Karensavdrag – en mer rättvis självrisk, Ds 2017:18

Sveriges läkarförbund har fått rubricerad promemoria på remiss och bifogar härmed vårt svar. Utredningen föreslår införande av lagstadgat karensavdrag i sjukförsäkringen, vilket ska ersätta nuvarande karensdag. Karensavdraget ska i princip motsvara karensdagen beloppsmässigt. Ett karensavdrag föreslås även i lagen (1991:1047) om sjuklön och det ska uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. I socialförsäkringsbalken föreslås karensavdraget utgöra en kalenderdagsberäknad sjukpenningdag. Om sjukpenningen ska arbetstidsberäknas föreslås ett karensavdrag motsvarande 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Syftet med införandet av karensavdrag kan tolkas vara att motverka omotiverad korttids sjukfrånvaro och ett överutnyttjande av sjukförsäkringen. Vidare framgår mer tydligt i promemorian att införandet motiveras utifrån ett rättviseperspektiv för att uppnå en mer rättvis självrisk.

2015 svarade Läkarförbundet på betänkandet Mer Trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). I vårt svar framkom att förslaget om införandet av karensavdrag bör utredas vidare kring hur det kan tänkas påverka de yrkesgrupper, exempelvis läkarkåren, som utöver ordinarie arbetstid även arbetar jourer kvällar/helger/nätter. Denna jourtjänstgöring är inte alltid regelbunden vilket kan innebära att då karensavdraget beräknas så kan beräkningen bli missvisande om begränsningsperioden för genomsnittberäkningen är för begränsad. Läkarförbundet uttryckte ett behov av att utöka begränsningsperioden så att förslaget inte påverkar de yrkesgrupper som har längre schemaperioder.

I det förslag som nu lagts fram framkommer att karensavdraget ska motsvara en andel av den sjuklön eller sjukpenning som den försäkrade får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig vecka. Detta innebär att det kan påverka yrkesgrupper som inte arbetar med jämnt fördelad arbetstid.

För Läkarförbundet är det väsentligt att läkare som arbetar med ojämnt fördelad arbetstid inte påverkas negativt och precis som vi svarade 2015 i betänkandet, Mer Trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21), finns risk att beräkningen blir missvisande om beräkningsperioden för genomsnittsberäkningen är för begränsad. En traditionell beräkningsperiod för schemaläggning är 16 veckor inom sjukvården. Det är viktigt att införandet av karensavdrag tar hänsyn till längre beräkningsperioder som ansetts lämplig inom sjukvården.

Arbetstagare kan även bli sjuka under ett arbetspass vilket kan innebära att det kan få större negativa konsekvenser att gå från arbetet efter en halv dags arbete. Detta kan i sin tur leda till att sjuka arbetstagare stannar kvar på arbetsplatsen då avdraget rent ekonomiskt slår hårdare mot den insjuknande arbetstagaren än i dagens system. Läkarförbundet ser positivt till möjligheten att vid införande av karensavdrag även införa möjlighet till halvt avdrag motsvarande frånvaron om insjuknandet sker under en påbörjad arbetsdag.

Utredningen bör även fundera på de ekonomiska konsekvenserna med införande av karensavdrag, både administrativa som handläggningskostnader på Försäkringskassan. Detta är resurser som kan användas inom exempelvis arbetsmiljöområdet för att åtgärda problematiken kring hög sjukfrånvaro.

Med vänlig hälsning
Sveriges läkarförbund
Arbetsliv och juridik

Heidi Stensmyren, ordförande
Stefanie Friberg, Handläggare