Covid-19 är den senast tillkomna anmälningspliktiga och samhällsfarliga sjukdomen, men här uppfattas smittskyddslagen mer som ett personligt val.
– Vi den äldre generationens läkare har på nära håll sett värdet av en bindande smittskyddslagstiftning för den grupp sjukdomar som klassas som anmälningspliktiga och samhällsfarliga, säger Torsten Mossberg, ordförande Seniora läkare och ledamot i Läkarförbundets styrelse.
Smittkoppor en icke behandlingsbar och dödlig sjukdom utrotades 1980 genom en obligatorisk vaccination för alla.
– Vi läkare har testats för TBC när vi började arbeta i vården och blev obligatoriskt vaccinerade vid misstänkt smitta eller avsaknad av immunitet. Utbrott av Ebola och HIV-infektion kunde bromsas genom strikt anmälningsplikt och smittspårning, säger Torsten Mossberg.
– Alla uppmanas att vaccinera sig mot Covid-19, men de som inte gör det behöver knappt uppleva några restriktioner när det gäller att vistas i miljöer med stor risk för smittspridning, säger han.
Ovaccinerad vårdpersonal får arbeta med kritiskt sjuka patienter och ovaccinerad omsorgspersonal nära multisjuka äldre.
– Kan vi tolka den personliga autonomin så att den i alla lägen väger tyngre än risken att vi utsätter våra patienter och medmänniskor för allvarliga hälsorisker? Vi behöver en etisk debatt kring detta, konstaterar Torsten Mossberg.
– Vi vädjar till alla som arbetar i hälso- och sjukvården att vaccinera sig om det inte finns kontraindikationer. Du skyddar dina patienter, du skyddar dig själv.
Torsten Mossberg, ordförande Seniora läkare och styrelsen för Seniora läkare.
Sveriges läkarförbund samlar drygt 55 000 läkare i ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi tar ansvar och utvecklar vården, villkoren, ledarskapet och professionen.
Regeringen har föreslagit att ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för vaccininköp och vaccinering och att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs regionerna för att ersätta vårdkostnader för uppskjuten vård och för vård av patienter med covid-19. För att möta behovet av fortsatt storskalig testning och smittspårning har regeringen föreslagit att ytterligare 1,65 miljarder kronor tillförs.
Men nu visar det sig att regionerna inte har använt de enorma summor som tidigare tillförts under pandemin. Staten har betalat ut 21 extra miljarder i generella statsbidrag. Utöver det fick regionerna stora summor för att täcka coronarelaterade merkostnader inom vård och omsorg.
Under ett år då vården varit under ett extremt tryck och tvingades ställa om för att klara coronapandemin har landets 21 regioner nu ett totalt överskott på 19,3 miljarder kronor.
För att få en bild, om än en grov sådan, av vad drygt 19 miljarder kronor motsvarar har vi tre exempel:
- Sverige skulle kunna tredubbla det antal operationer som gjordes under hela 2019.
- För en mindre del av överskottet kan vi få fler specialister i allmänmedicin och en fast namngiven läkare för hela befolkningen i hela landet. Pandemin har visat att det inte minst i äldrevården behövs ökad medicinsk kunskap och fler läkare.
- Överskotten gör det tydligt att varsel och nedskärningar i vården bör upphöra.
Om vi räknar på vad det skulle kosta för regionerna att komma upp till en läkare per 1 500 invånare (vilket innebär 67 läkare per 100 000 invånare) är kostnaden för Västra Götalandsregionen exempelvis 92 miljoner kronor, Region Skåne 7 miljoner, Västernorrland 39 miljoner, Sörmland 30 miljoner och 21 miljoner för Region Norrbotten.
– Nu måste det bli verkstad. Det finns inga ursäkter längre. Vi har ett antal bra utredningar i ryggen. Vi har väl utformade efterlängtade reformer. Det finns pengar i regionerna. När ska något börja hända? undrar Sofia Rydgren Stale.