser som bland annat reglerar arbetstider, vila och återhämtning för läkare. Detta avtal gäller även vid kris om krislägesavtal inte finns.

Läkarförbundet och de enskilda regionerna kan göra lokala överenskommelser i frånvaro av ett centralt krislägesavtal med utgångspunkt i kollektivavtalet mellan Läkarförbundet och SKR/Sobona.