Regeringen har föreslagit att ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för vaccininköp och vaccinering och att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs regionerna för att ersätta vårdkostnader för uppskjuten vård och för vård av patienter med covid-19. För att möta behovet av fortsatt storskalig testning och smittspårning har regeringen föreslagit att ytterligare 1,65 miljarder kronor tillförs.

Men nu visar det sig att regionerna inte har använt de enorma summor som tidigare tillförts under pandemin. Staten har betalat ut 21 extra miljarder i generella statsbidrag. Utöver det fick regionerna stora summor för att täcka coronarelaterade merkostnader inom vård och omsorg.

Under ett år då vården varit under ett extremt tryck och tvingades ställa om för att klara coronapandemin har landets 21 regioner nu ett totalt överskott på 19,3 miljarder kronor.

För att få en bild, om än en grov sådan, av vad drygt 19 miljarder kronor motsvarar har vi tre exempel:

• Sverige skulle kunna tredubbla det antal operationer som gjordes under hela 2019.
• För en mindre del av överskottet kan vi få fler specialister i allmänmedicin och en fast namngiven läkare för hela befolkningen i hela landet. Pandemin har visat att det inte minst i äldrevården behövs ökad medicinsk kunskap och fler läkare.
• Överskotten gör det tydligt att varsel och nedskärningar i vården bör upphöra.

Om vi räknar på vad det skulle kosta för regionerna att komma upp till en läkare per 1 500 invånare (vilket innebär 67 läkare per 100 000 invånare) är kostnaden för Västra Götalandsregionen exempelvis 92 miljoner kronor, Region Skåne 7 miljoner, Västernorrland 39 miljoner, Sörmland 30 miljoner och 21 miljoner för Region Norrbotten.

– Nu måste det bli verkstad. Det finns inga ursäkter längre. Vi har ett antal bra utredningar i ryggen. Vi har väl utformade efterlängtade reformer. Det finns pengar i regionerna. När ska något börja hända? undrar Sofia Rydgren Stale.

Drygt 80 procent av de tillfrågade läkarna uppger att möjligheterna till fortbildning har minskat drastiskt under pandemin, enligt en stor undersökning som genomförts av Sveriges läkarförbund. 

Undersökningen visar dessutom att möjligheterna till fortbildningen är nedåtgående över lång tid. Under pandemin har det varit särskilt illa eftersom nästan all fortbildning har upphört. Det innebär i praktiken att läkare inte getts möjlighet att läsa in sig tillräckligt på covid-19 och långtidscovid vilket kan leda till kunskapsbrist. Läkarförbundet kräver att regeringen fattar beslut om att göra rätten till fortbildning för läkare obligatorisk.

– Vi har en fortbildningskris i läkarkåren. Det finns ett stort uppdämt behov av att satsa på fortbildning av läkare under 2021 och framåt om vården ska kunna utvecklas och förbättras, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Fortbildning är avgörande för att läkare ska vara uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna och forskningsframstegen inom sitt område. Läkarförbundet konstaterar att fortbildning allt för ofta prioriteras bort, både under pandemin och före Covid-19, på grund av ett pressat läge i svensk hälso- och sjukvård. Antalet fortbildningsdagar minskar år för år, närmare en halvering sedan 2005.

Läkarförbundet genomför återkommande en enkätundersökning om läkares fortbildning. I år har 1 145 specialistläkare svarat på frågor om deras möjlighet till fortbildning. Undersökningen visar att det redan före pandemin fanns stora brister. Istället för att antalet fortbildningsdagar ökar uppemot de tio dagar som Läkarförbundet anser är en rimlig miniminivå minskar antalet dagar år för år. 2005 var det 9,1 dagar i extern fortbildning vilket kan jämföras med 7,1 dagar 2012 och 5,3 dagar 2019. 

–  Rätten till fortbildning måste regleras av staten. Det handlar i grunden om att kunna ge patienterna bästa tillgängliga vård. Utan fortbildning blir vården sämre, säger Sofia Rydgren Stale.

Stora regionala skillnader
På Gotland hade läkarna sju dagars extern fortbildning under 2019, medan genomsnittet i Jämtland är knappt två dagar.

I primärvården är det tydligt att fortbildningen behöver stärkas. Regionerna brister i sitt ansvar när det gäller att ställa tydliga krav på vårdgivarna inom primärvården för specialistläkarnas fortbildning. Endast åtta av 21 regioner ställer krav på att det ska finnas en individuell fortbildningsplan. Bara sex av 21 regioner har specificerat mängden fortbildning. Endast sex av 21 regioner har en kvalitetsindikator för fortbildning i deras uppföljning av vården. 

–  Staten måste ta ett större ansvar för att se till att Sverige inte halkar efter. De partier som har ambitionen att vården ska vara i världsklass måste också garantera förutsättningarna. Nu är det som att regionerna är 21 självstyrande länder och det går ut över patienterna, säger Sofia Rydgren Stale

Brister i vardagen
Undersökningen belyser även brister i intern fortbildning och för läkarnas självstudier för att hålla sig à jour med de senaste behandlingsmetoderna. Läkarförbundet rekommenderar en halv dag i veckan i löpande fortbildning för specialistläkare. Resultatet i undersökningen visar att 1,9 timmar i veckan läggs på egen fortbildning och 1,1 timmar på intern fortbildning på arbetsplatsen. Bara 36 procent av läkarna hade en plan för fortbildning och endast 15 procent svarar att det finns rutiner på deras arbetsplats för uppföljning av fortbildning.

Om enkätundersökningen
Enkäten har besvarats av 1 145 slumpmässigt utvalda kliniskt aktiva specialistläkare under 65 år som är medlemmar i Läkarförbundet. Undersökningen genomförs vartannat år. Läkarna jobbar i alla vårdens verksamheter – i så väl offentlig som privat verksamhet, på sjukhus, i primärvård och specialistvård.

Socialstyrelsen presenterar idag alarmerande siffror på brist i flera legitimerade vårdyrken i sin rapport Nationella planeringsstödet. Rapporten publiceras årligen och är en bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård.

– Ska ambitionen om en fast läkare till hela befolkningen i hela landet bli verklighet behöver antalet specialister i allmänmedicin öka. Nu ligger antalet stilla. Med nuvarande takt kommer regeringen och samarbetspartierna inte att uppnå målsättningen om att stärka rätten till en fast läkare, säger Sofia Rydgren Stale.

Under pandemin har Sveriges läkarförbund ökat i medlemsantal bland yrkesverksamma läkare med närmare 1 200, en ökning på tre procent. Läkarförbundet har nu fler medlemmar än någonsin.  

- Läkarna har jobbat hårt och under extrema förhållanden det senaste året. Vårt arbete med att stödja våra medlemmar och att kämpa för rätten till vila och återhämtning är därför också viktigare än tidigare. Vi samlar nu fler medlemmar än någonsin, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.   

Läkarförbundet organiserar idag över 55 000 medlemmar och är ett professions- och fackförbund som driver frågor om lön, arbetsmiljö och anställningsvillkor samt professionsfrågor som utbildning, forskning, etik, sjukvårdspolitik, företagande och ledarskap för Sveriges läkare.    

– Vi ser att vi hjälper fler medlemmar med frågor som rör arbetsmiljö, lön och villkor. Särskilt kopplat till arbetssituationen som följd av pandemin, säger Sofia Rydgren Stale.  

Läkarförbundet har under året ökat både i synlighet och tillgänglighet för landets läkare i en tuff situation. Tillströmningen av nya medlemmar var som störst under våren, då Läkarförbundet erbjöd även helt nya medlemmar rådgivning direkt för medlemsärenden kopplat till covid-19. En lyckad avtalsrörelse och framgångsrik påverkan av sjukvårdspolitiken har också bidragit till en positiv utvecklingen av medlemssifforna.    

– Vi är stolta över att vara ett modernt och attraktivt förbund för läkarkåren. Med över 55 000 medlemmar i ryggen kan vi göra skillnad och påverka framtidens hälso- och sjukvård, säger Sofia Rydgren Stale. 

SKR, Sveriges läkarförbund och Fysioterapeuterna har nu kommit överens om bland annat ersättningen för läkare och fysioterapeuter verksamma inom den nationella taxan.

Den nationella taxan reglerar uppdrag och ersättning för privata läkare och fysioterapeuter. Enligt den nya överenskommelsen höjs ersättningen med 2,3 procent 2021, med möjlighet till förlängning över 2022. Med anledning av pandemin förlängs också möjligheten till digitala vårdmöten inom den nationella taxan, som infördes i våras.

− Det är glädjande att vi lyckats sluta en bra överenskommelse för de fysioterapeuter som omfattas av den nationella taxan. Vi tycker också att det är positivt att vi i samband med förhandlingarna påbörjat samtal med SKR och Sveriges läkarförbund om utveckling och förändring av taxan, säger företagarrådets ordförande och Fysioterapeuternas vice ordförande Cecilia Winberg, som vid årsskiftet tillträder som ordförande.

SKR, Sveriges läkarförbund och Fysioterapeuterna vill aktivt medverka i de förändringsarbeten som initierats på nationell nivå i samband med utredningen om en god och nära vårds huvudbetänkande.

− När socialdepartementet nu funderar över hur de ska ta nära vård-utredningens förslag vidare är det viktigt att man tar tillvara på den kompetens och mångårig erfarenhet av småskaligt företagande inom hälso- och sjukvården som parterna besitter, säger Marie Morell, ordförande i SKRs sjukvårdsdelegation.

Parterna har delvis olika ståndpunkter om hur systemet ska förändras men är ense om att de vårdgivare som idag verkar enligt den nationella taxan i framtiden bör ingå som en integrerad del av hälso- och sjukvårdssystemet.

− Det är välkommet att parterna nu är överens om ersättningarna enligt nationella taxan och det är ett steg framåt att parterna för samtal om hur framtiden ska se ut för de verksamheter som omfattas av överenskommelsen. Läkarförbundet kommer i dessa samtal att slå vakt om en utveckling av den nationella taxan som värnar de små privat drivna verksamheterna, vilka kännetecknas av en god kontinuitet för patienterna, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbund.

Parterna kommer nu att påbörja ett gemensamt utvecklingsarbete.

Läkares utbildningssystem görs om i grunden. Den nya grundutbildningen för läkare sjösätts nästa höst och innebär en termins längre studier samt att utbildningen, till skillnad från idag, leder fram till läkarlegitimation. Parallellt införs en ny specialiseringstjänstgöring, ST, där den första delen består av en bastjänstgöring, BT. Den nya ST- och BT-tjänstgöringen börjar redan 1 juli nästa år, men kommer då i första hand att rikta sig till den som utbildat sig till läkare utomlands.

– Vi är glada över att regeringen nu fattat beslut i frågan. Det har dock funnits en stor frustration hos oss och våra medlemmar över att processen har dragit ut på tiden, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.

Det har funnits en oro över att den som får läkarlegitimation efter allmäntjänstgöring, AT, också ska behöva göra BT enligt det nya regelverket. Regeringen meddelar i ett pressmeddelande att den som har gått nuvarande läkarutbildning och gjort allmäntjänstgöring ska kunna välja att gå den nuvarande ST-tjänstgöringen och således inte bli tvungen att göra BT.

– Ovissheten om vilka som kommer att omfattas av de nya regelverken och vilka som kan specialisera sig enligt nu gällande regelverk har varit stor. Läkarförbundet har varit tydliga gentemot regeringen – den läkare som erhåller läkarlegitimation genom AT ska inte behöva göra en BT. Det är nog en självklarhet för många, men så har inte varit fallet. Därför är vi tacksamma över att utfallet nu blev som vi ville.

Hur länge man ska kunna ansöka om specialistkompetensbevis enligt de nuvarande bestämmelserna för ST framgår inte av regeringens pressmeddelande.

– Vi har vid flera tillfällen påtalat risken för inlåsningseffekter om man inte är generös med tiden för hur länge det är möjligt att genomföra ST enligt nuvarande bestämmelser. För oss har detta varit en knäckfråga, att ingen ska hamna mellan de två systemen. Eftersom övergångsreglerna publiceras tidigast imorgon vet vi dagsläget inte hur generösa man har varit. 

Fakta

Läs regeringens pressmeddelande