Hoppa till innehåll
  • Vårdköer har varit ett problem i svensk hälso- och sjukvård i decennier. Problemet är gammalt och välkänt, och det är också många av lösningarna. Mycket av det som utredningen föreslår borde redan vara självklarheter, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet. 

Läkarförbundet är positiva till att utredningen betonar att vårdgarantin sätter de yttre gränserna för när patienter ska få vård. Inom tidsgränserna är det medicinska prioriteringar som avgör. Läkarna rapporterar en tendens att vårdgarantins tidsgränser blir normerande för alla patienter, så att alla väntar länge och att den som är närmast tidsgränsen prioriteras, inte den med störst behov.  

  • Vi vill att Sverige lär av Danmark som har kortat sina vårdköer. Där är vårdgarantin 30 dagar, inte 90, och danskarna når sina mål bättre än vad vi gör i Sverige. I Danmark har staten en tydligare roll i styrningen men samtidigt större tilltro till professionen i vårdens vardag. Det borde vara en förebild för oss, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet. 

Läkarförbundet delar utredningens bedömning att vårdgarantins nuvarande utformning har inneburit att vården av kroniskt sjuka trängts undan, till förmån för personer som tillfälligt behöver vård. Detta behöver åtgärdas. Läkarförbundet välkomnar att utredningen föreslår att undersökningar ska ingå i vårdgarantin. 

Läkarförbundets krav till regeringen i arbetet med att ta fram en proposition av utredningens förslag: 

  • Läkare måste få ägna mer tid åt att vårda patienter och mindre tid åt administration. Administrationen ska vara ett stöd för vården, inte en tidstjuv. 
  • Den nära vården måste byggas ut. Alla ska få tillgång till en fast läkare som ansvarar för ett rimligt antal patienter. Med trygghet och kontinuitet i primärvården kan mer allvarlig sjukdom förebyggas. 
  • Det behövs tillräckligt många vårdplatser. När beläggningsgraden ständigt är över 100% skapas flaskhalsar i vården så att köerna växer. 
  • Lär av Danmark som lyckats korta vårdköer.

Vårdgarantin för medicinsk bedömning 

Tidsgränsen för medicinsk bedömning föreslås förlängas från tre dagar till sju dagar. Förslaget innebär att man går tillbaka till den tidsgräns som gällde innan en lagändring 2019. Utredningen föreslår också att inte endast nybesök, utan alla besök ska omfattas av detta.

Ändringen är bra men löser inte grundproblemet: Sverige har för få specialister i allmänmedicin. För att lösa de största problemen inom svensk hälso- och sjukvård, bristande tillgänglighet och kontinuitet, behövs en bättre tillgång till specialister i allmänmedicin.  

Läs mer om utredningens förslag här.

– Läkarförbundet vill se listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund. 

Lagen som träder ikraft 1 juli 2022 innebär att: 

  • Patienter listas på vårdcentral/hälsocentral och får där förtydligad rätt till en fast läkare.  
  • Regioner ska ha en elektronisk listningstjänst. 
  • Patienter får i regel lista om sig högst två gånger per år. 
  • Regioner ges en lagstadgad möjlighet att tillfälligt begränsa antalet listade patienter på en vårdcentral. 

– Nu har riksdagen fattat beslut och det är dags för regionerna att börja lyssna och agera. Verktygen och uppdraget tydliggörs. Hur ska respektive region säkerställa rätten till en fast namngiven läkare? säger Sofia Rydgren Stale. 

Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ansvar för ett rimligt antal patienter, ett listningstak, är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Då kommer också fler anställda att vilja jobba kvar och orka arbeta heltid inom primärvården. Fler kommer också att utbilda sig till specialister i allmänmedicin, vilket det idag råder stor brist på.  

Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient. 

Listningsbegränsning
Lagen innebär ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Läkarförbundet hade velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista. 

Ska lagen få full effekt krävs fortsatt ytterligare åtgärder, Läkarförbundet kräver: 

–        mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare 

–        statligt finansierade utbildningstjänster 

–        en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral 

–        ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare 

–        incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen. 

Situationen i vården har blivit ohållbar. Hundratusentals svenskar väntar på operation och vårdbesök. Många av hälso- och sjukvårdens medarbetare är på gränsen till utmattning. Vi vill inte bara ha applåder – vi vill ha krafttag för en bättre arbetsmiljö innan det är för sent. Om vi blir sjuka kan vi inte hjälpa dig att bli frisk.

Nu måste politikerna införa en kriskommission för vården, ordna fler vårdplatser med kollegor med rätt kompetens och säkra en hållbar arbetsmiljö dit fler söker sig – och vill stanna. Skriv under du också – vårda vården så att vi kan vårda dig.

Valrörelsen pågår och hälso- och sjukvården är väljarnas viktigaste fråga. Nu har politikerna chansen att visa handlingskraft för att säkra en hållbar arbetsmiljö, dit fler söker sig och där fler vill stanna!

#Vårdavården-uppropets krav:

  • Arbetsgivarna måste göra stora förbättringar i vår dåliga arbetsmiljö
  • Fler vårdplatser – rätt kompetens på rätt plats
  • Kriskommission för vårdens arbetsmiljö

– Bristen på vårdplatser skapar en enorm press på läkare men också andra yrkesgrupper i vården, så fler vårdplatser skulle förbättra arbetsmiljön och ge oss bättre möjligheter till att ge en bra vård. Nu söker vi allmänhetens stöd för att bli lyssnade på, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale

Namninsamlingen kommer under våren att överlämnas till partiledarna eller representanter för samtliga riksdagspartier samt till Sveriges kommuner och Regioner i egenskap av arbetsgivarorganisation och största arbetsgivare för våra medlemmar.

Bakom Vårda vården står följande professions- och fackförbund: Vårdförbundet, Läkarförbundet, Kommunal, SRAT, Akademikerförbundet SSR, Fysioterapeuterna, Arbetsterapeuterna, Psykologförbundet, Vision, Barnmorskeförbundet, Logopedförbundet, Audionomerna och HälsoAkademikerna.

Läs mer om Vårda vården

– Vi förespråkar listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.

Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är ohållbart. Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin till den offentligt finansierade primärvården. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler.

Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ett rimligt listningstak är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Mindre resurser behöver läggas på att upprepa sjukdomshistoria och sätta sig in i vård och behandling på nytt.

– Det är positivt att regeringen föreslår att lagen förtydligas vad gäller kravet på att patienter ska få tillgång till en egen fast läkarkontakt, men lagen riskerar att bli fortsatt verkningslös. Det finns inga hårda krav, säger Sofia Rydgren Stale.

Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient.

Listningsbegränsning
Det är positivt att man tar ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Vi hade dock velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista, redan idag.

Fler mindre, läkardrivna enheter
Lagförslaget med ett förtydligande att regioners geografiska område får delas upp i två eller flera delområden med separata vårdvalssystem gör förhoppningsvis att regioner möjliggör för fler mindre läkardrivna enheter på glesbygd och landsbygd. Det anser Läkarförbundet är mycket positivt.

Svenskar vill hellre ha en mindre vårdcentral i närheten med ett smalare vårdutbud, än en stor längre bort med ett bredare utbud. De som bor på landsbygden är de som värderar närhet högst.  (Detta visar en Novusundersökning beställd av Läkarförbundet.)

För att det ska bli förändring krävs:

–        mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare

–        statligt finansierade utbildningstjänster

–        en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.

–        ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare

–        incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen

Ett gott exempel som visar att en positiv utveckling är möjlig vad gäller antalet specialister i allmänmedicin är det som skett i Region Sörmland. En av förklaringarna till att man lyckats locka fler allmänläkare är att regionen beslutat om ett listningstak. Ett utmärkt exempel på hur man blir en attraktiv arbetsgivare genom att satsa på arbetsmiljön!

Här ligger propositionen ”Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform” Prop 2021/22:72 på regeringens webb.

Läs gärna artikeln i Svenska Dagbladet Läkarförbundet besviket på regeringen: Hade hoppats på mer”.

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdpolitik, företagande och ledarskap.

 

 

Regeringen presenterade idag en lagrådsremiss för primärvården, vårdcentraler och hälsocentraler. Sveriges läkarförbund ger både ris och ros. Vi hade velat se fler och skarpare förslag, exempelvis en lag om listning på fast läkare och inte på vårdcentral. Risken är att lagförslaget blir tandlöst om målet med ökat antal listade på fast läkare inte följs av lagstiftning och ekonomiska incitament. Det blir då fritt valt arbete för regionerna. Av erfarenhet vet vi att utan pengar händer ingenting. Så här långt är arbetet med att ställa om vården till en god och nära vård närmast ett fiasko.

– Vi vill inte se listning på utförare det vill säga vårdcentral, vilket är regeringens förslag. Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund. 

– Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring, säger Sofia Rydgren Stale.  

Det är viktigt att hela befolkningen listar sig. Annars blir stora grupper utan en egen vald fast läkare. Därför välkomnar vi regeringens ambitioner att 55 procent av Sveriges befolkning ska ha en fast läkare 2022. Och att 80 procent på äldreboende ska ha det. Nu finns det äntligen ett mål, även om det kunde ha varit högre. Regeringen har ändå hörsammat delar av Läkarförbundets krav och lösningar. Men utan en lagstiftning och pengar för en fastläkarreform riskerar dessa ambitioner att inte kunna uppfyllas. 

– Sverige är fortsatt sämst i klassen vad gäller tillgänglighet till och kontinuitet i hälso- och sjukvården. I många europeiska länder är så gott som 100 procent listade på en läkare, säger Marina Tuutma, andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen. 

Utvecklingen i Sverige går snarast bakåt. Endast en fjärdedel av svenskarna har en fast läkare idag. Det framkommer av både av en undersökning gjord av Vård- och omsorgsanalys och Läkarförbundets Novusundersökning. 

– Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är inte hållbart! Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler, säger Marina Tuutma. 

För att det ska bli förändring ska hända behövs: 

  • mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare
  • statligt finansierade utbildningstjänster 
  • en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.  
  • ett listningstak för hur många patienter som ska listas på varje läkare. 
  • incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen

Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdspolitik, företagande och ledarskap.

Under en övergångsperiod omfattas endast läkare som utbildat sig i andra länder av det nya regelverket. På sikt kommer även läkare med examen från den nya svenska legitimationsgrundande läkarutbildningen som startar i höst att få gå nya ST och BT. En stor vinst med det nya systemet är att alla läkare som påbörjar sin specialisering i Sverige kommer att få samma introduktion i form av BT. 

– Äntligen är den sista pusselbiten på plats. Jag har arbetat med frågan sedan 2009 och en av mina drivkrafter har varit att få till stånd en introduktionstjänstgöring som är tillgänglig för alla, oavsett var i världen du utbildat dig, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.   

 – Det här är en seger och en milstolpe i förbundets arbete med denna fråga. Nu har vi alla ett gemensamt ansvar att se till att BT blir så bra som möjligt, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.   

Idag får de flesta blivande läkare börja sin karriär med olika underläkarvikariat i väntan på en AT-tjänst. Förhoppningen är att vi inte ska få några flaskhalsar i det nya systemet, men tyvärr ser prognosen för BT-starten inte ljus ut. Enligt Läkarförbundets beräkningar saknas ca 600 BT-platser det första året.  

– Vi ser en risk att hundratals läkare som utbildat sig i andra länder inte kan påbörja sin karriär. Samtidigt finns det redan idag en brist på AT-läkartjänster i landets regioner, säger Madeleine Liljegren ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd. 

Läkarförbundet uppmanar Sveriges regioner att öka takten med att bygga ut nya BT-platser för att möta behovet både på kort och lång sikt. 

– Den 15:e augusti ska Sveriges kommuner och regioner presentera för regeringen hur många AT- och BT-tjänster de planerar för framöver. Vi förväntar oss en rejäl ökning. Om regionerna inte levererar fler tjänster kommer vi på sikt att ha en ännu större brist på specialistläkare, säger Sofia Rydgren Stale. 

Fakta: 
Läkares utbildning består av tre delar. Den första delen är grundutbildningen vid universitet, den andra delen är allmäntjänstgöringen (AT) för att  läkarlegitimation, och den sista delen är specialiseringstjänstgöringen (ST)för att erhålla specialistkompetensbevis inom någon av de 63 specialiteterna som finns. 

Nya ST inleds med en BT om minst sex månader. Specialiseringstjänstgöringen förlängs därmed till minst 5,5 år. Normtiden för den genomsnittlige läkaren som gör BT kommer dock att vara 12 månader. Syftet med BT är att öka den kliniska erfarenheten och färdigheten samt säkerställa att alla läkare, oavsett utbildningsland, får en likvärdig introduktion till den svenska vården. Obligatoriska placeringar inom BT är 3 månader i primärvård och 3 månader inom akut sjukvård. Utöver detta rekommenderas maximalt ytterligare två placeringar.  

På sikt kommer alla läkare som vill specialisera sig i Sverige, oavsett utbildningsland, att genomföra BT, men till en början är det endast de som inte genomfört eller kommer att genomföraAT i Sverige och som inte påbörjat en ST som behöver göra BT inom ramen för sin ST. De första åren kommer BT att vara obligatoriskt förde utlandsutbildade läkarna. 

Antalet planerade platser för BT är framtagna enligt följande: 

Behovet om 800 platser årligen från 2021 baseras på statistik från Socialstyrelsen över utfärdade svenska läkarlegitimationer till utlandsutbildade läkare. Det vill säga det behov som finns framöver. Antalet planerade platser 2021 är regionernas egna siffror som vi fått under vårens BT-konferens: Region Östergötland stod värd för det nationella BT-mötet den 17:e februari tillsammans med övriga regioner. Läkarförbundet deltog med representant. I bifogad bild framgår fördelning per region.

Regeringen har föreslagit att ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för vaccininköp och vaccinering och att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs regionerna för att ersätta vårdkostnader för uppskjuten vård och för vård av patienter med covid-19. För att möta behovet av fortsatt storskalig testning och smittspårning har regeringen föreslagit att ytterligare 1,65 miljarder kronor tillförs.

Men nu visar det sig att regionerna inte har använt de enorma summor som tidigare tillförts under pandemin. Staten har betalat ut 21 extra miljarder i generella statsbidrag. Utöver det fick regionerna stora summor för att täcka coronarelaterade merkostnader inom vård och omsorg.

Under ett år då vården varit under ett extremt tryck och tvingades ställa om för att klara coronapandemin har landets 21 regioner nu ett totalt överskott på 19,3 miljarder kronor.

För att få en bild, om än en grov sådan, av vad drygt 19 miljarder kronor motsvarar har vi tre exempel:

  • Sverige skulle kunna tredubbla det antal operationer som gjordes under hela 2019.
  • För en mindre del av överskottet kan vi få fler specialister i allmänmedicin och en fast namngiven läkare för hela befolkningen i hela landet. Pandemin har visat att det inte minst i äldrevården behövs ökad medicinsk kunskap och fler läkare.
  • Överskotten gör det tydligt att varsel och nedskärningar i vården bör upphöra.

Om vi räknar på vad det skulle kosta för regionerna att komma upp till en läkare per 1 500 invånare (vilket innebär 67 läkare per 100 000 invånare) är kostnaden för Västra Götalandsregionen exempelvis 92 miljoner kronor, Region Skåne 7 miljoner, Västernorrland 39 miljoner, Sörmland 30 miljoner och 21 miljoner för Region Norrbotten.

– Nu måste det bli verkstad. Det finns inga ursäkter längre. Vi har ett antal bra utredningar i ryggen. Vi har väl utformade efterlängtade reformer. Det finns pengar i regionerna. När ska något börja hända? undrar Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundet välkomnar diskussion om ökad statlig styrning av vården

Kristdemokraterna har i dag presenterat en rapport som är tänkt att vara förslag till utredningsdirektiv för statlig styrning av svensk hälso- och sjukvård. Rapporten innehåller en analys och förslag till en reformerad svensk ansvarsfördelning mellan stat, region och kommun avseende hälso- och sjukvården. Läkarförbundet konstaterar att ökad statlig styrning är nödvändig.

  – Sverige behöver en utredning med sikte på en tydligare statlig styrning av sjukvården. Läkarförbundet välkomnar därför KD:s initiativ. Pandemin har gjort det tydligt att det är hög tid att se över ansvaret för hälso- och sjukvården. Vi ser att många regioner har mycket svårt att klara sitt ansvar för vården och att nuvarande ansvarsfördelning leder till en ojämlik vård, säger Sofia Rydgren Stale ordförande i Sveriges läkarförbund.

Läkarförbundets utgångspunkt är att alla invånare har samma rätt till sjukvård av hög kvalitet oavsett var i landet de bor. Vården ska inte variera med postadressen. I dag varierar vården kraftigt mellan regionerna. Vårdköerna är långa i en del regioner och kortare i andra för samma diagnos. Tillgången till operation och behandling varierar också stort mellan regionerna. Detta kommer att bli extra tydligt när uppskjutna operationer och besök ska arbetas av efter pandemin.

Vi ser idag stora brister i sjukvården när det gäller samordningen kring sjukhusinvesteringar, utbildning, kompetensförsörjning och IT-infrastruktur för att ta några exempel. Det är inte hållbart att det hanteras av 21 regioner på 21 olika sätt.

   – Ska vi uppnå en likvärdig vård måste regionernas inflytande över vården minska och statens ökas. Exakt hur det ska se ut måste utredas och diskuteras. Därför är KDs initiativ bra även om Läkarförbundet ännu inte vill binda sig vid en viss modell för den framtida organisationen av vården. Pandemin har tydliggjort att statens ansvar för vården måste öka, säger Sofia Rydgren Stale.

 

Ta del av Kristdemokraternas förslag här.

– Nu måste politikerna ta sig samman och gå ihop för att genomföra det enda som vi säkert vet ger invånarna i hela landet en god kontinuitet och bra tillgänglighet i primärvården: en lag om fast läkare till alla. Norge och många andra länder lyckades på kort tid. Det kan vi också om den politiska viljan finns, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.

Det behövs mer resurser till primärvården nu. Det som har gjort hittills har uppenbarligen inte räckt. Utvecklingen går istället bakåt.

Myndigheten för Vårdanalys presenterar idag på DN Debatt en ny undersökning där Sverige jämförs med tio andra länder. Sammanfattningsvis konstaterar Vårdanalys: ”Svensk vård uppvisar tydliga brister rörande personcentrerad vård då vi för områdena väntetider, kontinuitet och samordning presterar internationellt sett svaga resultat.”

– Sverige uppvisar ett katastrofalt dåligt resultat. Det är en bild som vi – och andra – varnat för under många år och som nu återigen konstaterats. De åtgärder som ansvariga politiker genomfört räcker överhuvudtaget inte, säger Sofia Rydgren Stale.

Sett över tid har idag färre en fast läkare eller en fast annan vårdkontakt i primärvården. Sverige har också längst väntetid till icke-akut vård av alla jämförda länder. Vårdanalys konstaterar: ”I Sverige svarar cirka 35 procent att de har en sådan fast vårdkontakt, medan andelen i övriga länder är mellan 80 och 98 procent.”

– Det är rimligt att fråga sig vad regionerna intresseorganisation, Sveriges kommuner och regioner, SKR, gör som har resulterat i en fast läkare med ett rimligt antal patienter; en tillgänglig nära vård? Det korta svaret är: ingenting som har resulterat i att fler får en fast läkare. Nu måste det hända något, säger hon.

Trots omställningen i regionerna för en nära vård, trots två omfattande utredningar om behovet av en god och nära vård, trots att JA-avtalet lovar en stärkt rätt till fast läkare, trots att regeringen i regeringsförklaringen 2020 nämner rätten till fast läkare som väsentlig i den nära vården, trots att allt fler aktörer och en dominerande majoritet av befolkningen vill ha en fast läkare går utvecklingen bakåt.

– Detta är ingenting annat än ett stort misslyckande, säger Sofia Rydgren Stale

Relaterade länkar

Drygt 80 procent av de tillfrågade läkarna uppger att möjligheterna till fortbildning har minskat drastiskt under pandemin, enligt en stor undersökning som genomförts av Sveriges läkarförbund. 

Undersökningen visar dessutom att möjligheterna till fortbildningen är nedåtgående över lång tid. Under pandemin har det varit särskilt illa eftersom nästan all fortbildning har upphört. Det innebär i praktiken att läkare inte getts möjlighet att läsa in sig tillräckligt på covid-19 och långtidscovid vilket kan leda till kunskapsbrist. Läkarförbundet kräver att regeringen fattar beslut om att göra rätten till fortbildning för läkare obligatorisk.

– Vi har en fortbildningskris i läkarkåren. Det finns ett stort uppdämt behov av att satsa på fortbildning av läkare under 2021 och framåt om vården ska kunna utvecklas och förbättras, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Fortbildning är avgörande för att läkare ska vara uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna och forskningsframstegen inom sitt område. Läkarförbundet konstaterar att fortbildning allt för ofta prioriteras bort, både under pandemin och före Covid-19, på grund av ett pressat läge i svensk hälso- och sjukvård. Antalet fortbildningsdagar minskar år för år, närmare en halvering sedan 2005.

Läkarförbundet genomför återkommande en enkätundersökning om läkares fortbildning. I år har 1 145 specialistläkare svarat på frågor om deras möjlighet till fortbildning. Undersökningen visar att det redan före pandemin fanns stora brister. Istället för att antalet fortbildningsdagar ökar uppemot de tio dagar som Läkarförbundet anser är en rimlig miniminivå minskar antalet dagar år för år. 2005 var det 9,1 dagar i extern fortbildning vilket kan jämföras med 7,1 dagar 2012 och 5,3 dagar 2019. 

–  Rätten till fortbildning måste regleras av staten. Det handlar i grunden om att kunna ge patienterna bästa tillgängliga vård. Utan fortbildning blir vården sämre, säger Sofia Rydgren Stale.

Stora regionala skillnader
På Gotland hade läkarna sju dagars extern fortbildning under 2019, medan genomsnittet i Jämtland är knappt två dagar.

I primärvården är det tydligt att fortbildningen behöver stärkas. Regionerna brister i sitt ansvar när det gäller att ställa tydliga krav på vårdgivarna inom primärvården för specialistläkarnas fortbildning. Endast åtta av 21 regioner ställer krav på att det ska finnas en individuell fortbildningsplan. Bara sex av 21 regioner har specificerat mängden fortbildning. Endast sex av 21 regioner har en kvalitetsindikator för fortbildning i deras uppföljning av vården. 

–  Staten måste ta ett större ansvar för att se till att Sverige inte halkar efter. De partier som har ambitionen att vården ska vara i världsklass måste också garantera förutsättningarna. Nu är det som att regionerna är 21 självstyrande länder och det går ut över patienterna, säger Sofia Rydgren Stale

Brister i vardagen
Undersökningen belyser även brister i intern fortbildning och för läkarnas självstudier för att hålla sig à jour med de senaste behandlingsmetoderna. Läkarförbundet rekommenderar en halv dag i veckan i löpande fortbildning för specialistläkare. Resultatet i undersökningen visar att 1,9 timmar i veckan läggs på egen fortbildning och 1,1 timmar på intern fortbildning på arbetsplatsen. Bara 36 procent av läkarna hade en plan för fortbildning och endast 15 procent svarar att det finns rutiner på deras arbetsplats för uppföljning av fortbildning.

Om enkätundersökningen
Enkäten har besvarats av 1 145 slumpmässigt utvalda kliniskt aktiva specialistläkare under 65 år som är medlemmar i Läkarförbundet. Undersökningen genomförs vartannat år. Läkarna jobbar i alla vårdens verksamheter – i så väl offentlig som privat verksamhet, på sjukhus, i primärvård och specialistvård.