– Det här är väldigt välkommet för alla inblandade parter. När Socialstyrelsen nu meddelar att fler verksamheter än tidigare kan användas för AT-läkartjänster ökar också kapaciteten för att kunna ta emot fler, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund 

Bakgrunden till Socialstyrelsens besked är en gemensam skrivelse från Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om möjligheter att använda fler delar av vården till AT-tjänster. På så sätt underlättar man och skapar bättre förutsättningar för regionerna att inrätta fler tjänster.   

– När vi slöt det nya kollektivavtalet med SKR förra året kom vi inom ramen för avtalet överens om att verka för fler AT-tjänster. Vi påbörjade det gemensamma arbetet i år och nu har det burit frukt. AT-frågan är viktig för Läkarförbundet och vi hoppas nu att regionerna tar tillvara möjligheten och utökar antalet AT-tjänster, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.  

Vilka verksamheter eller specialiteter som får ta emot AT-läkare regleras i förordning. Läkarförbundet har länge velat göra en översyn av regelverket för att anpassa det efter hur vården är organiserad idag. Socialstyrelsen meddelar nu i sitt svar på skrivelsen att de inte ser några hinder för att AT-läkare även får tjänstgöra i verksamheter som traditionellt sett inte ingått i AT-tjänstgöringen, så länge AT-läkaren uppnår målen. 

– Dagens besked på den skrivelse som Läkarförbundet och SKR skickade till Socialstyrelsen är ett stort steg i rätt riktning och gör det möjligt för en ännu större utökning av antalet AT-tjänster framöver. Det här visar hur viktigt det är med samarbete och att samla alla goda krafter i en gemensam arbetsgrupp, säger Madeleine Liljegren, ordförande Utbildnings- och forskningsrådet Läkarförbundet. 

Sveriges läkarförbund samlar drygt 55 000 läkare i ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi tar ansvar och utvecklar vården, villkoren, ledarskapet och professionen.

Under en övergångsperiod omfattas endast läkare som utbildat sig i andra länder av det nya regelverket. På sikt kommer även läkare med examen från den nya svenska legitimationsgrundande läkarutbildningen som startar i höst att få gå nya ST och BT. En stor vinst med det nya systemet är att alla läkare som påbörjar sin specialisering i Sverige kommer att få samma introduktion i form av BT. 

– Äntligen är den sista pusselbiten på plats. Jag har arbetat med frågan sedan 2009 och en av mina drivkrafter har varit att få till stånd en introduktionstjänstgöring som är tillgänglig för alla, oavsett var i världen du utbildat dig, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.   

 – Det här är en seger och en milstolpe i förbundets arbete med denna fråga. Nu har vi alla ett gemensamt ansvar att se till att BT blir så bra som möjligt, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.   

Idag får de flesta blivande läkare börja sin karriär med olika underläkarvikariat i väntan på en AT-tjänst. Förhoppningen är att vi inte ska få några flaskhalsar i det nya systemet, men tyvärr ser prognosen för BT-starten inte ljus ut. Enligt Läkarförbundets beräkningar saknas ca 600 BT-platser det första året.  

– Vi ser en risk att hundratals läkare som utbildat sig i andra länder inte kan påbörja sin karriär. Samtidigt finns det redan idag en brist på AT-läkartjänster i landets regioner, säger Madeleine Liljegren ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd. 

Läkarförbundet uppmanar Sveriges regioner att öka takten med att bygga ut nya BT-platser för att möta behovet både på kort och lång sikt. 

– Den 15:e augusti ska Sveriges kommuner och regioner presentera för regeringen hur många AT- och BT-tjänster de planerar för framöver. Vi förväntar oss en rejäl ökning. Om regionerna inte levererar fler tjänster kommer vi på sikt att ha en ännu större brist på specialistläkare, säger Sofia Rydgren Stale. 

Fakta: 
Läkares utbildning består av tre delar. Den första delen är grundutbildningen vid universitet, den andra delen är allmäntjänstgöringen (AT) för att få läkarlegitimation, och den sista delen är specialiseringstjänstgöringen (ST) för att erhålla specialistkompetensbevis inom någon av de 63 specialiteterna som finns. 

Nya ST inleds med en BT om minst sex månader. Specialiseringstjänstgöringen förlängs därmed till minst 5,5 år. Normtiden för den genomsnittlige läkaren som gör BT kommer dock att vara 12 månader. Syftet med BT är att öka den kliniska erfarenheten och färdigheten samt säkerställa att alla läkare, oavsett utbildningsland, får en likvärdig introduktion till den svenska vården. Obligatoriska placeringar inom BT är 3 månader i primärvård och 3 månader inom akut sjukvård. Utöver detta rekommenderas maximalt ytterligare två placeringar.  

På sikt kommer alla läkare som vill specialisera sig i Sverige, oavsett utbildningsland, att genomföra BT, men till en början är det endast de som inte genomfört eller kommer att genomföra AT i Sverige och som inte påbörjat en ST som behöver göra BT inom ramen för sin ST. De första åren kommer BT att vara obligatoriskt för de utlandsutbildade läkarna.  

Antalet planerade platser för BT är framtagna enligt följande: 

Behovet om 800 platser årligen från 2021 baseras på statistik från Socialstyrelsen över utfärdade svenska läkarlegitimationer till utlandsutbildade läkare. Det vill säga det behov som finns framöver. Antalet planerade platser 2021 är regionernas egna siffror som vi fått under vårens BT-konferens: Region Östergötland stod värd för det nationella BT-mötet den 17:e februari tillsammans med övriga regioner. Läkarförbundet deltog med representant. I bifogad bild framgår fördelning per region.