Hoppa till innehåll

– Vi förespråkar listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.

Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är ohållbart. Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin till den offentligt finansierade primärvården. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler.

Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ett rimligt listningstak är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Mindre resurser behöver läggas på att upprepa sjukdomshistoria och sätta sig in i vård och behandling på nytt.

– Det är positivt att regeringen föreslår att lagen förtydligas vad gäller kravet på att patienter ska få tillgång till en egen fast läkarkontakt, men lagen riskerar att bli fortsatt verkningslös. Det finns inga hårda krav, säger Sofia Rydgren Stale.

Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient.

Listningsbegränsning
Det är positivt att man tar ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Vi hade dock velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista, redan idag.

Fler mindre, läkardrivna enheter
Lagförslaget med ett förtydligande att regioners geografiska område får delas upp i två eller flera delområden med separata vårdvalssystem gör förhoppningsvis att regioner möjliggör för fler mindre läkardrivna enheter på glesbygd och landsbygd. Det anser Läkarförbundet är mycket positivt.

Svenskar vill hellre ha en mindre vårdcentral i närheten med ett smalare vårdutbud, än en stor längre bort med ett bredare utbud. De som bor på landsbygden är de som värderar närhet högst.  (Detta visar en Novusundersökning beställd av Läkarförbundet.)

För att det ska bli förändring krävs:

–        mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare

–        statligt finansierade utbildningstjänster

–        en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.

–        ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare

–        incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen

Ett gott exempel som visar att en positiv utveckling är möjlig vad gäller antalet specialister i allmänmedicin är det som skett i Region Sörmland. En av förklaringarna till att man lyckats locka fler allmänläkare är att regionen beslutat om ett listningstak. Ett utmärkt exempel på hur man blir en attraktiv arbetsgivare genom att satsa på arbetsmiljön!

Här ligger propositionen ”Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform” Prop 2021/22:72 på regeringens webb.

Läs gärna artikeln i Svenska Dagbladet Läkarförbundet besviket på regeringen: Hade hoppats på mer”.

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdpolitik, företagande och ledarskap.

 

 

Regeringen presenterade idag en lagrådsremiss för primärvården, vårdcentraler och hälsocentraler. Sveriges läkarförbund ger både ris och ros. Vi hade velat se fler och skarpare förslag, exempelvis en lag om listning på fast läkare och inte på vårdcentral. Risken är att lagförslaget blir tandlöst om målet med ökat antal listade på fast läkare inte följs av lagstiftning och ekonomiska incitament. Det blir då fritt valt arbete för regionerna. Av erfarenhet vet vi att utan pengar händer ingenting. Så här långt är arbetet med att ställa om vården till en god och nära vård närmast ett fiasko.

– Vi vill inte se listning på utförare det vill säga vårdcentral, vilket är regeringens förslag. Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund. 

– Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring, säger Sofia Rydgren Stale.  

Det är viktigt att hela befolkningen listar sig. Annars blir stora grupper utan en egen vald fast läkare. Därför välkomnar vi regeringens ambitioner att 55 procent av Sveriges befolkning ska ha en fast läkare 2022. Och att 80 procent på äldreboende ska ha det. Nu finns det äntligen ett mål, även om det kunde ha varit högre. Regeringen har ändå hörsammat delar av Läkarförbundets krav och lösningar. Men utan en lagstiftning och pengar för en fastläkarreform riskerar dessa ambitioner att inte kunna uppfyllas. 

– Sverige är fortsatt sämst i klassen vad gäller tillgänglighet till och kontinuitet i hälso- och sjukvården. I många europeiska länder är så gott som 100 procent listade på en läkare, säger Marina Tuutma, andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen. 

Utvecklingen i Sverige går snarast bakåt. Endast en fjärdedel av svenskarna har en fast läkare idag. Det framkommer av både av en undersökning gjord av Vård- och omsorgsanalys och Läkarförbundets Novusundersökning. 

– Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är inte hållbart! Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler, säger Marina Tuutma. 

För att det ska bli förändring ska hända behövs: 

  • mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare
  • statligt finansierade utbildningstjänster 
  • en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.  
  • ett listningstak för hur många patienter som ska listas på varje läkare. 
  • incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdspolitik, företagande och ledarskap.

– Nu måste politikerna ta sig samman och gå ihop för att genomföra det enda som vi säkert vet ger invånarna i hela landet en god kontinuitet och bra tillgänglighet i primärvården: en lag om fast läkare till alla. Norge och många andra länder lyckades på kort tid. Det kan vi också om den politiska viljan finns, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.

Det behövs mer resurser till primärvården nu. Det som har gjort hittills har uppenbarligen inte räckt. Utvecklingen går istället bakåt.

Myndigheten för Vårdanalys presenterar idag på DN Debatt en ny undersökning där Sverige jämförs med tio andra länder. Sammanfattningsvis konstaterar Vårdanalys: ”Svensk vård uppvisar tydliga brister rörande personcentrerad vård då vi för områdena väntetider, kontinuitet och samordning presterar internationellt sett svaga resultat.”

– Sverige uppvisar ett katastrofalt dåligt resultat. Det är en bild som vi – och andra – varnat för under många år och som nu återigen konstaterats. De åtgärder som ansvariga politiker genomfört räcker överhuvudtaget inte, säger Sofia Rydgren Stale.

Sett över tid har idag färre en fast läkare eller en fast annan vårdkontakt i primärvården. Sverige har också längst väntetid till icke-akut vård av alla jämförda länder. Vårdanalys konstaterar: ”I Sverige svarar cirka 35 procent att de har en sådan fast vårdkontakt, medan andelen i övriga länder är mellan 80 och 98 procent.”

– Det är rimligt att fråga sig vad regionerna intresseorganisation, Sveriges kommuner och regioner, SKR, gör som har resulterat i en fast läkare med ett rimligt antal patienter; en tillgänglig nära vård? Det korta svaret är: ingenting som har resulterat i att fler får en fast läkare. Nu måste det hända något, säger hon.

Trots omställningen i regionerna för en nära vård, trots två omfattande utredningar om behovet av en god och nära vård, trots att JA-avtalet lovar en stärkt rätt till fast läkare, trots att regeringen i regeringsförklaringen 2020 nämner rätten till fast läkare som väsentlig i den nära vården, trots att allt fler aktörer och en dominerande majoritet av befolkningen vill ha en fast läkare går utvecklingen bakåt.

– Detta är ingenting annat än ett stort misslyckande, säger Sofia Rydgren Stale

Relaterade länkar