– Siffrorna bekräftar de signaler vi får från våra medlemmar, på enskilda arbetsplatser kan situationen vara betydligt mer problematisk än vad genomsnittet visar, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund.
Enkäten visar bland annat att:
- 1 av 5 läkare överväger att lämna läkaryrket helt på grund av hög arbetsbelastning.
- Nästan 1 av 3 underläkare funderar på att lämna yrket.
- 1 av 4 i primärvården överväger att lämna yrket.
- 1 av 4 läkare som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och akutsjukvård överväger att lämna yrket.
- 1 av 2 läkare som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och akutsjukvård funderar på att byta arbetsplats.
Bakgrund: Enkäten skickades våren 2022 till samtliga medlemmar yrkesverksamma i hälso- och sjukvården, det vill säga 37 521 personer. 15 901 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent. Svarsfrekvensen var på ett ungefär samma i alla lokalföreningar/regioner. I denna fråga var flera val möjligt.
Rapporten bifogas.
– Läkarförbundet vill se listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.
Lagen som träder ikraft 1 juli 2022 innebär att:
- Patienter listas på vårdcentral/hälsocentral och får där förtydligad rätt till en fast läkare.
- Regioner ska ha en elektronisk listningstjänst.
- Patienter får i regel lista om sig högst två gånger per år.
- Regioner ges en lagstadgad möjlighet att tillfälligt begränsa antalet listade patienter på en vårdcentral.
– Nu har riksdagen fattat beslut och det är dags för regionerna att börja lyssna och agera. Verktygen och uppdraget tydliggörs. Hur ska respektive region säkerställa rätten till en fast namngiven läkare? säger Sofia Rydgren Stale.
Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ansvar för ett rimligt antal patienter, ett listningstak, är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Då kommer också fler anställda att vilja jobba kvar och orka arbeta heltid inom primärvården. Fler kommer också att utbilda sig till specialister i allmänmedicin, vilket det idag råder stor brist på.
Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient.
Listningsbegränsning
Lagen innebär ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Läkarförbundet hade velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista.
Ska lagen få full effekt krävs fortsatt ytterligare åtgärder, Läkarförbundet kräver:
– mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare
– statligt finansierade utbildningstjänster
– en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral
– ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare
– incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen.
– Vi förespråkar listning på läkare, inte på huset vårdcentralen. Vi hade också velat se att vårdgivare själva ges möjlighet att begränsa antalet listade, för att säkra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.
Arbetsmiljön för läkare och andra anställda inom svensk primärvård är under all kritik. Många upplever en oacceptabel tidspress. Det är ohållbart. Därför är det svårt att rekrytera fler specialister i allmänmedicin till den offentligt finansierade primärvården. Vi måste få en god arbetsmiljö med en rimlig arbetsbelastning för att locka fler.
Att patienter ges tillgång till en fast namngiven läkare med ett rimligt listningstak är en ödesfråga för den svenska primärvården. Endast då kan vi säkerställa att läkaren kan ta emot samma patient vid upprepade kontakter och att vården på så sätt blir patientsäker och effektiv. Mindre resurser behöver läggas på att upprepa sjukdomshistoria och sätta sig in i vård och behandling på nytt.
– Det är positivt att regeringen föreslår att lagen förtydligas vad gäller kravet på att patienter ska få tillgång till en egen fast läkarkontakt, men lagen riskerar att bli fortsatt verkningslös. Det finns inga hårda krav, säger Sofia Rydgren Stale.
Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Endast ett fåtal regioner har olistade invånare. Att lista på utförare innebär bara en formalisering av dagens situation. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring. Listning på fast namngiven läkare är avgörande för kontinuiteten mellan läkare och patient.
Listningsbegränsning
Det är positivt att man tar ett steg i riktning mot införandet av listningsbegränsning. Att kunna begränsa antalet som listar sig hos en vårdgivare eller, ännu bättre, en enskild läkare är en avgörande fråga för läkarnas arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Vi hade dock velat se att också vårdgivare själva skulle ges möjlighet att begränsa sin lista, redan idag.
Fler mindre, läkardrivna enheter
Lagförslaget med ett förtydligande att regioners geografiska område får delas upp i två eller flera delområden med separata vårdvalssystem gör förhoppningsvis att regioner möjliggör för fler mindre läkardrivna enheter på glesbygd och landsbygd. Det anser Läkarförbundet är mycket positivt.
Svenskar vill hellre ha en mindre vårdcentral i närheten med ett smalare vårdutbud, än en stor längre bort med ett bredare utbud. De som bor på landsbygden är de som värderar närhet högst. (Detta visar en Novusundersökning beställd av Läkarförbundet.)
För att det ska bli förändring krävs:
– mer pengar öronmärkta för listning på fast läkare
– statligt finansierade utbildningstjänster
– en lagstiftning om listning på läkare, inte vårdcentral.
– ett listningstak för hur många patienter som får listas på varje läkare
– incitament gentemot regionerna med någon form av belöning och böter baserat på om regionerna når målen
Ett gott exempel som visar att en positiv utveckling är möjlig vad gäller antalet specialister i allmänmedicin är det som skett i Region Sörmland. En av förklaringarna till att man lyckats locka fler allmänläkare är att regionen beslutat om ett listningstak. Ett utmärkt exempel på hur man blir en attraktiv arbetsgivare genom att satsa på arbetsmiljön!
Läs gärna artikeln i Svenska Dagbladet ”Läkarförbundet besviket på regeringen: Hade hoppats på mer”.
Sveriges läkarförbund är ett professions– och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi samlar 56 000 läkare. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och vårdpolitik, företagande och ledarskap.
– Vi har under många år påtalat att det måste ske en rejäl satsning på primärvården för att vi ska få en god arbetsmiljö för läkare och en god, säker och trygg vård med ökad tillgänglighet och kontinuitet för hela befolkningen, säger hon.
Enligt Ekot har 12 av Sveriges 21 regioner ont om vårdcentralsläkare, enligt uppgifter från Socialstyrelsen.
Läkarförbundet vill att de privata vårdgivarna nyttjas bättre. En stor del av primärvården drivs i privat regi och således måste även dessa vårdgivare vara med och bidra till att fler utbilda.
Kompetens inom glesbygdsmedicin kan stärkas genom att inrätta fler ST-tjänster i allmänmedicin med inriktning glesbygdsmedicin.
Specialistläkare som har genomgått ST i allmänmedicin med inriktning glesbygdsmedicin tenderar att i stor utsträckning bosätta sig och arbeta på tjänstgöringsorten.
Sverige sticker ut med en låg andel specialister i allmänmedicin, 15 procent av hela läkarkåren. Det placerar oss bland de fem länder med lägst andel specialister i allmänmedicin i hela OECD.
Nu sjunker också den andel av befolkningen som har en fast läkare i primärvården. År 2016 uppgav 42 procent att de hade en fast läkare. 2019 var det endast 26 procent som hade en fast läkarkontakt samt annan fast kontakt.
Bland dem med många sjukdomar saknar cirka 60 procent en fast läkare! Efter flera år av reformarbete går alltså utvecklingen bakåt. Enligt Vårdanalys senaste rapport finns det ”inga tecken på förbättringar”. I många europeiska länder är hela befolkningen listade på en fast läkare som har ett rimligt antal patienter.
– Den nationella primärvårdsreform med en god och nära vård som de flesta riksdagspartier vill se är omöjlig att genomföra utan tillräckligt med specialister i allmänmedicin, säger Sofia Rydgren Stale.