– I slutändan drabbar det patienterna när vården inte utvecklas och moderniseras i den takt som skulle vara möjlig. För att ge bästa möjliga vård på lång sikt behövs bättre villkor för forskande läkare. Forskning ska inte behöva bedrivas på fritiden, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundets rapport “forskande läkares villkor” visar att nästan var tredje läkare som har forskning i sitt anställningskontrakt, eller förenad anställning, inte kan kombinera klinisk tjänstgöring med forskning i den utsträckning som utlovats. Nästan hälften är med om att deras forskningstid dras in på grund av bemanningsproblem på arbetsplatsen. 

Vi har frågat läkare som inte har forskning i sitt avtal men som forskar hur de finansierar forskningen. Mer än en tredjedel, 35 procent, svarar att de forskar på sin fritid. 

– Förutsättningarna för att forska tidigt i karriären behöver bli bättre. Vi ser tydligt att yngre läkare är mest intresserade av forskning men inte ges möjligheten. Varje region behöver erbjuda forskartjänster för ST-läkare i alla specialiteter. Det behöver även ges möjligheter till forskning inom ramen för AT och BT-tjänster, säger Shadi Ghorbani, ordförande i Sveriges yngre läkares förening (SYLF). 

Läkarförbundet har konkreta förslag för en forskningspolitik som möter behoven: 

1.  Staten måste tydliggöra och följa upp regionernas forskningsansvar som obligatorisk del av hela hälso- och sjukvården.  
2. Satsa på forskningsintresserade läkarstudenter och yngre läkare för att säkerställa återväxten av forskande läkare.  
3. Förbättra förutsättningarna att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet. Regeringen kan i förhandlingar med regionerna ställa krav på att:  
   • Fler ska kunna forska samtidigt som de har allmäntjänstgöring, AT. Det ska också gå att forska inom ramen för den nya bastjänstgöringen.  
   • Regionerna ska erbjuda forskar-ST (specialiseringstjänstgöring) inom alla specialiteter.  
   • Fler särskilda anställningar ska införas för forskarutbildade läkare, så att de kan kombinera forskning och kliniskt arbete.  
4. Hög kompetens ska löna sig och anställningsvillkoren ska vara goda.

Fakta om Läkarförbundets rapport och undersökning 

Det är första gången Läkarförbundet gör en undersökning om medlemmarnas forskning. Svarsfrekvensen var 47 procent. Enkäten är ett samarbete mellan Sveriges läkarförbund och Sveriges yngre läkares förening (SYLF).

Rapporten Forskande läkares villkor hittar du i Läkarförbundets pressrum samt här:
https://slf.se/app/uploads/2022/06/rapport-forskande-laxxkare-2022.pdf

Totalt aviseras 23 miljarder till välfärden i statsbudgeten. Exempelvis går sex miljarder till att beta av vårdskulden. 1.5 miljarder går till förlossningsvården. Två miljarder till personalsatsningar. En halv miljard går till utbildning av sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. 100 miljoner går till undersköterskeutbildningar. Och så vidare. Men till läkarna i stort sett ingenting trots ett stort ansvar för utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård.

–  Det är bra att regeringen satsar på välfärden, men vi saknar satsningar på läkare. Vi har akut brist på specialistläkare, exempelvis specialister i allmänmedicin, geriatrik och psykiatri. Alla dessa är nyckelpersoner för att vi ska kunna stärka arbetet för psykisk hälsa, äldrevården och den nära vården, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.

Fler specialistsjuksköterskor och undersköterskor behövs. Men om vården ska fungera måste vi också fokusera på fler AT-, BT och ST-tjänster för läkare samt möjligheter till fortbildning och forskning om vi ska ligga i framkant. Risken är stor att Sverige hamnar i bakvattnet i ett internationellt perspektiv.

–  Det är också helt tomt där det borde funnits förslag om strukturella reformer. Det är anmärkningsvärt att vi decennium efter decennium ligger så långt efter övriga europeiska länder och våra nordiska grannar där de flesta invånare har en fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter, säger Sofia Rydgren Stale.

–  Här går dessutom utvecklingen i stället åt fel håll visar Myndigheten för vårdanalys. 2016 hade omkring 40 procent av befolkningen i Sverige en fast läkare i primärvården. I år är den siffran nere på 26 procent. I flera europeiska länder är det närmare 100 procent. Här återfinns inga förslag som för oss närmare målet om att hela befolkningen i hela landet ska få välja en egen fast läkare.

Regeringen skriver själva i budgeten att 19 av 21 regioner har redovisat brist på specialistläkare, främst inom allmänmedicin. Trots detta saknas reformer för att åtgärda problemet.

Sveriges läkarförbund samlar drygt 55 000 läkare i ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi tar ansvar och utvecklar vården, villkoren, ledarskapet och professionen.

– Vi har inte lyckats nå fram till ett nytt krislägesavtal som säkrar läkarnas vila och återhämtning bättre än nuvarande avtal. För oss handlar det framförallt om att värna arbetsmiljön och inte om den ekonomiska ersättningen, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet.

De läkare som arbetat på krislägesavtalet under pandemin har arbetat hårt under långa perioder med begränsad rätt till vila och återhämtning men med högre ekonomisk ersättning.

– För oss handlar det även om patientsäkerheten, med trötta läkare ökar även risken att något i behandlingen går fel. Vi vill inte säga ja till ett avtal där läkarna inte garanteras en rimlig vila och återhämtning trots ett krisläge, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet.

Varje kris ser olika ut och det behöver ett krislägesavtal hantera. Nu gällande krislägesavtal är utformat efter skogsbränderna 2018 som tar avstamp i korta och intensiva kriser. Krislägesavtalet är därför inte utformat för långvariga kriser som pandemin, tillräcklig vila och återhämtning saknas när avtalet är aktiverat under längre perioder. Det har Läkarförbundet konstaterat efter undersökning bland våra medlemmar som arbetat på krislägesavtalet.

–  Våra krav har varit tydliga. Läkarna behöver vila och återhämtning. Det avtal vi nu har tagit ställning till är inte tillräckligt för våra medlemmar, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet.

Läkarförbundet har genom medlemsundersökningar om arbetsmiljön, både innan och under pandemin, konstaterat att möjligheter till vila och återhämtning redan är otillräcklig i ordinarie verksamhet.

Läkarförbundet har genomfört enkätundersökning och djupintervjuer med medlemmar som har arbetat på krislägesavtalet som grund för våra krav vid förhandlingarna av nytt avtal. Genom dessa undersökningar konstaterar vi att det är vila och återhämtning som måste vara i vårt fokus även i en kris framför utökad ekonomisk ersättning.

Vad gäller framöver?
Läkarförbundet har dörren öppen för nya förhandlingar och en dialog med arbetsgivarna även framöver om ett nytt avtal som särskilt reglerar arbetsvillkor vid kris. Nuvarande krislägesavtal gäller fram till den sista augusti.

I kollektivavtal som reglerar anställningsvillkoren mellan Läkarförbundet och SKR/Sobona i ordinarie verksamhet finns bestämmelser som bland annat reglerar arbetstider, vila och återhämtning för läkare. Detta avtal gäller även vid kris om krislägesavtal inte finns.

Läkarförbundet och de enskilda regionerna kan göra lokala överenskommelser i frånvaro av ett centralt krislägesavtal med utgångspunkt i kollektivavtalet mellan Läkarförbundet och SKR/Sobona.