För en god och jämlik hälsa
Remiss: För en god och jämlik hälsa – En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017:4
Sveriges Läkarförbund har beretts tillfälle att yttra sig om delbetänkandet För en god och jämlik hälsa
– En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket från kommissionen for jämlik hälsa.
Läkarförbundet tackar för möjligheten att yttra sig och vill lämna följande synpunkter.
Inledningsvis
Utredningen presenterar i sitt delbetänkande ett arbete som omfattar förslag som syftar till att minska hälsoklyftorna i Sverige. En del av förslagen i betänkandet är emellertid generella och deras sammanlagda effekter är svår att förutse i nuläget. Läkarförbundet avvaktar därför i huvudsak med att kommentera förslagen i detalj tills kommissionen har lämnat sitt slutbetänkande. Läkarförbundet vill emellertid ge sin syn på delbetänkandets huvudbudskap.
Målstyrning
Läkarförbundet delar kommissionens bild av att styrningen och uppföljningen inom ramen för det nuvarande folkbälsopolitiska ramverket inte fungerar som avsett. Det nuvarande folkhälsomålet är att skapa samhälleligaförutsättningarför en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Kommissionen anser att det övergripande folkbälsopolitiska målet på ett tydligare sätt behöver adressera den ojämlika hälsan och föreslår att det ändras till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Läkarförbundet tillstyrker ändringen av det övergripande folkhälsomålet.
Utredningen föreslår vidare att dagens elva målområden inom folkhälsopolitiken ska omvandlas till åtta prioriterade mål. De föreslagna målområdena är:
- Det tidiga livets villkor
- Kompetenser, knnskaper och utbildning
- Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
- Inkomster och försörjningsmöjligheter
- Boende och nätmiljö
- Levnadsvanor
- Kontroll, inflytande och delaktighet
- En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läkarförbundet tillstyrker att nuvarande elva målområden omvandlas till åtta prioriterade mål. I slutbetänkandet bör emellertid förtydligas om delmålen är prioriterade i en särskild ordning eller inte. Läkarförbundet anser att delmålet 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård är så viktigt att det borde vara i det övre segmentet ifall delmålen är prioriterade. När det gäller målområde 3 Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö måste detta mål helt nödvändigt även innefatta elevernas arbetsmiljö i skolan. Framförallt måste elevernas psykosociala arbetsmiljö lyftas fram med till exempel stress och mobbning. I målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård anser Läkarförbundet att skrivningar om skolhälsovården måste inkluderas i slutbetänkandet. Skolhälsovården är en lagstadgad kommunal del av hälso- och sjukvården som ska fmnas i alla skolor i landets 290 kommuner. I delbetänkandet saknas emellertid ett folkhälsofokus på ungdomsperioden och på skolhälsovårdens betydelse för hälsoutvecklingen bland barn och unga under skolåren. Försämringen av den psykiska hälsan bland unga är ett exempel på att det behövs stora och systematiska insatser.
Uppföljning och samverkan med läkarprofessionen
Läkarförbundet tillstyrker vidare utredningens förslag om att konkreta strategier ska tas fram till alla målområden med uppföljningsbara delmål som utvärderas vatt 3-5 år. Bättre samverkan mellan politiska instanser, myndigheter och civilsamhället lyfts fram i betänkandet som en framgångsfaktor för en mer jämlik hälsa i hela befolkningen. Läkarförbundet vill i detta sammanhang framhålla den medicinska professionens möjligheter att bidra till en mer jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Läkarförbundet menar att läkarens kunskap behöver nyttjas mer för att kunna främja en jämlik hälsa hos befolkningen. Läkaren känner dels medborgaren väl genom den kontinuerliga patientläkarrelationen, dels har läkaren en hög medicinsk kompetens. För att vi ska få till en mer jämlik hälsa och nå utsatta grnpper i samhället är socialmedicin och arbets- och miljömedicin viktiga kunskapsområden. Samtidigt är trenden att allt färre läkare specialiserar inom dessa områden. Ska vi lyckas stärka folkhälsan måste därför förutsättningarna för fler specialister inom dessa bristyrken förbättras. Kommissionen bör även ha i åtanke att om befolkningen ska få hra samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa måste också medarbetare inom hälso-och sjukvården får rätt förutsättningar för att kunna uppnå detta. Detta innebär bland annat att kommissionen i sitt slutbetänkande bör ha tydliga krav på att huvudmännen tar ansvar för att aktivt arbeta för en förbättrad arbetsmiljö, kompetensförsörjning och rätten till kontinuerlig utbildning för läkare.
Stöd från myndigheter till kommuner och landsting
Det huvudsakliga arbetet på aktörsnivå för att uppnå ett mer jämlikt samhälle vilar enligt vår syn främst på kommuner och landsting. Läkarförbundet ställer sig därför positivt till att utredningen anser att Folkhälsomyndigheten roll behöver stärkas vad gäller stöd till kommuner, landsting och regioner i deras arbete med utveckling och uppföljning av en kunskapsbaserad sektorsövergripande politik för en god och jämlik hälsa. I utredningens slutbetänkande bör emellertid SKL:s och Socialstyrelsens roll för en jämlik hälsa utredas i större utsträckning.
Med vänlig hälsning
SVERIGES LÄKARFÖRBUND
Heidi Stensmyren, Ordförande
Joakim Erdtman, Utredare