Hoppa till innehåll

Vår medlemsservice, medlemsrådgivning och reception kommer att hålla stängt under påskhelgen från torsdag den 28 mars klockan 12.00 till tisdag den 2 april klockan 9.00.

Regeringen har föreslagit att ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för vaccininköp och vaccinering och att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs regionerna för att ersätta vårdkostnader för uppskjuten vård och för vård av patienter med covid-19. För att möta behovet av fortsatt storskalig testning och smittspårning har regeringen föreslagit att ytterligare 1,65 miljarder kronor tillförs.

Men nu visar det sig att regionerna inte har använt de enorma summor som tidigare tillförts under pandemin. Staten har betalat ut 21 extra miljarder i generella statsbidrag. Utöver det fick regionerna stora summor för att täcka coronarelaterade merkostnader inom vård och omsorg.

Under ett år då vården varit under ett extremt tryck och tvingades ställa om för att klara coronapandemin har landets 21 regioner nu ett totalt överskott på 19,3 miljarder kronor.

För att få en bild, om än en grov sådan, av vad drygt 19 miljarder kronor motsvarar har vi tre exempel:

  • Sverige skulle kunna tredubbla det antal operationer som gjordes under hela 2019.
  • För en mindre del av överskottet kan vi få fler specialister i allmänmedicin och en fast namngiven läkare för hela befolkningen i hela landet. Pandemin har visat att det inte minst i äldrevården behövs ökad medicinsk kunskap och fler läkare.
  • Överskotten gör det tydligt att varsel och nedskärningar i vården bör upphöra.

Om vi räknar på vad det skulle kosta för regionerna att komma upp till en läkare per 1 500 invånare (vilket innebär 67 läkare per 100 000 invånare) är kostnaden för Västra Götalandsregionen exempelvis 92 miljoner kronor, Region Skåne 7 miljoner, Västernorrland 39 miljoner, Sörmland 30 miljoner och 21 miljoner för Region Norrbotten.

– Nu måste det bli verkstad. Det finns inga ursäkter längre. Vi har ett antal bra utredningar i ryggen. Vi har väl utformade efterlängtade reformer. Det finns pengar i regionerna. När ska något börja hända? undrar Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundet välkomnar diskussion om ökad statlig styrning av vården

Kristdemokraterna har i dag presenterat en rapport som är tänkt att vara förslag till utredningsdirektiv för statlig styrning av svensk hälso- och sjukvård. Rapporten innehåller en analys och förslag till en reformerad svensk ansvarsfördelning mellan stat, region och kommun avseende hälso- och sjukvården. Läkarförbundet konstaterar att ökad statlig styrning är nödvändig.

  – Sverige behöver en utredning med sikte på en tydligare statlig styrning av sjukvården. Läkarförbundet välkomnar därför KD:s initiativ. Pandemin har gjort det tydligt att det är hög tid att se över ansvaret för hälso- och sjukvården. Vi ser att många regioner har mycket svårt att klara sitt ansvar för vården och att nuvarande ansvarsfördelning leder till en ojämlik vård, säger Sofia Rydgren Stale ordförande i Sveriges läkarförbund.

Läkarförbundets utgångspunkt är att alla invånare har samma rätt till sjukvård av hög kvalitet oavsett var i landet de bor. Vården ska inte variera med postadressen. I dag varierar vården kraftigt mellan regionerna. Vårdköerna är långa i en del regioner och kortare i andra för samma diagnos. Tillgången till operation och behandling varierar också stort mellan regionerna. Detta kommer att bli extra tydligt när uppskjutna operationer och besök ska arbetas av efter pandemin.

Vi ser idag stora brister i sjukvården när det gäller samordningen kring sjukhusinvesteringar, utbildning, kompetensförsörjning och IT-infrastruktur för att ta några exempel. Det är inte hållbart att det hanteras av 21 regioner på 21 olika sätt.

   – Ska vi uppnå en likvärdig vård måste regionernas inflytande över vården minska och statens ökas. Exakt hur det ska se ut måste utredas och diskuteras. Därför är KDs initiativ bra även om Läkarförbundet ännu inte vill binda sig vid en viss modell för den framtida organisationen av vården. Pandemin har tydliggjort att statens ansvar för vården måste öka, säger Sofia Rydgren Stale.

 

Ta del av Kristdemokraternas förslag här.

Socialstyrelsen presenterar idag alarmerande siffror på brist i flera legitimerade vårdyrken i sin rapport Nationella planeringsstödet. Rapporten publiceras årligen och är en bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård.

– Ska ambitionen om en fast läkare till hela befolkningen i hela landet bli verklighet behöver antalet specialister i allmänmedicin öka. Nu ligger antalet stilla. Med nuvarande takt kommer regeringen och samarbetspartierna inte att uppnå målsättningen om att stärka rätten till en fast läkare, säger Sofia Rydgren Stale.

19 av 21 regioner har bedömt att det råder brist på specialistläkare, främst inom allmänmedicin och psykiatri men även inom ett stort antal andra specialiteter. Även de privata vårdgivarna vittnar om en brist, särskilt vad gäller specialister i allmänmedicin.

– Nu krävs det handling från riksdagens partier för att rätten till fast läkare ska bli av. Regeringens satsning räcker inte. Det behövs minst omkring 1500 fler specialister i allmänmedicin fram till 2027 för att hela befolkningen ska kunna få en fast läkare. Staten måste ta ansvar för att dessa utbildningstjänster levereras eftersom regionerna inte gör det, säger Sofia Rydgren Stale.

– När 19 av 21 regioner säger att de har brist på erfarna specialistläkare riskerar vården att bli sämre. Vi väntar stora pensionsavgångar och det är särskilt svårt att rekrytera i glesbygd. Lösningen är att staten går in och tar ett ansvar för samordning och dimensionering av specialistutbildningarna, säger Madeleine Liljegren ordförande i Läkarförbundets råd för utbildnings- och forskningsfrågor.

Socialstyrelsen konstaterar att antalet examinerade läkare ökat medan antalet utfärdade läkarlegitimationer minskar. Det visar att det finns en fördröjning mellan avslutad grundutbildning och utfärdad legitimation. Det är ett resultat av en brist på AT-tjänster. Behovet av fler AT- och BT-platser kommer att vara omfattande. 

– Sverige behöver en primärvårdsreform. En fast namngiven läkare för patienten och ett listningstak för läkaren är en förutsättning för att säkra den medicinska kvaliteten och en rimlig arbetsbelastning för läkare i primärvården. Dessutom krävs en bra arbetsmiljö med bättre förutsättningar till fortbildning och forskning, avslutar Sofia Rydgren Stale.

Socialstyrelsen uppger att Uppsala län har knappt 530 läkare per 100 000 invånare jämfört med knappt 270 per 100 000 invånare i Norrbottens län.

Antal läkare per 100 000 invånare, 2018.

Stockholm

Uppsala

Sörmland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

440

529

329

439

348

329

342

             

Gotland

Blekinge

Skåne

Halland

Västra Götaland

Värmland

Örebro

441

369

417

359

406

319

393

             

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

324

334

336

309

388

517

269

Under pandemin har Sveriges läkarförbund ökat i medlemsantal bland yrkesverksamma läkare med närmare 1 200, en ökning på tre procent. Läkarförbundet har nu fler medlemmar än någonsin.  

- Läkarna har jobbat hårt och under extrema förhållanden det senaste året. Vårt arbete med att stödja våra medlemmar och att kämpa för rätten till vila och återhämtning är därför också viktigare än tidigare. Vi samlar nu fler medlemmar än någonsin, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.   

Läkarförbundet organiserar idag över 55 000 medlemmar och är ett professions- och fackförbund som driver frågor om lön, arbetsmiljö och anställningsvillkor samt professionsfrågor som utbildning, forskning, etik, sjukvårdspolitik, företagande och ledarskap för Sveriges läkare.    

– Vi ser att vi hjälper fler medlemmar med frågor som rör arbetsmiljö, lön och villkor. Särskilt kopplat till arbetssituationen som följd av pandemin, säger Sofia Rydgren Stale.  

Läkarförbundet har under året ökat både i synlighet och tillgänglighet för landets läkare i en tuff situation. Tillströmningen av nya medlemmar var som störst under våren, då Läkarförbundet erbjöd även helt nya medlemmar rådgivning direkt för medlemsärenden kopplat till covid-19. En lyckad avtalsrörelse och framgångsrik påverkan av sjukvårdspolitiken har också bidragit till en positiv utvecklingen av medlemssifforna.    

– Vi är stolta över att vara ett modernt och attraktivt förbund för läkarkåren. Med över 55 000 medlemmar i ryggen kan vi göra skillnad och påverka framtidens hälso- och sjukvård, säger Sofia Rydgren Stale. 

En ny undersökning bland Sveriges läkare med 2584 svarande visar att hälften inte får tillräcklig vila och återhämtning för att klara jobb och privatliv under pandemin. Sveriges läkarförbund ser även tydliga tecken på att detta är ännu värre bland läkare som vårdar Covidpatienter på sjukhusen. Bristen på återhämtning och vila går ut över vården och patienterna.

– Jag är orolig för hur läkarna ska orka 2021. Regionerna måste arbeta hårdare för att säkerställa att läkare får den vila och återhämtning de behöver. Annars riskerar vi att se en ökning av antalet sjukskrivna och utmattade bland läkare lagom till att vården ska ta tag i vårdskulden, säger Sofia Rydgren Stale ordförande i Läkarförbundet

Undersökningen som är gjord bland läkarförbundets medlemmar visar även att 85 procent av läkarna känner stress kopplat till jobbet, närmare hälften av läkarna uppger att stressnivån har ökat under pandemin. 40 procent av läkarna uppger att de arbetar mer till följd av pandemin.

– Krislägesavtalet som är aktiverat i de stora regionerna kan vara nödvändigt men det gör att redan utarbetad personal måste jobba ännu hårdare. Om de inte får vila så riskerar vi att se allvarliga effekter på läkarnas hälsa, säger Sofia Rydgren Stale.

95 procent av de tillfrågade läkarna är oroliga för vårdskulden; det vill säga uppskjutna operationer, läkarbesök med mera som kommer att behöva betas av när pandemin avtar.

Bland läkare anställda i privat sektor uppger 88 procent att de inte fått frågan om att bli utlånad till annan arbetsgivare under pandemin.

– Det är viktigt att alla hjälps åt och att dialogen mellan privata arbetsgivare och regionerna fördjupas. Det är oroande att så få läkare i privat sektor har fått frågan om att hjälpa till under pandemin, säger Sofia Rydgren Stale.

Om undersökningen:
2584 av Läkarförbundets yrkesaktiva medlemmar har svarat på frågorna efter fråga via e-post. 376 av dessa uppger att de arbetar i privat sektor. Panelen består totalt av nästan 7000 läkare och är självrekryterad bland förbundets medlemmar och är i stort representativt för medlemskåren vad gäller ålder, kön, geografisk representativitet. Alla specialiteter och stadier av karriären, också pensionerade läkare. Ej yrkesaktiva är bortsorterade i redovisningen av dessa svar.

Sifforna finns sammanfattade som PDF i Läkarförbundets pressrum.

Sveriges kommuner och regioner/Sobona har ikväll beslutat att aktivera krislägesavtalet i Region Gävleborg, Region Stockholm och Västra Götalandsregionen efter begäran från regionerna. Krislägesavtalet är ett avtal mellan de fackliga organisationerna och SKR/Sobonaför att reglera villkoren i en allvarlig kris när det ordinarie kollektivavtalets möjligheter inte är tillräckliga.

– Läkare är en yrkeskår som alltid tar stort ansvar och ställer upp i krissituationer. Avtalet ger bättre ersättning men också otroligt krävande arbetsvillkor under en period. Vår förhoppning är att det inte blir långvarigt, säger Sofia Rydgren Stale ordförande för Sveriges läkarförbund.

– Jag är stolt över mina kollegor som står i första ledet och vårdar de svårast sjuka. Det har varit en tuff period länge nu. Krislägesavtalet är en exceptionell åtgärd och det är viktigt att arbetsgivaren gör vad de kan för att säkerställa vila och återhämtning, säger Sofia Rydgren Stale.

Effekterna av coronapandemin märks av på en hårt pressad personal, men även på vårdköerna som ökar. Ett växande berg av inställda och uppskjutna operationer som orsakar ett enormt lidande bland patienter som inte fått den behandling de behöver.

Arbetstid
Ordinarie arbetstid enligt krislägesavtalet kan uppgå till i genomsnitt 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod som är högst 4 veckor. Arbete kan komma att utföras under dygnets alla timmar och veckans alla dagar, även helgdagar. Arbetsgivaren kan behöva göra förändringar i arbetstidsförläggningen med mycket kort varsel.

Återhämtning, dygnsvila
Det bör eftersträvas att den sammanhängande dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av nio timmar samt att den sammanhängande veckovilan inte understiger 24 timmar.

Ersättningar/Lön
Anställd behåller sin månadslön (grundlön). För tid utöver ordinarie veckoarbetstidsmått upp till 48 timmar utgår timlön (beräknad som 1/165 av månadslön).Därutöver tillkommer krisersättning på 120 procent av lön per timme för arbetad tid.Vid uttag av särskild nödfallsövertid (arbetad tid utöver 48 timmar per vecka) höjs krisersättningen från 120 procent till 150 procent för de timmar som är nödfallsövertid.

Läkarförbundet har samlat information samt frågor och svar om krislägesavtalet här: https://slf.se/information-om-covid-19/krislagesavtal/

Relaterade länkar

Regeringen har idag presenterat att de kommer att tillsätta en ny utredning om äldreomsorgen. Utredningen ska bland annat titta på flera frågor som Läkarförbundet föreslagit för regeringen och riksdagspartierna, bland annat frågan om att införa medicinskt ansvarig läkare (MAL) i kommunerna.

Pandemin har med tydlighet visat att den medicinska kompetensen i kommunerna är för låg. Läkarförbundet har fört fram flera förslag för att bättre ta om hand våra mest sjuka äldre.

– En medicinskt ansvarig läkare (MAL) i kommunerna behövs för att stärka den medicinska kompetensen i äldrevården. Behovet av detta har blivit än tydligare under pandemin, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.

Det är viktigt att understryka, precis som socialministern gjorde under regeringens pressträff, att inget i lagen hindrar kommunerna att anställa medicinskt ansvariga läkare redan idag. Läkarförbundet hoppas nu att kommunerna tar sitt ansvar för att förbättra den medicinska kompetensen.

Den läkarmedverkan som sker i äldreomsorgen regleras i avtal mellan kommun och region. Regionerna har i sin tur ett tydligt ansvar för att primärvården har tillräckligt med resurser för att läkarmedverkan i äldreomsorgen ska fungera. Uppenbarligen har detta inte fungerat.

– Vi hoppas dessutom att utredningen får mandat att ge förslag på ökad statlig styrning. Staten behöver reglera en miniminivå på läkarmedverkan på äldreboendena. Medicinsk kompetens behöver finnas tillgänglig dygnet runt, säger Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundet är positiva till att frågorna om stärkt medicinsk kompetens i äldreomsorgen nu utreds.

Relaterade länkar

Läkarförbundet och Läkaresällskapet kräver i ett gemensamt brev till den iranska ambassaden att den svensk-iranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali omedelbart friges. Vi anser att Ahmadreza Djalali är en samvetsfånge som berövats grundläggande mänskliga rättigheter.

Ahmadreza Djalali är forskare i katastrofmedicin vid Karolinska institutet och fängslades under en föreläsningsresa i Iran 2016. Djalali har nekats grundläggande mänskliga rättigheter, hållits isolerad och genomgått psykologisk tortyr. Han är dömd till döden.

Också den internationella läkarorganisationen World Medical Association (WMA) är tydliga med att Ahmadreza Djalali är en samvetsfånge och kräver att han friges omedelbart och villkorslöst.

Se brevet till den iranska ambassaden som PDF eller på lakarforbundet.se

 

Relaterade länkar

SKR, Sveriges läkarförbund och Fysioterapeuterna har nu kommit överens om bland annat ersättningen för läkare och fysioterapeuter verksamma inom den nationella taxan.

Den nationella taxan reglerar uppdrag och ersättning för privata läkare och fysioterapeuter. Enligt den nya överenskommelsen höjs ersättningen med 2,3 procent 2021, med möjlighet till förlängning över 2022. Med anledning av pandemin förlängs också möjligheten till digitala vårdmöten inom den nationella taxan, som infördes i våras.

− Det är glädjande att vi lyckats sluta en bra överenskommelse för de fysioterapeuter som omfattas av den nationella taxan. Vi tycker också att det är positivt att vi i samband med förhandlingarna påbörjat samtal med SKR och Sveriges läkarförbund om utveckling och förändring av taxan, säger företagarrådets ordförande och Fysioterapeuternas vice ordförande Cecilia Winberg, som vid årsskiftet tillträder som ordförande.

SKR, Sveriges läkarförbund och Fysioterapeuterna vill aktivt medverka i de förändringsarbeten som initierats på nationell nivå i samband med utredningen om en god och nära vårds huvudbetänkande.

− När socialdepartementet nu funderar över hur de ska ta nära vård-utredningens förslag vidare är det viktigt att man tar tillvara på den kompetens och mångårig erfarenhet av småskaligt företagande inom hälso- och sjukvården som parterna besitter, säger Marie Morell, ordförande i SKRs sjukvårdsdelegation.

Parterna har delvis olika ståndpunkter om hur systemet ska förändras men är ense om att de vårdgivare som idag verkar enligt den nationella taxan i framtiden bör ingå som en integrerad del av hälso- och sjukvårdssystemet.

− Det är välkommet att parterna nu är överens om ersättningarna enligt nationella taxan och det är ett steg framåt att parterna för samtal om hur framtiden ska se ut för de verksamheter som omfattas av överenskommelsen. Läkarförbundet kommer i dessa samtal att slå vakt om en utveckling av den nationella taxan som värnar de små privat drivna verksamheterna, vilka kännetecknas av en god kontinuitet för patienterna, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbund.

Parterna kommer nu att påbörja ett gemensamt utvecklingsarbete.

Regeringen presenterar en gång per mandatperiod inriktningen för svensk forskningspolitik. Propositionens innehåll är viktig för läkares möjligheter att utveckla vården.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är positiv till vissa av förslagen men saknar långsiktiga satsningar då de förslag propositionen lägger inte löser de strukturella utmaningar som forskningen står inför. Trygga villkor för forskare och att göra forskningen till en mer attraktiv karriärväg tas inte på allvar. Det är bra att universitetskanslersämbetet (UKÄ) får i uppdrag att titta på hur karriärvägar och meriteringssystem kan stärkas. Vi kommer att följa vad detta leder till. Det handlar både om att locka fler yngre läkare till forskningen men också om att ge bättre möjligheter att kombinera forskning med kliniskt arbete både på sjukhus och i primärvården.

  • -Vi saknar fortsatt ökade möjligheter till forskning under läkarnas utbildning. Att få möjlighet till forskning tidigt skulle stärka den svenska vården. Det måste bli enklare att forska, säger Sofia Rydgren Stale.

Att bedriva forskning måste vara en del av sjukvårdens grunduppdrag. Vi ser däremot att detta allt för ofta får stå tillbaka när annat prioriteras. Vi vill se mer tid för forskning i fler läkartjänster på sjukhusen och i primärvården. De stora sjukdomarna behandlas i allt större utsträckning inom primärvården, forskningen där måste stärkas. Läkarförbundet hade hoppats på tydliga skrivningar om samarbete mellan universitetssjukhusen och primärvården. Att psykisk hälsa blir ett nytt särskilt prioriterat område i forskningen är bra.

– Dagens sjukvård är gårdagens forskning. Äntligen görs en satsning på patientnära forskning. Mer forskningspengar behövs för att utveckla vården i primärvården där de flesta patienterna och stora folksjukdomarna behandlas, säger Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundet är positivt till de 100 miljoner om året som regeringen föreslår ska gå till pandemi- och virusforskning. Det är viktigt att forskningen stärks också långsiktigt, bortom pandemin.

–  Att forskningsmedlen mot antibiotikaresistens utökas är mycket positivt. Antibiotikaresistens är en av samhällets största långsiktiga utmaningar. Om vi inte minskar antibiotikaresistensen så riskerar många sjukdomar vi idag enkelt kan bota att bli livshotande igen, säger Sofia Rydgren Stale.

Förslagen är i sig lovvärda men för att vara en forskningsproposition är den inte särskilt innovativ och löser inte de utmaningar som forskningen står inför. Vi hade förväntat oss ett större omtag.

Läkarförbundet har ställt ett antal krav på regeringens forskningspolitik inför propositionen:

1.Öka förutsättningarna för att delta i forskning på läkarnas grundutbildning.

2.Särskilda satsningar på yngre forskare.

3.Bättre förutsättningar att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet.

4.Tydliggör sjukvårdens ansvar för den kliniska forskningen.

5.Förstärkt finansiering av patientnära forskning.

6.Ökade resurser till de prövarinitierade kliniska studierna.

7.Ökade basanslag till universiteten.

8.Ökad rörlighet mellan hälso- och sjukvård, akademi, och näringsliv.