Hoppa till innehåll

Totalt aviseras 23 miljarder till välfärden i statsbudgeten. Exempelvis går sex miljarder till att beta av vårdskulden. 1.5 miljarder går till förlossningsvården. Två miljarder till personalsatsningar. En halv miljard går till utbildning av sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. 100 miljoner går till undersköterskeutbildningar. Och så vidare. Men till läkarna i stort sett ingenting trots ett stort ansvar för utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård.

–  Det är bra att regeringen satsar på välfärden, men vi saknar satsningar på läkare. Vi har akut brist på specialistläkare, exempelvis specialister i allmänmedicin, geriatrik och psykiatri. Alla dessa är nyckelpersoner för att vi ska kunna stärka arbetet för psykisk hälsa, äldrevården och den nära vården, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges läkarförbund.

Fler specialistsjuksköterskor och undersköterskor behövs. Men om vården ska fungera måste vi också fokusera på fler AT-, BT och ST-tjänster för läkare samt möjligheter till fortbildning och forskning om vi ska ligga i framkant. Risken är stor att Sverige hamnar i bakvattnet i ett internationellt perspektiv.

–  Det är också helt tomt där det borde funnits förslag om strukturella reformer. Det är anmärkningsvärt att vi decennium efter decennium ligger så långt efter övriga europeiska länder och våra nordiska grannar där de flesta invånare har en fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter, säger Sofia Rydgren Stale.

–  Här går dessutom utvecklingen i stället åt fel håll visar Myndigheten för vårdanalys. 2016 hade omkring 40 procent av befolkningen i Sverige en fast läkare i primärvården. I år är den siffran nere på 26 procent. I flera europeiska länder är det närmare 100 procent. Här återfinns inga förslag som för oss närmare målet om att hela befolkningen i hela landet ska få välja en egen fast läkare.

Regeringen skriver själva i budgeten att 19 av 21 regioner har redovisat brist på specialistläkare, främst inom allmänmedicin. Trots detta saknas reformer för att åtgärda problemet.

Sveriges läkarförbund samlar drygt 55 000 läkare i ett professions- och fackförbund för alla läkare under hela karriären. Vi tar ansvar och utvecklar vården, villkoren, ledarskapet och professionen.

Regeringen har föreslagit att ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för vaccininköp och vaccinering och att ytterligare 2 miljarder kronor tillförs regionerna för att ersätta vårdkostnader för uppskjuten vård och för vård av patienter med covid-19. För att möta behovet av fortsatt storskalig testning och smittspårning har regeringen föreslagit att ytterligare 1,65 miljarder kronor tillförs.

Men nu visar det sig att regionerna inte har använt de enorma summor som tidigare tillförts under pandemin. Staten har betalat ut 21 extra miljarder i generella statsbidrag. Utöver det fick regionerna stora summor för att täcka coronarelaterade merkostnader inom vård och omsorg.

Under ett år då vården varit under ett extremt tryck och tvingades ställa om för att klara coronapandemin har landets 21 regioner nu ett totalt överskott på 19,3 miljarder kronor.

För att få en bild, om än en grov sådan, av vad drygt 19 miljarder kronor motsvarar har vi tre exempel:

  • Sverige skulle kunna tredubbla det antal operationer som gjordes under hela 2019.
  • För en mindre del av överskottet kan vi få fler specialister i allmänmedicin och en fast namngiven läkare för hela befolkningen i hela landet. Pandemin har visat att det inte minst i äldrevården behövs ökad medicinsk kunskap och fler läkare.
  • Överskotten gör det tydligt att varsel och nedskärningar i vården bör upphöra.

Om vi räknar på vad det skulle kosta för regionerna att komma upp till en läkare per 1 500 invånare (vilket innebär 67 läkare per 100 000 invånare) är kostnaden för Västra Götalandsregionen exempelvis 92 miljoner kronor, Region Skåne 7 miljoner, Västernorrland 39 miljoner, Sörmland 30 miljoner och 21 miljoner för Region Norrbotten.

– Nu måste det bli verkstad. Det finns inga ursäkter längre. Vi har ett antal bra utredningar i ryggen. Vi har väl utformade efterlängtade reformer. Det finns pengar i regionerna. När ska något börja hända? undrar Sofia Rydgren Stale.