Hoppa till innehåll

Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering

Stockholm, 3 april 2018
Till: Socialdepartementet
Gem: 2018/0047

Läkarförbundet tackar för möjligheten att få inkomma med synpunkter på föreliggande promemoria och vill nedan delge följande synpunkter.

Föreliggande promemoria bygger i sina principer på utredningen Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78. Det var en utredning vars förslag Läkarförbundet då avstyrkte.

Föreliggande promemoria har kompletterat den initiala utredningen, Ordning och reda i välfärden, med en regel om att för företag med mycket små eller negativa operativa kapital ska en lägsta nivå om ett prisbasbelopp gälla samt att s.k. idéburna aktörer ska exkluderas från förslaget. Promemorian föreslår också vissa ändringar och kompletteringar till de förslag som lämnats i regeringens lagrådsremiss, Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet.

Lagrådets kritik

Lagrådet har yttrat sig över regeringens ovan nämnda lagrådsremiss, Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet (som är baserat på Reepaluutredningens förslag). Lagrådet riktar omfattande kritik mot lagförslagen och anser att de inte kan läggas till grund för lagstiftning. Det kan vara på sin plats att sammanfatta Lagrådets kritik.

Lagrådet skriver att den kritik som riktats mot lagförslagen inte är ogrundad. ”Konsekvenserna om utredningen missbedömt verkningarna av vinstbegränsningar kan bli högst oönskade”. Lagrådet skriver att ”både när det gäller konsekvensanalysen och utformningen av detaljer kring vinstbegränsningen får, sammanfattningsvis, det nu framlagda förslaget anses ofullständigt som beslutsunderlag”.

Lagrådet uppfattar det övergripande syftet med regeringens förslag är att stärka förtroendet för välfärden. Lagrådet skriver dock att ”det kan inte uteslutas att ett stort antal vårdtagare och brukare jämte deras anhöriga samt ett stort antal elever och föräldrar på olika sätt kan drabbas negativt av nedläggningar, överlåtelser och organisationsförändringar” och att det riskerar att förvandla förtroende till motsatsen.

När det gäller den kommunala självstyrelsen menar Lagrådet att om de föreslagna reglerna skulle inskränka tillgången till enskild företagsamhet i välfärden innebär det i praktiken ett mycket betydande ingrepp i självstyrelsen. ”Kommunernas frihet att organisera verksamheten kommer att påverkas starkt.” Lagrådet diskuterar också proportionaliteten i förslaget och anser att det hade varit motiverat att ta fram ett alternativ till vinstbegränsning.

Lagrådet saknar en tillräckligt djupgående analys av förslaget är förenligt med näringsfriheten. De anser att en mer djupgående analys av de konstitutionella frågorna bör göras av regeringen innan förslag läggs till riksdagen.

Lagrådet har omfattande synpunkter på utformningen av själva vinstbegränsningsreglerna som de bedömer som komplicerade och svårbedömda. De ifrågasätter hur realistiskt det är att verksamhetsutövare i praktiken ska vara i stånd att tillämpa de nya reglerna korrekt och pekar på att även små avvikelser i förhållande till beräknat rörelseresultat kan innebära sanktioner.

Kritik av promemorian

Vi anser att vinstbegränsning inte är en lämplig åtgärd för att främja det övergripande syftet med utredningen. En vinsbegränsning får icke önskade konsekvenser och innebär en negativ inverkan på inte minst yrkesutövares möjligheter att starta och driva verksamhet. I enlighet med att vi inte anser att vinstbegränsningar är ändamålsenligt och att liggande förslag, även med dessa nytillkomna tillägg, slår mot små professionsdriva verksamheter anser vi att denna promemorias förslag bör avvisas.

Utöver detta ställningstagande vill vi också lyfta den kritik av tankarna och förslagen i promemorian som framförallt framförts av PWC.

Regeringens förslag i Lagrådsremissen om ett prisbasbelopp (45 500 kronor) som garanterat tillåtet överskott innebär att möjligheterna för de företag som utnyttjar denna regel att bygga buffert är i princip obefintliga och de kommer därför att vara utsatta för betydande finansiell risk. Andelen anställda och brukare som finns i företag som till följd av Prisbasbeloppsregeln får göra en accepterad rörelsemarginal över 2% är dessutom endast cirka 1%.

Av de välfärdsbolag som under Lagrådsremissen tillåts en accepterad rörelsemarginal över 2% är 70% begränsade till ett rörelseresultat motsvarande ett prisbasbelopp, dvs. 45 500 kronor.

PWC konstaterar i sin kritik att: ”Prisbasbelopp tar bort incitament att växa. I bolag där accepterat rörelseresultat begränsas till ett prisbasbelopp kommer incitamenten att växa att försvinna.”

Idéburen verksamhet

I promemorian föreslås också att mindre långtgående krav ska gälla för den som ansöker om tillstånd att ta emot offentlig finansiering och är en ideell förening, en stiftelse, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller en utländsk juridisk person med hemvist i ett annat land inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet som motsvarar någon av de uppräknade associationsformerna. De särskilda kraven ska gälla under förutsättning att den juridiska personen har ett allmännyttigt syfte.

Förslaget innebär att sådan idéburen verksamhet som beskrivits ovan inte kommer att omfattas av kraven på en begränsning av rörelseresultat och värdeöverföringar eller kravet att verksamheten ska drivas i en separat juridisk person.

Lagrådet har kritiserat denna definition av idéburen verksamhet som återkommer i promemorian. Den kritiken undergräver promemorians förslag.

Lagrådet skriver att förslaget: ”gör det möjligt för den upphandlande myndigheten att reservera deltagandet i en upphandling av vissa hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster för organisationer som uppfyller vissa krav. De organisationer som kan komma i fråga ska ”ha som syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till att tillhandahålla sådana tjänster”. De ska vidare ”återinvestera eventuell vinst för att uppnå syftet”. Slutligen ska de ha ”en lednings- och ägarstruktur som grundar sig på personalens ägande eller deltagande eller som kräver aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter”. En i praktiken viktig begränsning är också att kontraktstiden inte får överstiga tre år och att en organisation som har fått ett kontrakt i en reserverad upphandling inte får delta i en sådan upphandling under de tre följande åren.”

Ett syfte i Promemorian med förslaget sägs vara att i upphandlingar underlätta för ”idéburen sektor”.

Lagrådet fortsätter: ”Detta syfte kan inte utläsas av lagtexten och vilka slag av organisationer som är ”idéburna” framgår inte av vare sig författningskommentaren eller remissen i övrigt. Flertalet privata företag som bedriver sjukvård eller erbjuder sociala tjänster får emellertid med vanligt språkbruk anses uppfylla kraven enligt den första punkten. Likaså torde de flesta företag ha en lednings- och ägarstruktur som bl.a. kräver aktivt deltagande av personalen.”

Lagrådet konstaterar sammanfattningsvis att förslagen avseende den idéburna vården, inte minst mot bakgrund av det angivna syftet, ”framstår som närmast obegriplig”.

Sveriges Läkarförbund delar denna ovan redogjorda kritik och avvisar förslagen i promemorian.

För Sveriges Läkarförbund

Heidi Stensmyren, Ordförande

Söker du äldre remisser?

Här samlar vi remisser som Sveriges läkarförbund har besvarat de senaste två åren. Söker du äldre remisser är du välkommen att kontakta kristina.larsson@slf.se.

Sveriges läkarförbund får varje år många ärenden på remiss från Regeringskansliet, myndigheter och organisationer. Läkarförbundet får också remisser via Saco.

Vi remitterar ofta vidare till våra delföreningar som är berörda eller har särskild kompetens inom området. Deras synpunkter tillsammans med förbundets ställningstaganden blir Sveriges läkarförbunds remissyttrande.

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar
SLF.se Remisser 2018
Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering